Föreningen Vårda Uppsala

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-05-02
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Yttrande över förslag avseende detaljplan för Luthagen 13:1, kv. Seminariet

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under åtskilliga år följt kommunens planarbete avseende Seminariet och har hela tiden betonat värdet av att behålla området oförändrat.
Seminariet har bedömts utgöra s.k. riksintresseområde för kulturmiljövården. Den klassificeringen har också vunnit stöd i Mark- och miljödomstolen, mål P 8800-13, som upphävde ett tidigare planförslag för på grund av risken för påtaglig skada på riksintresset.
Länsstyrelsen i Uppsala län har i yttrande 2018-11-22 (402-6696-2018) över det nu aktuella förslaget bedömt att ny bebyggelse inom fastighetens norra del kan riskera att påtagligt skada kulturmiljövärdet inom riksintresseområdet.
Länsstyrelsen framhåller behovet av noggrannare volym- eller siktstudier bl.a. för tydligare redovisning av vilken påverkan den planerade byggnationen får på det monumentala i seminarieanläggningen och dess näromgivning och yttrat att kommunen måste arbeta vidare på vyerna mot Seminarieanläggningen och närmiljön. Riksintresset bör tolkas så att den monumentala byggnaden befäster sin plats på fastigheten genom sin volymmässiga relation till den ursprungliga skolgården, fotbollsplanen och skolträdgården. Läplanteringen mot nordost är likaså ett viktigt rumsbildande element, som inramning av anläggningen. För riksintresset är byggnaderna och den omgivande trädgården ett odelbart helt.
Länsstyrelsen påminner vidare om att planområdet ligger inom ett område som beräknas få en översvämning med högsta beräknade flöde vid en eventuell översvämning av Fyrisån och att kommunen också måste beakta åtgärder som kan leda till möjliga förbättringar när det gäller uppfyllandet av miljökvalitetsnormer.
FVU för sin del har i tidigare ärende (ansökan om byggnadsminnesförklaring av kv. Seminariet 2011-06-06) lyft fram bl.a. trädgårds- och idrottsanläggningens betydelse. Den anlades för att ge odlingskunskaper åt seminariets studerande, kunskaper att föra vidare till de elever som de blivande lärarna skulle komma att få. 106 noggrant utvalda buskar och träd gör trädgårdsanläggningen intressant på samma sätt som Vasaparken eller Universitetsparken. En av många poänger med att behålla området oförändrat är just att visa vilken stor betydelse som tillmättes odling, lek och idrott i tidigare skolsystem. De enskilda plantorna bidrar till att skolträdgårdens anläggningar i sin helhet utgör en naturlig pendang till huskropparna. Byggnaderna och parken tillsammans utgör därför ett viktigt historiskt dokument som måste bevaras enligt FVU:s uppfattning. Riksintresseklassningen bekräftar riktigheten i bedömningen.
FVU står alltså fast vid sitt tidigare ställningstagande att Seminarieområdet bör bevaras intakt och avstyrker planförslaget.
För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund PO Sporrong Ulla Björkman Per Hedfors
Ordförande vice ordförande ledamot ledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-04-29
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Dagfrid. Dnr. PBN 2014-001126. Normalt förfarande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill framföra följande synpunkter.
Som i yttrandet för samråd (2017-06-10/bifogas) ställer sig FVU positivt till syftet med planen: att förbättra utrymme för närservice och tillföra bostadslägenheter. Vi hade dock i samrådet invändningar mot utförandet, byggnadens volym och skala, som vi ansåg inte svarar mot områdets karaktär. I planförslaget som nu är ute för granskning står byggnaden kvar i närmast oförändrat skick (en begränsad indragning har skett från gata). Invändningar allmänt som varit mot byggnadens höjd och volym, med stort intrång i kvarteret och som skärmar ljus för grannhusen, bemöts i samrådsredovisningen närmast som ovidkommande: ”Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att förslaget är anpassat till stadsbilden trots sin något högre höjd”(Samrådsredogörelsen, s. 6). Kommunen har nu ett styrdokument för gestaltning av stadsmiljö. Man kan fråga hur det har hanterats i detta fall. I plandokumentet (s.10) framhålls att ”byggnaden skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet med omsorg i detaljer och materialval”, motiverat utifrån omgivande bebyggelse och dess kulturhistoriska värde och till Ringgatan dignitet. Vad gäller material, mot gator tegelsockel och i övrigt träpanel, finns inga invändningar. Men i övrigt? Här nu en byggnad i 5 (4+1) våningar, 28,5 m hög, ”något högre än intilliggande byggnader” (plandok. s. 5), men som inte ses ha någon betydelse. Avståndet till grannhus (2 vån. radhus), är i en passage 4,5 meter, ” i likhet med den befintliga byggnaden ”, butikspaviljongen i en(!) våning (plandok. s. 8). En förledande skildring av byggföretaget.
Nybyggnaden i Dagfrid bli en solitär. Eriksdalområdet i övrigt, efter förnyelsen på 1970-talet, håller högst 2,5 vån. i likhet med den äldsta planen inom området från 1912. Föreningshusen på motstående sidan Ringgatan, 20- och 30-talens bebyggelse, håller 3, 5 våningar, undantagandes fondbyggnaden mot Kyrkogårdsgatan/Tegnérparken. Ett högt hus i Dagfrid förstör helt balansen och byggnadskulturen som nu är kring Ringgatan. Det höga huset har alltså ingen hävd inom området. Dessutom en helt avvikande byggnadstyp. Ett slags punkthus med entré utifrån loftgångar lagda längs våningsväggar, närmast fönsterlösa, en brandgavel som ger bakgårdskänsla åt låghuskvarteret. Förslaget som föreligger utgår från ensidigt önskemål hos fastighetsägaren om en högsta utnyttjandegrad men som i detta fall inte svarar mot förutsättningarna på platsen och då inte den kodex för kvalitet som framhålls i kommunens styrdokument, Arkitekturprogrammet.

FVU föreslår härmed liksom vid tidigare samråd att planen ges ett mer nyanserat utförande med neddragning av en våning in mot kvarteret samt längs Ringgatan. Möjligheten bör stället prövas med en påbyggnad med en våning av huskroppen/sockeln mot Jumkilsgatan för att härmed bidra till ett mer slutet passande småstadsmässigt gaturum. Härigenom säkras långsiktigt områdets egenskaper- kvaliteter.

Uppsala dag som ovan
Sten Åke Bylund/ordförande. PO Sporrong/vice ordförande. Carl Erik Bergold/styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun              2019-04-28plan-byggnadsnämnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Börjetull, Uppsala kommun. Granskning 2 tom 2019 04 29. Dnr PBN 2017-287.

Efter smärre justeringar och kompletterande utredningar har den stora planen för Börjetull åter sänts ut på granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, och noterar att inga justeringar gjorts i de delar vi var kritiska till i granskning 1. Vi upprepar därför i stort sett huvuddragen i vår kritik mot planen och bifogar dessutom vår tidigare och utförligare skrivelse daterad 2018 09 03.

FVU:s synpunkter

I sammanfattningen av tidigare inkomna synpunkter gör stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen, att en extra hög exploatering är rimlig bl.a. med hänsyn till kostnaderna för sanering av en tidigare deponi. Vi anser inte, att man kan låta de som kommer att bo här, ta följderna av detta i form av en extra hög exploatering, och därmed sämre, trängre och skuggigare bomiljö. Här måste kommunen och/eller annan ansvarig för deponin ta överkostnaderna för sanering, så att området kan ges en för platsen lägre och normal exploatering.

Då man översiktligt betraktar planförslaget, ser man direkt att områdena 1 och 7 är missgynnade, genom att de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor, som alla de andra kvarteren har. Dessa områden gränsar också till de hårdast trafikerade gatorna – Fyrisvallsgatan och Börjegatan, och har dessutom en större täthet. Ett sätt att kompensera detta är att göra det norra kvarteret i område 1 till en mindre kvarterspark, i analogi med den park som omges av områdena 2 – 4. Det södra, hörnkvarteret i område 1, kunde då göras något större och ges den form, som visas på sidan 9 i Rambölls utredning.

I övrigt vidhåller vi att principen i stadens arkitekturpolicy måste uppfyllas, att ”byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. D v s att hänsyn tas till platsen, där våningshöjden i de befintliga kvarteren längs Fyrisvallsgatan är fyra våningar med en indragen femte och mot Börjegatan 6 våningar.

Alltså:

– att byggnadshöjderna mot Fyrisvallsgatan sänks med en våning, till fem, respektive sex våningar i hörnet Börjegatan. Detta för att skapa ett harmoniskt gaturum och dessutom förbättra solinfallet på gårdarna. Minst fyra timmars sol i lägenheter och på gårdar mellan vår- och höstdagjämning, bör vara standard enligt FVU.

– att fler lägenheter i stället kan fås, genom att husen längs Seminariegatan i område 4 byggs samman och förses med portiker in till gårdarna.

– att accentbyggnaden i hörnet mot Galderma sänks från elva till åtta våningar, för att minimera störningarna i siktlinjer mot domkyrkan, men ändå behålla sin roll som markör vid det lilla torget, vars läge förstärks av att Galderma har sin huvudentré där. Uppsalas främsta kännemärke – silhuetten – kräver en relativt jämn byggnadshöjd i all bebyggelse på slätten. Det tillfälliga modet med höga hus passar inte här, för många och tillfälligt placerade höga hus finns redan – byggda eller planerade.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan,

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong               Carl Erik Bergold

Ordförande                              2 vice ordförande        Ledamot

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                       2019-03-23

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

 Ang. Detaljplan för Kalle Blanks väg. Diarienummer PBN 2013–000314

Planens syfte är att möjliggöra cirka 150 bostäder, skola och förskola i ett större skogsområde i Länna.

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till planen intentioner att bygga i ett befintligt område utanför centrala Uppsala. Området planeras för en blandad bebyggelse i naturmiljö som vi bedömer har möjlighet att bli ett mycket positivt tillskott för Länna-området.

Planen möjliggör totalt cirka 150 bostäder, skola och förskola och skapar utrymme för en variation av bostadsformer med friliggande villor, radhus, parhus, kedjehus i två våningar och flerbostadshus mellan två och fyra våningar. Ett antal av flerbostadshusen har placerats i planområdets norra del. Det innebär att de kommer att få ca 600-700 m till hållplats. Planeringen bör göras om så att bostadshus med många boende ges kortare gångavstånd till hållplats för kollektivtrafik.

FVU anser vidare att viktiga hållplatslägen för buss ska förses med bra utrymme för väderskyddad cykelparkering.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan

Sten Åke Bylund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala
Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-03-15
plan-byggnadsnamnden@uppsala.s

Ang. detaljplan för del av Fullerö 21:66 Diarienummer PBN 2015- 003554

Med anledning av Plan – och byggnadsnämndens remiss i föreliggande ärende får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:
Planen syftar till att möjliggöra ett verksamhetsområde med företagspark med en bruttoarea på cirka 130000 kvadratmeter för verksamheter, industri, kontor samt mindre delar för idrottsanläggning och handel. Handeln ska i huvudsak fungera som ett komplement till den befintliga handeln i Storvreta samt som närservice till omkringliggande bostäder.
I den fördjupande översiktsplanen för Storvreta som antogs av kommunfullmäktige i juni 2012, bedöms området intill Fullerömotet som strategiskt intressant ur handelssynpunkt. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Så har emellertid inte skett. Fullerö som bostadsenklav har idag ett isolerat läge vid motorvägen utan direkt kontakt med Storvreta samhälle i form av kollektivtrafik eller service.
Den befintliga fördjupade översiktsplanen stödjer ett storskaligt handelscentrum vid Fullerömotet. Beskrivningen i översiktsplanen är att området behövs för Uppsalas tillväxt av handel med skrymmande varor. FVU är emellertid mycket tveksam till behovet av ytterligare externa handelscentra i Uppsala. Förutsättningarna har drastiskt förändrats på senare tid. Handeln utvecklas just nu starkt mot lösningar med e-handel som påverkar, ja utglesar, befintlig handel i stadsdelar och orter. E-handeln befinner sig i en stark tillväxtfas där omsättningen på nätet väntas fortsätta att öka. Bara under första halvåret 2018 ökade den nordiska e-handeln med 11 procent.
Norden är en av de mest mogna e-handelsmarknaderna i Europa och e-handeln i Norden är på fortsatt frammarsch. Sex av tio nordbor e-handlar på månadsbasis, vilket i genomsnitt motsvarar nästan 12 miljoner personer. Att allt fler konsumenter väljer att handla sina varor över internet har gjort att e-handeln blivit allt viktigare för de nordiska detaljhandelsföretagen. E-handeln har idag en betydande tillväxtkraft.
I nordöstra delen av det föreslagna planområdet tillåts handel och centrumverksamhet. Handeln i Storvreta är emellertid helt beroende av den lokala köpkraften och det är däför en stor utmaning att behålla så mycket köpkraft att det räcker för att behålla ett levande centrum med tillräcklig lönsamhet för befintliga lokala butiker och verksamheter. I konsekvensutredningen från 2008 konstaterar HUI att förutsättningarna för etablering av handel i Fullerö enligt gällande planer är relativt ogynnsamma. Denna slutsats kvarstår och HUI varnar för att konsekvenserna för handeln i Storvreta kan bli relativt kraftiga på grund av den ökade konkurrensen från en stor handelsplats på några kilometers avstånd.
Mot bakgrund av den internationella klimatöverenskommelsen och målsättningen att Uppsala skall utgöra en nationell ledstjärna för hållbart samhällsbyggande är det anmärkningsvärt att Uppsala väljer planlägga ytterligare ett område för extern handel med en lokalisering utanför såväl Uppsala som Storvreta. Områdets läge är dock idag för isolerat och mindre lämpligt för handel i allmänhet och för dagligvaruhandel i synnerhet.

Mot denna bakgrund förordar FVU:
att ingen ytterligare yta planeras för centrumfunktioner, dagligvaruhandel eller annan handel i Fulleröområdet,
att Storvreta samhälle i stället planeras för en successiv utvidgning direkt i anslutning till befintligt centrum och omgivande bebyggelse samt slutligen
att fortsatt exploatering av Storvreta samhälle söderut föregås av en ny fördjupad översiktsplan alternativt strukturplan, som långsiktigt och hållbart redovisar kommande bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker.

För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund Ulla Björkman Mats Börjesson
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till
Mark- och miljödomstolen

Överklagande av beslut 2018-12-19 av Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun att anta detaljplan för Södra Kalkstenen del NORBY 31:74, 2012-020122.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar rubricerade beslut och hemställer att beslutet upphävs på grunder som utvecklas i det följande.
Med bifogande av föreningens stadgar åberopar FVU talerätt enligt 13 kap. 12§ plan- och bygglagen (2010:900, PBL) i egenskap av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13§ miljöbalken (1998:808, MB) och hävdar, att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet avses tas i anspråk för verksamheter som avses i 4 kap. 34§ PBL.
Till stöd för talerätten anförs att FVU tidigare tillerkänts talerätt i flera miljörelaterade ärenden, senast i Högsta förvaltningsdomstolen den 29 januari 2018 i mål nr 593 – 17 avseende tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950), fråga om kyrkotomt – Mikaelskyrkan i Uppsala (föreningen tillerkändes då talerätt i målet med direkt hänvisning till Århuskonventionen, eftersom kulturmiljölagen inte är kopplad till MB på samma sätt som PBL). Föreningen har också tillerkänts talerätt enligt PBL i Mark- och miljööverdomstolen i dom 2014-03-24 avseende detaljplan för kv. Seminariet i Uppsala kommun. Fler exempel kan anföras.
I sak vill FVU anföra följande angående det aktuella detaljplanebeslutet.
Planen innebär exploatering av ett område som kännetecknas av höga naturvärden och närhet till viktiga kulturhistoriska värden. Dock saknas närmare utredning om dessa värden och FVU hävdar, att en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ MB skulle ha genomförts innan planbeslutet och anser, att den bristen i sig motiverar att beslutet upphävs.
Av särskilt stort värde i det aktuella detaljplaneområdet bör nämnas beståndet av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda naturupplevelse som dessa mäktiga träd skänker. En MKB bör också omfatta de vilda djurens vandringsstigar mellan Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten. Många uppgifter från boende bekräftar att de vilda djuren föredrar att korsa Norbyvägen vid det tilltänkta utbyggnadsområdet. Avsaknaden av en fullständig miljöbedömning framstår här som en allvarlig brist. Vidare borde beaktats närheten till andra skyddsvärden, t.ex. kulturmiljön. Här bör nämnas dels effekterna för ett område med runristningar samt äldre bebyggelse, som ett gammalt soldattorp samt dels att Eriksbergsområdet för framtiden är ett värdefullt exempel på 1960-talets första höghus- och miljonprogramområden i Uppsala.
Därutöver anser föreningen att också en fördjupad översiktsplan för stadsdelen Eriksberg borde ha tagits fram innan eventuellt detaljplanebeslut, inte minst som det berörda området är beläget intill två naturreservat – Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten, viktiga både för naturvård och friluftsliv. Det berörda området är, som framgått vid informationsmöten och liknande, dessutom inte det enda markområde i stadsdelen som inom kort kan komma att tas i anspråk för ytterligare bebyggelse. En fördjupad översiktsplan skulle därför ha varit motiverad för att klarlägga förhållandena och väga motstående intressen. Eftersom planförslaget är det första i en förväntad rad av bebyggelseplaner för Eriksberg borde vidare, enligt föreningens mening, beslutet ha lyfts till kommunfullmäktige, trots den delegation till Plan- och byggnadsnämnden som finns.
FVU: s inställning i sak är att det berörda området borde tillföras något av de intilliggande naturreservaten. Dessutom bör dagens bebyggelsekaraktär med dess tidstypiska kvalitéter värnas som en för framtiden värdefull kulturhistoriskt tillgång för hela staden. Därigenom tillskapas ett långsiktigt mervärde inte bara för Eriksberg utan för kommunen och staden som helhet.
FVU hemställer härmed att planbeslutet upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala 2019-01-07

Sten Åke Bylund, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2019-01-07

Plan och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Yttrande över detaljplan för kv. Ubbo , samråd PBN 2015- 003138

Med anledning av föreliggande samråd kring detaljplan för kv. Ubbo får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

FVU instämmer till stora delar i kommunens byggnadsvision för kv. Ubbo bl.a. följande:
”att förstärka och utveckla stråket mellan slottet och domkyrkan med ytterligare en målpunkt.”
”byggnaderna ska vara av hög arkitektonisk kvalitet och ge ett intressant tillskott till den
kulturhistoriska värdefulla miljön ”. ”Odinslund ska vara en plats där fler människor rör sig och vistas under en större del av året och dygnet”.

Att med denna stadsbyggnadsvision som bakgrund planlägga Uppsala mest kända historiska kulturstråk för forskarbostäder väcker förvåning inte minst ur medborgar- och näringslivsperspektiv men framförallt ur den allt viktigare besöksnäringens. Planförslagets form av nybyggnad dess storskaliga moderna yttre samt dess innehåll skulle såväl funktionellt som gestaltningsmässigt passa bättre in i kv. Blåsenhus eller i några av kommunens övriga centrala kvarter för kunskapsnäring, universitet, forskare och studenter. Ett strategiskt markbyte mellan berörda parter borde vara av överordnat lokalt och nationellt intresse så att kommunen kan förfoga över fastigheten och långsiktigt börja planera för en verksamhet som bidrar till att stärka Uppsala som kultur- och kunskapsstad samt som nationellt besöksmål.

Kv. Ubbo, i synnerhet den del som vetter mot Odinslund, har ett ytterst viktigt och mycket känsligt läge i ett stråk som sträcker sig från domkyrkan och upp till slottet. Därför måste mycket höga krav ställas på ny bebyggelse. Vid vår granskning av föreliggande detaljplaneförslag kan konstateras att de föreslagna nya byggnadskropparna med sin onyanserade volym är alldeles för storskaliga. Dessutom att den föreslagna exploateringen är alldeles för hög för den i övrigt småskaliga bebyggelsen i kvarteret.
Nya byggnader som samlar upp och ordnar miljön mot Odinslund är dock önskvärda, eftersom dagens vy mot Odinslund utgör en baksida av bebyggelsen mot Övre Slottsgatan och Åsgränd.
Dock måste den föreslagna byggnadskroppen intill den fd. Lindska skolan med gavel mot Odinslund nyanseras till två volymer genom exempelvis en förskjutning i sida och höjd, så att den upplevs i den skala kvarterets nuvarande bebyggelse har. D.v.s. en övre del i 4 våningar och en nedre i 3 våningar. Det skulle ge en småskalighet som känns naturlig på platsen och som inte konkurrerar med monumentalbyggnaderna i kulturstråket i övrigt.
Den föreslagna byggnaden längs Odinslund är både för lång och för hög. Då man åberopar den tidigare bebyggelsen längs Odinslund som utgångspunkt för den föreslagna nya, borde denna inte heller sträcka sig längre söderut än det Axehielmska huset gjorde, d.v.s. väsentligt kortas av. Kanske är det till och med helt fel att bygga så nära gränsen till Odinslund. En ny fasadlinje borde läggas längre in i kvarteret, nedanför åsbranten och i nivå med eken, som det redovisas i gällande plan. Dock med bevarande av bostadshuset från sekelskiftet 1800. Det skulle både ge en avslutning på och en öppen grön yta mot Odinslund.

Det internationella kultur- kunskapssamhällets samt besöksnäringens aktuella krav gör dock att den största invändningen mot planförslaget, som tidigare anförts, är dess huvudinnehåll: forskarbostäder. Det innebär en förlust av en strategisk tomtresurs och en icke önskvärd privatisering av ett av Uppsala mest värdefulla offentliga rum.

Sten Åke Bylund Carl Erik Bergold PO Sporrong
Ordförande ledamot vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Sten Åke Bylund Sävja Vråkväg 8, 75756 Uppsala • Telefon: 070-6486785
E-post: sten.ake.bylund@gmail.com • Internetadress: www.vardauppsala.se

Yttrande avseende detaljplaneförslag för kv. Södra Kalkstenen, del av Norby 31:74, PLA 2012- 020122, granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har vid minst tre tidigare tillfällen (2012, 2016 och 2018) avgivit yttranden över Uppsala kommuns planförslag beträffande det här aktuella området. FVU vidhåller tidigare ställningstagande vad gäller tilltänkt bebyggelse och avstyrker således det nu aktuella planförslaget. FVU hänvisar i sak till tidigare yttranden och vill här särskilt anföra följande beträffande det senaste detaljplaneförslaget, som är ute på granskning till 27 november 2018.

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas nya bostäder i staden. Det måste dock alltid ske utifrån en långsiktig helhetssyn och föregås av en noggrann miljöbedömning. Detta saknas för det aktuella området.

I en tid då stadsbebyggelsen växer mer än någonsin tidigare är det nu desto viktigare att bevara de gröna områden som ännu finns intill befintliga bostadsområden, både för invånarnas hälsa och trivsel samt för stadsdelens natur- och kulturmiljövärden som sådana. Det nu aktuella planförslaget har modifierats något i förhållande till tidigare förslag genom att ett av de tidigare föreslagna fyra punkthusen har bortfallit. Förändringen innebär ingen skillnad för FVU: s ställningstagande. Om planarbetet drivs vidare anser FVU alltjämt att förslaget först måste göras föremål för en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ miljöbalken om planarbetet. Eriksberg utgör en värdefull årsring i Uppsalas stadsmiljö. FVU anser därför att en fördjupad översiktsplan för hela Eriksberg bör framtas innan exploateringsbeslut alls fattas beträffande olika delar av stadsdelen. För framtiden bör enligt FVU: s mening det nu aktuella området införlivas i naturreservatet Hågadalen-Nåsten.

Av stort värde i det aktuella området är bestånden av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda upplevelse som dessa mäktiga träd skänker. Vidare bör beaktas närheten till viktiga kulturhistoriska värden, som kan riskera att ta skada om bebyggelsen kommer för nära. I detta fall området med runristningar och även det gamla soldattorpet.

Här är således tillfälle att behålla och för framtiden skydda ett värdefullt naturområde nära storstadsbebyggelsen snarare än att utnyttja varje byggbar yta för ytterligare förtätning. Sambandet med Stadsskogen och Hågadalen kan understrykas bättre genom lämpligare passager för djur och människor än de som idag finns över Norbyvägen. Kommunen skulle då kunna bidra till bevarandet av de arter som annars trängs undan av människans exploatering av naturen.

Därmed skulle kommunen också för framtiden kunna försäkra alla kommuninvånare något mycket värdefullt. Genom att skydda och tillgängliggöra detta värdefulla område för naturstudier och friluftsliv nära inpå den egentliga stadsbebyggelsen skapas ett mervärde för alla medan bebyggelse privatiserar området till förmån för dem som kommer att bo i det nya bostadsområdet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                    Ulla Björkman

Ordförande                                              Sekreterare

2018-06-10

Till
Mark- och miljödomstolen
Nacka tingsrätt

Överklagande av detaljplanebeslut av Kommunfullmäktige i Uppsala kommun 2018-05-28, §§ 104 och 105, Dnr KSN-2016-1556 och KSN- 2016-1256
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har anfört synpunkter på de rubricerade planförslagen under planförfarandet hos Uppsala kommun och överklagar nu besluten av kommunfullmäktige 2018-05-28 att anta detaljplaner för kv. Sagan m.fl. (f.d. Vattentornsparken) respektive kv. Vinghästen m.fl. (f.d. Centrala Ulleråker).

FVU yrkar på upphävande, eventuellt återförvisande och åberopar talerätt med stöd av 13 kap. 2a§ plan- och bygglagen (2010:900) och art. 9.3 i Århuskonventionen, talerätten senast bedömd av Högsta förvaltningsdomstolen, dom 29 januari 2018 i mål 593-17.

FVU har följt och deltagit i den offentliga debatten om planeringen av området, som tidigare utgjort Ulleråkers sjukhus, alltsedan marken förvärvades av Uppsala kommun och har yttrat sig över de förslag som framlagts och även presenterat ett alternativt förslag för kommunen.

I korthet vänder sig föreningen mot den höga exploateringen av området vilken innebär skada för områdets karaktär i flera avseenden, främst avseende natur- och kulturmiljön, samt att den ökar risken för skador på grundvattentillgångarna.

Båda planområdena ligger inom områden som bedöms vara av stor sårbarhet vad gäller grundvattnet, kv. Sagan bedöms som mest sårbart från grundvattensynpunkt (stor sårbarhet och i vissa delar extrem sårbarhet enligt miljökonsekvensbeskrivning för kv.Sagan, s.26).

Föreningens överklagande tar fasta på grundvattenskyddet och FVU ifrågasätter om och hur kommunen beaktat förbudet i art. 4 i EU:s ramvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 okt. 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område). Art. 4 innehåller regler mot att försämra statusen i grundvattnet, kvalitativt eller kvantitativt. Medlemsstaterna ska enligt dessa regler ”genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster”. EU-domstolen har i den s.k. Weserdomen (C-461/13, Bund fur Umwelt und Naturschutz Deutschland) förklarat att art. 4 har effekt i enskilda fall och alltså inte innebär enbart en målsättning. En medlemsstat är således enligt domstolen skyldig att inte lämna tillstånd till en verksamhet i ett enskilt fall om den kan innebära en statusförsämring av grundvattnet.

Det ska sägas, att Uppsala kommun inför de beslut som nu fattats av fullmäktige till slut har presenterat en ganska omfattande utredning om grundvattenskyddet. Fokus förefaller dock ha varit på grundvatteneffekterna av den planerade bebyggelsen när denna väl är färdigställd. Det exempel som anförs i miljöbedömningarna som värsta scenario är en trafikolycka där en bil får skador på bensintanken så att bensinen rinner ut och når grundvattnet (miljökonsekvensbeskrivning för kv. Sagan, s. 28). Själva byggfasen berörs enbart kortfattat och motsvarande exempel anförs för det skedet (samma hänvisning). Ändå är det nog inte orimligt att tänka sig, att skadorna, om stora truckar och andra arbetsfordon råkar ut för motsvarande bensinhaveri, kan bli större och värre och även att risken för sådana händelser kan vara större under en stressig byggnadsfas med många entreprenörer i farten samtidigt jämfört med vardagstrafiken inom ett tämligen lugnt bostadsområde. Därtill kommer att privatbilstrafiken inom området avses begränsas. Exploateringstiden blir också lång med det stora utbyggnad som planeras vilket inte minskar skaderisken till följd av byggnadsarbetena.

Enligt FVU:s mening behöver miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningen utvecklas innan slutligt planbeslut fattas. FVU ifrågasätter således om EU- rättens krav i det tidigare nämnda ramvattendirektivet fullt ut beaktats i planarbetet och hemställer om upphävande/ återförvisning av berörda planbeslut.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, Ordf. för Föreningen Vårda Uppsala

Bilagor:
Stadgar för Föreningen Vårda Uppsala, lista över styrelsens medlemmar, styrelsens beslut att undersöka förutsättningarna för överklagande i detta fall.
Kontaktperson i detta ärende: föreningens sekreterare Ulla Björkman: ubjorkman@telia.com
Kopia f.k. till Länsstyrelsen i Uppsala län.

2018-06-04

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående Gottsundaområdet planprogram. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planprogrammet avseende Gottsundaområdet vill anföra följande synpunkter.

Programmet presenterar långsiktiga strategiska vägval för markanvändning och stadsstruktur och ytterligare 5000-7000 lägenheter inom Gottsundaområdet som en del av stadsnoden Gottsunda-Ultuna. En bärande idé i förslaget är att skapa en socialt stärkande stadsmiljö som motverkar segregation och främjar mötet mellan människor. Det görs genom att målpunkter i området knyts ihop av stråk som blir strukturerande för tillkommande bebyggelse. FVU uppskattar särskilt att programmet i stor omfattning föreslår att tillkommande bebyggelsekvarter kan ske på parkeringsytor och grönytor som inte kan betraktas som särskilt värdefulla (annat än dekor till trafikytor). Ett exempel som vi tror kan bli en positiv förnyelse av Gottsundaområdet är Östra entrén. Där är ytorna för nya kvarter i ett område som idag är tämligen trist och svårorienterat som boendemiljö.

Vi är också positiva till viss bebyggelse på parkeringar kring Gottsunda centrum om ytorna inte behövs för Gottsundas regionala serviceroll? Däremot är vi med hänsyn till Gottsunda kyrkas kulturhistoriska värde mycket tveksamma skalan på bebyggelsen. Vi är därför helt emot att Gottsunda kyrka ska kantas på tre sidor av kvarter med 5-7 våningar.
FVU ser (också) vidare positivt på en varsam kompletteringsbebyggelse på parkeringsytor längs Musikvägen och Orkestervägen. Områdets täta planstruktur med jämnhöga låga volymer ger en småskalig prägel som vittnar om tidens reaktion mot rekordårens storskalighet och är exempel på bebyggelse som är värd att bevara. Där kan bebyggelse på parkeringsytor bli ett tillskott för området. Den mest omfattande nya bebyggelsen föreslås utefter stadsstråket. Det är logiskt men måste ske så att kvalitén inte försämras. För att minska risken av alltför hård exploatering föreslår vi att kommunen bestämmer att alla tillkommande lägenheter ska ha minst två timmar sol vid vårdagjämning.

Ett stort värde är även den grönska som finns idag i Gottsunda. För att minska risken att värdefull växtlighet och natur försvinner föreslår vi att kommunen i samråd med boende i området väljer ut och med Alnarpsmodellen prissätter de träd som man önskar ha kvar i bebyggelsekvarter på grönområden. Naturmiljön med flera mycket fina bergsknallar mellan kvarteren Bikupan och Bandstolen vid Bernadottevägen är också värda att bevara.

Vi kan förstå de presenterade fördelarna med att skapa sammanhängande stråk och platser genom att ta vissa grönområden i anspråk. FVU anser dock att man behöver belysa de målkonflikter som finns med förtätning i befintlig bebyggelse och att matargator öppnas för genomgående trafik.

Strukturen med ett koncentrerat stadsstråk längs Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé och sammankoppling av Slädvägen och Elfrida Andrées väg kan skapa en tydlig och lätt orienterbar stadsmiljö. Musikvägen nämns i strukturen men man får lätt intryck av att Orkestervägen hamnar utanför huvudsakliga rörelsestråken i Gottsunda, särskilt som kollektivtrafiken går i fel riktning idag.

Noden Gottsunda- Ultuna måste för att vara en attraktiv boende- arbets- och besöksplats ha en god regional tillgänglighet med alla trafikslag till arbetsmarknaden i hela Uppsala- Stockholmsområdet och Mälardalen. Den föreslagna utbyggnaden av spårväg till Gottsundaområdet kan innebära snabbare resa till innerstaden och till byten vid regionala målpunkter. Vi är emellertid mycket oroliga att den stora investeringen på 7-9 Mdr kr som spårväg kommer att leda till problem. För att finansiera utbyggnaden kommer antagligen marken runt omkring säljas till ett mycket högre pris vilket i sin tur kommer leda till dyrare bostäder som de flesta inte kommer att ha råd att flytta till. Det finns även risk att spårvägen kommer sluka en alltför stor del av de medel som finns avsatta för kollektivtrafik och att de innebär att det inte finns pengar över till andra nödvändiga trafikinvesteringar.

Den föreslagna spårvägen medför även att avstånden mellan hållplatserna ökar jämfört med dagens busshållplatser. Den ensidiga satsningen på spårväg innebär att många av de föreslagna ny- bebyggelsekvarteren får långt till kollektivtrafik. Uppskattningsvis över hälften av de nya kvarteren kommer att ha längre än 500 m till spårvägshållplats. Ett jämförande alternativ med ledbuss alt. dubbelledbuss borde snarast tas fram som kostnads- och bekvämlighetsjämförelse under samrådstiden. För att Gottsundaområdet ska kunna få ett ökat kollektiv resande måste även busstrafiken nära samplaneras med ny bebyggelse och presenteras. All kollektivtrafik med buss måste finnas med i den långsiktiga planen för utveckling av området inte bara eventuell spårväg.

En första prioritet när det gäller Gottsundas fortsatt utveckling är att tillståndet som särskilt utsatt område åtgärdas före alla andra åtgärder. Det gäller särskilt för de som redan bor i området men också för hela Uppsala. Om Gottsunda ska tillföras värden som stärker identiteten, motverkar segregation, stärker den sociala samhörigheten samt främjar mötet mellan människor anser FVU att kulturen kan ges en avgörande stor roll vid förnyelsen av Gottsunda. För detta krävs en samordnad satsning och finansiering på Uppsala kommun och Region Uppsala. Det behövs en markant kulturinvestering i Gottsunda t.ex. i form av ett karaktärsfullt kulturhus med en regional betydelse t.ex. teater, dans och andra aktiviteter.

Naturmiljö
Gottsunda är omgivet av stora grönområden. Vi anser det inte minst för barns och äldres hälsa och välbefinnande är oerhört viktigt att det finns ett finmaskigt nät av grönstråk mellan bostadskvarter och ut till de större grönområdena. Strävan ska vara att alla prioriterade gröna rörelsestråk hänger ihop och har anslutning till omgivande större grönområden. Mellan Malma Gård och Monica Zetterlunds park bör finnas ett tydligt grönt stråk. För att markera stråkens vikt bör alla ges namn och skyltas väl.

Långsiktigt hållbar utveckling
Stadsutvecklingen i Gottsunda bör söka lösningar som är långsiktigt hållbara. Exempel på ett långsiktigt hållbart samhälle är att hänsyn vid planeringen tagits till kommunikationerna till området. Minst lika stor inverkan har energianvändningen i området. Genom att planera för byggnader med värme från lågtempererade värmekällor får man en mer effektiv energiomvandling och lägre förluster vid värmelagring och distribution. Tillsammans med fjärrvärmeleverantör bör man utreda potentialen att försörja nya kvarter med Fjärde generationens fjärrvärmesystem
Även vilka krav en plan ska kunna tillgodose om kommunen och fastighetsägare ska skapa en resurseffektiv förvaltning av ett område. Det kan till exempel avse lösningar för rationell snöröjning och för att slippa bortforsling av snö eller ytor som är enkla att rengöra och underhålla såsom naturmark med berghällar.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf, Mats Börjesson, PO Sporrong, Carl Erik Bergold , Sten-Åke Bylund