2018-05-21

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Plantan, Uppsala kommun. Dnr. PBN 2015-002019. Granskning.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende och vill anföra följande.
FVU ser till stora delar positivt på detaljplanen och den illustrerade arkitektoniska lösningen för fastigheten. De nedbrutna volymerna och variationen i fasadmaterial kan leda till en positiv förbättring av stadsmiljön. FVU uppskattar också att behovet av cykelparkering blivit bättre tillgodosett i det nuvarande planförslaget.

Däremot beklagar FVU att fasaderna mot student- och forskarhotellet i vinkelbyggnaden inte har förbättrats. För att tillgodose närliggande fastighetsägares och hyresgästers krav är det väldigt viktigt att de stora ytorna utan fönster mot forskar- och studenthotellet ges en tilltalande detaljering och finish. Att liva upp den stora fönsterlösa ytan blir extra viktigt då den kommer mycket nära grannhuset och den nya byggnaden kommer att skugga både gård och grannfastighet. FVU hoppas att denna brist kommer att åtgärdas under bygglovsprocessen.

Genom förslaget bedömer FVU att den vegetationstäckta ytan som går att nås av boende och besökare minskas inom kvarteret. Det räcker inte med gröna tak för att kompensera minskade gårdar. FVU anser att den kvalitativa vegetationen i innerstaden är av så stor vikt att den inte får minskas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Mats Börjesson, styrelseledamot

18-04-11

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående detaljplan för del av Norby 31:74PLA 2012-20122, granskning.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planbeskrivningen avseende detaljplan för del av Norby 31:74, vill anföra följande synpunkter.
Föreningen har i yttrande 2012-06-10 avstyrkt ett tidigare, likartat detaljplaneförslag avseende samma område (Dnr 2012/21122-1) och så även i yttrande över planprogrammet 2016 avseende Eriksberg och Ekebydalen (Dnr PBN 2015-000015).
Stadsdelen Eriksberg har varit aktuell för utbyggnad länge och man kan kanske tycka, att kommunmedlemmar och boende haft flera chanser att ge synpunkter på olika förslag och att det nu är det dags att gå från ord till handling. Ändå hade man kunnat förvänta, anser FVU, att en så stor exploatering som den som är aktuell för Eriksberg skulle föregåtts av en fördjupad översiktsplan för området som helhet innan detaljplanerna för de skilda delområdena lagts fram för beslut med tanke bl.a. på möjligheten för berörda att påkalla en formell rättslig prövning av processen. Det räcker inte att kommunen varit aktiv när det gäller information till de boende, även om det i och för sig varit värdefullt att sådan getts i form av planprogrammen 2016 och 2017 jämte informationsmöten.
Det är alltså FVU:s första invändning, att en fördjupad översiktsplan borde framtas för hela stadsdelen innan detaljplaner för de olika områdena framläggs.
Den andra invändningen gäller ställningstagandet ifråga om bebyggelse av området och behovet av en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap. 11§ vad gäller Norby 31:74.
Det har nu gjorts vissa begränsade utredningar vad gäller bl.a. skyddade arter av olika slag inom det berörda området och det har påvisats förekomst av sju rödlistade arter svampar och insekter som är beroende av bl.a. de gamla träd, särskilt 180 – 200-åriga tallar, som området ifråga innehåller. Härtill kommer tre fladdermusarter varav en rödlistad.
På det underlaget påstås nu att planförslaget inte innebär något hot på nationell nivå mot arterna och det anses, att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ miljöbalken (MB) inte behövs.
I sak har FVU alltjämt samma inställning som tidigare vad gäller bebyggelse av det berörda markområdet. Det höga ekologiska värdet av framförallt de gamla tallarna som sådana och som biotop för rödlistade arter har en stad som Uppsala råd att respektera, även om det finns gamla träd också på andra håll, vilket i planförslaget anförs som någon sorts kompensation.
Området är särpräglat tack vare de gamla tallarna och bör ej bebyggas utan ges samma skydd som omgivande naturområden, alltså som naturreservat. De boende i området och naturintresserade i allmänhet får då behålla de gamla träden, som ger en speciell kvalitet och en alldeles särskild upplevelse. Ett naturreservat bevarar också den viktiga kopplingen mellan Stadsskogen och Hågadalen.
Om området förblir oexploaterat behålls alltså inte bara ett viktigt naturområde som sådant utan också ett bostadsnära grönområde för rekreation och inte minst aktiviteter för skolbarnen i de omgivande skolorna.
Skulle exploateringsintresset anses ha företräde hävdar FVU alltjämt, att en fullständig miljöbedömning enligt MB krävs innan beslut fattas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2018-03-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kv. Oden/Ygg, dnr PBN 2014-000019. Granskning.
Förslaget innebär förändring och utbyggnad i Sparbankskvarteret, centralt i Uppsala och avgränsat av Kungsgatan, Vaksalagatan, S:t Persgatan och järnvägen. Man vill ta en större del av kvartersytan i anspråk och öka våningshöjden. I förslaget tillkommer en ny byggnad i hörnet Kungsgatan/S:t Persgatan. I hörnet S:t Persgatan/järnvägen ligger det gamla Tingshuset med sin trädgård mot järnvägen, vilket är skyddat som byggnadsminne och som nu fungerar som kontor.

FVU vill härmed avge följande synpunkter:
Stadsarkitekten Gunnar Leche hävdade en princip för stadens utbredning att bebyggelsen skulle hålla en enhetlig takhöjd som tillåter Uppsalaåsen med Domkyrkan, Slottet och Carolina att dominera utsikten från öster. Denna princip har med några undantag följts fram till idag. I föreliggande förslag vill man öka takhöjden ”bara lite” i detta centrala kvarter, dvs en våning högre än husen mittemot på Vaksalagatan, vilket FVU absolut motsätter sig.

FVU är även kritisk mot att exploateringen blir så hög. Utöver att bygga på en våning vill man fylla upp varje möjlig del i kvarteret. I andra våningen byggs det nya huset samman med sparbankshuset. Samtidigt kragar det nya huset ut 5 m över trottoaren på Kungsgatan och lite mindre mot Tingshuset viket är ett ytterligare sätt att tänja på byggnadsvolymen. Fasaderna i glas gör inte volymen osynlig vilket man kan få intrycket av i planhandlingarna, men för övrigt kan det bli ett ganska vackert tillskott i stadsbilden om det håller sig inom givna ramar.

S:t Persgatan har nyligen beslutats gå i en undergång under järnvägen. Detta beslut är synnerligen olyckligt och bör rivas upp! I den aktuella planens syfte framhålls att nybyggnaden ”skall förstärka stadsbilden och stadslivet utmed S:t Persgatan och Kungsgatan. Vidare under rubriken Ställningstagande står det att: ”entréer som ger liv och rörelse i stadsrummet skall vara riktade mot gatan.” Hur stämmer detta överens med planerna på den planskilda korsningen? Stråket har idag en ”småstadsbredd” med trafikföring i ”flanörfart”, garanterad av passagen över järnvägen. Det är en positiv faktor för affärsläge vid gatan. Med underfart blir läget långt mindre gynnsamt. Passagen kommer då ske i ett snabbare tempo. Gående och cyklande blir också mer inriktade på själva ”trafikrörelsen”, att och hur man passerar underfarten. Också kopplingen till trafiken längs järnvägspromenaden blir komplicerad. Kontenta: Underfarten begränsar tillgängligheten till lokaler och dränerar affärslivet.

Under rubriken Allmänt i planhandlingarna står att ”kulturmiljön skall värnas och göras mer tillgänglig.” Men ”kulturmiljön” här omfattar också S:t Persgatans gaturum, som ingår i 1643 års rutnät vilket är skyddsklassat enligt riksintresse och då skall värnas till riktning, bredd och gatuprofil. Så blir ju inte fallet här. Planen förutsätter och utgår från den drastiska förändring som sker genom 2016 års plan med sänkning av gatan ledd under järnvägen. Förutom våldförande på kulturhistoriska värden motverkar den också kvaliteten i den aktuella planen, med verksamheter avsedda att förstärka den kvalitet man nu anser att gatan besitter, med läge och utförande.

Tillgängligheten allmänt till kvarteret försvåras också genom underfarten. Angöring från S:t Persgatan sker i en gradäng och blir svår för fordon och utrycknings- och servicefordon (t.ex. sopbilar) och där inne i kvarteret ändrade rörelseriktningar måste ske genom en särskild vändskiva! För funktion och ekonomi i planen måste ju alternativet med S:t Persgatan i bibehållet skick vara självklart bäst.

Förutsättningen för ett bästa genomförande av nybyggnadsplanen måste vara att återkalla 2016 års plan och behålla korsningen till ytläge. Inte minst angeläget ur säkerhetsaspekt! I planhandlingarna framhålls risken med översvämning, men som ”med riskreducerande åtgärder bedöms… vara acceptabel”. Under rubriken Hälsa och säkerhet står att: ”att gården höjdsättes så att vattnet kan ledas ut mot S:t Persgatan”, och ”I och med att gatan skall läggas till planskild korsning kommer vattnet troligtvis ansamlas i tunneln”. Och så får det bli – ett tecken på ett helt undergrävt säkerhetstänkande!

Sammanfattningsvis.
FVU motsätter sig starkt den smyghöjning av hushöjden i Uppsala centrum som planen innebär.
FVU anser att beslutet att låta St Persgatan gå i tunnel under järnvägen måste rivas upp.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand,                    Kristina Dahlberg,                     Carl-Erik Bergold
ordförande                                         styrelseledamot                          styrelseledamot

2018-03-15

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Naturreservat Årike Fyris, dnr PBN 2018-0001. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU), som tagit del av förslaget från Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun 2018 avseende bildande av ett naturreservat Årike Fyris, vill anföra följande synpunkter på förslaget.
Förslaget är i och för sig inte nytt. Det har funnits tider då ambitionerna från kommunens sida vad gäller natur- och kulturminnesvård varit högre än idag och under en period fanns rent av ett förslag om en nationalstadspark Uppsalaåsen – Fyrisån (1997), som skulle avse ett betydligt större område än det nu aktuella.
Det är dock andra prioriteringar som gäller numera i kommunen och FVU tillstyrker bildandet av ett naturreservat Årike Fyris för att hindra ytterligare exploatering av ett från natur- och kultursynpunkt klart värdefullt område. Också friluftslivets intressen, såsom skidåkningen vid Sunnerstaåsen, gynnas av ett fredande. FVU hoppas dock att naturreservatet i sig inte kommer att hindra en satsning på ett längdskidspår vid Sunnersta.

Man skulle dock kunna tänka sig en mer offensiv satsning på skötseln av våtmarkerna och t.ex. hämta inspiration från Örebro, där en sjönära f.d. avstjälpningsplats utvecklats till en stadsnära natur- och rekreationsmiljö. Sand- och grusmarkerna har uppmärksammas som speciellt skötselområde, men skulle kunna omfattas av mer offensiv satsning på dem. Det är motiverat speciellt eftersom denna naturtyp har minskat kraftigt i och med de senaste årtiondenas exploateringar runt Polacksbacken och Kronåsen. I det planerade reservatet skulle man kunna kompensera för en del av dessa förluster genom mer offensiva satsningar. Sunnerstagropens södra sluttning och många smärre områden i närheten av Ultuna lämpar sig för sådana projekt, och en fördjupad undersökning kan troligen definiera några till sådana områden.

Ett stort problem med förslaget är dock, att det i verkligheten blir två reservatsområden, det ena ganska litet om man ser till naturskyddets behov. En trafikled emellan kommer i sig att utgöra ett ytterligare intrång på flera sätt, inte minst genom att förstöra habitat för djurlivet kring ån och innebära risk för viltolyckor. Också rekreationsvärdena förstörs av trafikljud och byggnationerna som sådana.

Trafikledens närmare utformning framgår visserligen inte av detta förslag och inte heller vilka trafikslag som är aktuella. Men vare sig det blir bil- eller spårtrafik så måste framhållas, att intrånget av leden kommer att resultera i nya skador på de värden man säger sig vilja skydda.

I det fortsatta utredningsarbetet måste andra alternativ för trafiken utredas. Om planerna på en bro över Fyrisån kvarstår måste alternativ för en sådan presenteras, såsom att den flyttas eller förlängs och dras på pelare över det berörda området.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand      Ulla Björkman    Mats Jonsell
Ordförande                         ledamot                ledamot

2018-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun
kulturnamnden@uppsala.se

Ang. framtida konstverksamhet i Uppsala kommun. Förstudie.
Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.

FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.

Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering. Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.

Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.

Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.

Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.

Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns, är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.

Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.

Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.

Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.

Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området (Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet, borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.

Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.

Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf.             P.O. Sporrong 2 vice ordf.           Carl- Erik Bergold, ledamot

2018-01-19

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015–003611. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tidigare tagit del av och lämnat synpunkter på rubricerade förslag vid föregående samråd och vill när planförslag nu föreligger anföra följande:

Planförslagets syfte och idé
Detaljplanen för Årsta torg syftar enligt den senaste översiktsplanen till att skapa en ny central plats för stadsdelarna Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av intilliggande Östra Sala Backe sker enligt en plan som har ”människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga mellan och mötesplats för berörda stadsdelar. Samtidigt är torget en del i att omvandla Fyrislundsgatan från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU: s synpunkter
Det är både naturligt och rimligt att Uppsala söker möjligheter att förtäta Sala backe och Årsta med såväl nya bostäder som service, arbetsplatser och mötesplatser av olika slag. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur och god livsmiljö av en bebyggelse från skilda tidsepoker är dock en mycket genomgripande och utmanande uppgift. Det kräver en ordentlig analys och eftertanke när det gäller natur- och kulturmiljöhänsyn, trafikflöden, servicestruktur, integrationsförutsättningar mm. I det aktuella fallet har inte alla dessa frågor utretts eller belysts. Det gäller såväl i översiktplanearbetet som i detaljplanearbetet. Ett dilemma i det aktuella fallet är vidare att marktilldelningen (enligt den s.k. Uppsalamodellen) skedde långt innan flera av dessa förutsättningar klargjorts. Marktilldelningen för Årsta torg till Midrock Property Development AB skedde redan 2015, d.v.s. långt innan översiktsplanen, de tidiga plansamråden och detaljplanen var genomförda. Med stor sannolikhet har planarbetet därför inte kunnat bedrivas helt förutsättningslöst. Det innebär i sig stora risker för detaljstyrning och låsningar inte minst ekonomiskt som hindrar en förutsättningslös öppenhet och långsiktighet i planprocessen.
Det kan ifrågasättas om ett gemensamt, nybyggt större centrum för Sala backe och Årsta på ett bättre sätt bidrar till ökad trivsel och samvaro än vad de befintliga stadsdelscentrumen gör? Närhet är vanligtvis en viktig kvalitet när det gäller närservice och attraktiva mötesplatser.
Förändringen av Fyrislundsgatan till ett s.k. stadsstråk med minskad trafikkapacitet och en helt förändrad roll bör snarast och före definitiv och total omgestaltning noga övervägas. Förändringen kommer förutom en förändring av närområdet att få en stor regional effekt. Den påverkar tillgängligheten i hela den östra och sydöstra delen av kommunen med sina tätorter och omfattande glesbygd inklusive Boländernas regionala handels-, service-och arbetsplatsutbud. Det handlar här om ett omfattande regionalt samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har med åren fått en allt viktigare roll för många boende och arbetande i den östra och sydöstra delen av kommunen och regionen. Dessutom har de nuvarande kostnadsfria parkeringsplatserna vid Gränby centrum och vid Årsta centrum en stor betydelse för det minskande trafikflödet i de mer centrala delarna. Att enligt förslaget omvandla parkeringsplatsen vid Årsta centrum till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt de framtida möjligheterna till ett större kundunderlag.
Tanken bakom planen sägs vidare vara att fortsätta variera arkitektur och kvartersformer, att skapa mer brutna siktlinjer, en mindre rätvinklig struktur med stor variationsrikedom på kvartersnivå o.s.v. De fyra nya kvarteren är därför jämförelsevis små. De uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar, men i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som ligger utan solljus och är mörka stora delar av året. Många uterum och balkonger kommer därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum.
Det kan med hänvisning till ovanstående och till Boverkets normer för barnens lek- och friytor ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att långsiktigt bli en god boendemiljö i Uppsala. Det kan också ifrågasättas om Årsta torg långsiktigt har förutsättningar att bli en väl fungerande gemensam plats för service, sociala möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.
Den rika variationsrikedomen i arkitekturen med allt för livligt utformade fasader riskerar vidare enligt FVU att minska attraktiviteten och trivseln i de för stadslivet och integrationen allt viktigare offentliga rummen. Sök harmoniska helheter åtminstone för varje kvarter. Dela inte upp varje kvarter i fyra eller fler särpräglade arkitektoniska former!
Om trafikflödena trots planens genomförandeintentioner ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer det att bli växande miljöolägenheter för allt fler närboende, särskilt intill gaturummen. De kan på sikt visa sig bli mycket omfattande och besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras och allsidigt övervägas innan planen verkställs.

Sammanfattningsvis är det djupt olyckligt om det i den tidiga marktilldelningen finns bindningar som hindrar genomförandet av en oberoende planprocess. Det bör i så fall klarläggas och redovisas offentligt. Konsekvenserna av föreslagen samordning av servicen mellan Sala backe och Årsta samt dess trafikmässiga följder för stad och region är inte fullständigt analyserad och belyst. Det mesta kan idag tala för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta även fortsättningsvis bäst betjänas av sina respektive näraliggande sociala kontaktytor och stadsdelscentra. Detta möjliggör ett mer begränsat och tätt bebyggelsetillskott än de föreslagna längs Fyrislundsgatan samt vid Årsta centrum. Förändringen av Fyrislundsgatans roll och kapacitet kan långsiktigt förväntas bli mycket olycklig såväl för de närboende och för dess serviceutbud. Fyrislundsgatan kan dock gärna göras mer trafiksäker. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör enligt de lokalboendes önskemål härmed även fortsättningsvis fylla rollen i en allt viktigare cykelled mot Uppsala stadskärna, ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand ordförande                       Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Granskningsyttrande avseende detaljplaneförslag kv. Sagan PBN 2014-000508 och kv. Vinghästen PBN 2015-002223

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under flera år följt planarbetet vad avser såväl Ulleråkersområdet som hela Södra staden och har ingivit flera yttranden till kommunen. Här bifogas två övergripande skrivelser från FVU 2013-06-18 och 2015-09-14 samt två tidigare yttranden vad gäller i detta ärende aktuella delar, alltså kv. Sagan, tidigare Vattentornsparken (PBN 2014-000508) och kv. Vinghästen, tidigare Centrala Ulleråker (PBN 2015-2223).
Vad gäller dp-förslagen ifråga om kv. Sagan och kv. Vinghästen som nu är föremål för granskning finner FVU, att planbeskrivningarna visserligen är mer genomarbetade än tidigare förslag, men att de kritiska synpunkter i sak som FVU anfört tidigare ändå i allt väsentligt kvarstår.
Enligt FVU:s uppfattning är sålunda den tilltänkta bebyggelsen både för tät och bitvis för hög samt inkräktar onödigtvis på viktiga natur- och kulturvärden och därtill innebär den ett allvarligt hot mot grundvattnet, särskilt under exploateringsfasen, och innebär andra säkerhetsrisker p.g.a. trafikplaneringen.
Miljökonsekvensbeskrivningen får anses missvisande såtillvida som fokus är på resultatet av utbyggnaden medan miljöriskerna torde vara störst under själva byggfasen. Kostnaderna för att förebygga skador anges inte specifikt, men blir rimligen avsevärda. Frågan bör ställas om det är så angeläget med den höga exploateringsgraden att den uppväger såväl risker som kostnader.
Det finns ytterligare skäl att dra ner på den tilltänkta utbyggnaden. Redan den senaste tidens sjunkande bostadspriser liksom utebliven etablering av EU-verksamhet i närområdet kan vara skäl nog för litet andhämtning vad gäller exploateringstakten i kommunen rent allmänt till nytta inte minst för olika bevarandevärden, som i plan efter plan kommer i kläm.
FVU vill i fallet särskilt återknyta till föreningens tidigare yttranden vari Ulleråkersområdets viktiga skyddsvärden framhållits. Särskilt den gamla tallparken med dess mer än 300-åriga vackra träd, f.ö. vårt lands äldsta naturreservat (fredat av Gustav III 1773 som ”skogsparck”) och den äldre institutionsbebyggelsen, som har högt kulturhistoriskt värde.
FVU ställer sig emellertid inte avvisande till varje ytterligare utbyggnad för bostadsändamål utan har tvärtom tidigare lämnat förslag på hur en sådan skulle kunna utformas i samklang med de viktiga värdena som området innehåller och därmed erbjuda både ett fortsatt skydd för dessa och ett attraktivt boende för många (bif.). De förslag som kommunen nu presenterat innebär dock en alltför hög exploatering som förstör de viktiga bevarandevärdena och även innebär onödiga miljörisker under utbyggnadsfasen. Härtill kommer andra säkerhetsrisker som har med framkomligheten att göra. Området synes på grund av trafikplaneringen bli en sorts kategoriboende för unga, friska cyklister vilket inte återspeglar befolkningen i stort, särskilt inte den äldre delen. Kommunen bör i sin bebyggelsepolitik av många skäl eftersträva att nya bostadsområden blir tillgängliga och attraktiva för alla boendegrupper.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan Rackarberget, Uppsala kommun. Dnr PBN 2015-001530. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna förtätningen av Rackarberget. Förslaget visar att det går att förtäta utan att förstöra en värdefull kulturmiljö. I planhandlingarna står det att:

”…de nya byggnaderna ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet, i harmoni med de kulturhistoriska värden som finns i området. Vid ändringar av den befintliga bebyggelsen ska ursprunglig utformning vara vägledande.”

Detta knyter an till Uppsala kommuns arkitekturpolicy, men för en gång skull är det inte bara tomma ord utan de har här omsatts i praktiken. FVU uppmanar kommunen att se till att samma förståelse för platsens värde genomsyrar alla detaljplaneprojekt.

FVU är vidare mycket positiv till att Bruno Mathssons barnstuga får skyddsbestämmelser och att dessa även innefattar de ursprungliga tekniska systemen.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand
Ordförande

2017-12-12

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Gamla Uppsala 21:20, del av. Dnr PBN 2013–000489. Granskning

Detaljplaneförslaget avser åtta punkthus av varierande höjd som enligt planen ska byggas i ett befintligt grönområde.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Det kan konstateras att de synpunkter som framfördes av FVU vid samrådet inte på något sätt har blivit beaktade. De gröna kilarna är av stort värde i stadsbygden varför kommunen borde vara mer aktsam om dem.

FVU vill dessutom lyfta två ytterligare aspekter. Kvarteret är enligt planhandlingarna ”… planerat med en inriktning om att skapa en mer urban karaktär och ett tydligare avgränsat gaturum”. Om det är syftet, varför planeras det för punkthus? Punkthus är en av de mest anti-urbana hustyper som finns och de avgränsar inte gaturummet. Genom att bygga höga punkthus på denna plats missar man chansen att skapa en stadsgata samtidigt som man skapar en okänslig övergång mellan den låga villabebyggelsen och den urbana staden. Punkthuset har som hustyp dessutom inte möjlighet att ge de boende i husen en avgränsad och trivsam gård som man tryggt kan låta sina barn leka på.

Vidare kan konstateras att antalet parkeringsplatser som hör till husen har minskat från 66 till 28. Beräknat antal lägenheter är ca 180 och till dessa anser man alltså att endast 28 personer kommer att ha en bil. Det må vara en god vision att så få kommer att äga en bil, men den är knappast realistisk. Ska övriga bilar trängas på de smala gatorna i intilliggande villaområde?

FVU avslår förslaget.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.

2017-11-20

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Nytt kraftvärmeverk i Boländerna (PBN 2013-000404)
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-12-15 och vill härmed avge följande synpunkter.
Planområdet är beläget i Boländerna i den sydöstra delen av staden. Det är ett område som en tid och i andra delar varit föremål för en planerad omvandling medan den nu direkt berörda delen sannolikt fortsätter att domineras av industriändamål. Efter många omfattande utredningar syftar detaljplaneförslaget i själva verket till att möjliggöra byggandet av ett nytt kraftvärmeverk. Det nuvarande behöver av flera olika skäl bytas ut. På platsen kommer ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk att uppföras för fortsatt produktion av fjärrvärme och el.

Det nya kraftvärmeverket kommer med sin basala uppgift och sina mått på pannhus och skorsten, 60 respektive 100 meter höga, att bli ett både viktigt och tydligt inslag i Uppsalas stadsbild. Enligt ÖP 2016 kommer dessutom Boländerna i den här delen att fortsatt innehålla industriverksamhet med bl.a. långa skyddsavstånd. Tidigare alternativa lokaliseringsstudier under 2012 visar att det föreslagna läget ur flera aspekter är det mest lämpliga.
Hänsynen till omgivning och siluett har länge stått i fokus. Vid etableringen av det första kraftvärmeverket lades med hänsyn till den värdefulla siluetten stora delar av bygganden under marknivå och en särskilt stor arkitektonisk omsorg ägnades även åt skorstens utformning.

I den nya planerade anläggningen har man valt att i en arkitekttävling utveckla en tydlig arkitektonisk gestalt samt färgsättning för att i det föreslagna läget kunna göra byggande synlig på långt håll utan allvarliga störningar från omgivningen.
En stor del av transporterna till verket kommer att ske med lastbil varför såväl Stålgatan som infarten till området på ett högst rimligt sätt anpassats härför. Det handlar här om maximalt 360 fordonsrörelser per dygn vintertid, vilket innebär en ökning med 16-17%. Mot bakgrund av de ökningar av trafikföringen som beräknas ske och som direkt och indirekt påverkar redan hårt trafikbelastade leder som t.ex. Kungsängsleden, Tycho Hedéns, Fyrislundsgatan m.fl. kan förutses ökade trängselproblem i omgivande delar av staden. Något som inte minst den pågående och planerade framtida förtätningen av sydvästra, södra och sydöstra staden ytterligare bidrar till och som snarast bör analyseras ytterligare. Inte minst ur tillgänglighets, miljö- och trivselsynpunkt.

Det kommande nya och för Uppsala livsviktiga kraftvärmeverket kommer efter vad vi kan bedöma efter alla analyser och detaljstudier sannolikt inte att påverka siluett och riksintresse på ett avgörande negativt sätt. De ansträngningar som gjorts när det gäller placeringen i planområdet kommer med stor sannolikhet att vara värdefulla även för närmiljön.
Med hänvisning till ovanstående tillstyrker Föreningen Vårda Uppsala framlagt planförslag för ett nytt kraftvärmeverk i Boländerna.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.                                  Sten Åke Bylund, Förste vice ordförande