2020-05-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala, har tagit del av rubricerade fördjupade översiktsplan och får med anledning härav anföra följande:

Uppsala kommun har en mycket ambitiös fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna. Planförslaget syftar till att planera för en framtida stad som kan fungera som modellområde för hållbart stadsbyggande och utgöra testområde för byggsektorn. Områdena ska utvecklas som en socialt sammanhållen stadsmiljö med fokus på innovativa lösningar och understödja hållbart resande lokalt och regionalt.

Vi är positiva till förslagets intentioner att skapa en framtida stadsmiljö som är bland annat livskraftig, resurseffektiv och grönskande. Vi delar också uppfattningen att sydöstra stadsdelarna behöver utvecklas och kan ingå i ett växande Uppsala. Området har mycket goda förutsättningar för att uppfylla högt ställda krav på framtidens byggande. Planområdet ligger strategiskt till, har stora naturvärden, det ägs till större delen av kommunen och har under lång tid funnits med som del av Uppsalas tillväxt. Detta innebär att planområdet har stora förutsättningar för att kunna bli en del av grönskande och livskraftigt Uppsala.

Föreningen får sammanfattningsvis anföra följande:

Allmänt, helhet m.m.

Fortsätt läsa →

2020-05-11

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

FVU har tagit del av förslag till detaljplan och vill komma med följande yttrande.

Planen föreslår rivning av Uppsalas kanske finaste kontorsmiljö med en 70-talsarkitektur i klass med Pharmacia. Den ersätts av två kvartersblock med höga hus och trånga mörka gårdar, särskilt då kvarteret närmast Dragarbrunnsgatan, som med sina 35 m motsvara en 10-våningsbyggnad. En skala som inte återfinns i hela kvarter någonstans i den gamla rutnätsstaden.

Planen skapar ett nytt mörkt gatuschakt som med sin sneda riktning inte heller hör hemma i 1600-talets rutnätsplan. Enda positiva avbrott i bebyggelsen utgörs av förskolan mot Hamnesplanaden. Planen ruinerar den fina torgmiljön och lägger torget och Nyréns riksbankshus i slagskugga större delen av dagen. Dagens luftiga inramning av torget med generös grön förgårdsmark och betydligt lägre bebyggelse försvinner, många stora träd tas ner, och trots den ”nya” parken längs Hamnesplanaden, som i praktiken redan finns, försvinner ca 1200 m2 grönyta som i dag är tillgänglig och upplevs tillhöra torgmiljön. Varför har vi inte råd att behålla dessa kvaliteter? Fortsätt läsa →

2020-04-30

Ulla Björkman

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Framlagt planförslag syftar dels till att bebygga delar av Seminarieparken samt dels till att övriga delar av parken ska fungera som stadsdelspark. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har deltagit i diskussionen om området i flera år och vill härmed avge följande synpunkter på det aktuella förslaget:

Det saknas en stadsdelspark i området varför en sådan är välkommen.  Men risken är nog ganska stor, om förslaget genomförs, att den del av Seminarieområdet som inte skulle bli bebyggd ändå skulle komma att uppfattas som huvudsakligen en gårdsyta för de nya bostadshusen och för dem som bor där.

Som bostadsområde betraktat skulle säkert den nya bebyggelsen bli mycket attraktiv. Det finns dock ett starkt skäl att inte bygga alls utan att istället bevara och sköta Seminarieområdet och det handlar om dess särskilda kulturhistoriska värden, som det bör ligga i kommunens intresse att hjälpa till att bibehålla.

FVU har under många år verkat för att Seminarieområdet ska bevaras som en helhet och som det exempel området utgör på en i princip oförändrad anläggning representerande en helhetsmiljö med seminariebyggnaden, tjänstebostäder, park, trädgård och idrottsplan.

Anläggningen är unik i sitt slag i landet med ett högt kulturhistoriskt värde. Den är därför särskilt värdefull enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i yttrande till Länsstyrelsen, som efter överklagande av bl.a. FVU och närboende, prövade ett tidigare beslut av kommunen att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Området utgör enligt SLU ett representativt exempel på de påkostade och ambitiösa seminarieträdgårdar som uppfördes i enlighet med 1914 års seminariestadga. SLU anser att seminarieträdgården är en central länk i kedjan att via folkskollärarna och eleverna vid landets folkskolor sprida kunskap om odlingens nytta och nöje till hela befolkningen.

Det är dessa värden som föranledde Mark- och miljödomstolen att med anledning av nyss nämnda överklagande (i dom 2013-09-09, mål P 1483-13) bedöma Seminarieparken som ett eget s.k. riksintresseområde inom det större riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A. Den rättsliga prövningen ledde slutligen till att Mark- och miljööverdomstolen avgjorde målet (dom 2014-03-24 i målet P8800-13) genom att fastställa Mark- och miljödomstolens nyss nämnda avgörande vari domstolen upphävde beslutet av Uppsala kommun 19 september 2012 att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Definitionen av riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A har reviderats men såvitt känt har något avgörande utifrån den nya texten inte prövats.

Föreningen Vårda Uppsala vädjar härmed till kommunen att, istället för att förstöra anläggningens värden genom ytterligare bebyggelse, initiera ett markbyte med nuvarande markägaren och att som ägare se till att Seminarieområdet bevaras och sköts i enlighet med dess värden, vilket på intet sätt hindrar att det kan fungera just som en, behövlig, och därtill helt unik, stadsdelspark.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

 2020-03-19

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.
Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunnsgatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.
Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.
Följaktligen har vi inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.
Däremot har vi efter vårt samrådsyttrande noterat att såväl medlemmar i föreningen såväl som andra haft invändningar mot den tilltänkta inglasningen av arkaderna längs Vaksalagatan och Dragarbrunnsgatan. Det har bland annat framförts att arkaderna bidrar till den arkitektoniska artikulationen i gaturummet samt att ingreppet skulle kunna ställa till problem för synskadade. Vi anser att dessa synpunkter är beaktansvärda och att de bör övervägas noggrant i det fortsatta arbetet med detaljplanen.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 20-02-18

Med anledning av remiss av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala, (FVU) anföra följande:
Planförslaget syftar till att möjliggöra en utbyggnad av reningsverket i Kungsängen. FVU är härvid positiv till att nya reningssteg byggs in för att minska eventuella störningar i form av lukt och ljud. Det nya reningssteget på verket kommer troligen även att omges av en industribyggnad. 

Höga krav bör ställas på utformningen av hela planområdets gräns mot Fyrisån

Anläggningen ligger emellertid i direkt anknytning till södra å-stråket varför speciell hänsyn måste tas vid utformning av såväl byggnaden som till den omgivande miljön. Särskilt höga krav på byggnadens arkitektoniska utformning bör ställas eftersom denna kommer att vara reningsverkets visuella vägg mot Fyrisån. Reningsverket omges idag av staket med taggtråd vilket kan vara funktionellt, men är upplevelsemässigt och visuellt olämpligt ut mot det vackra å-stråket. Särskilda krav bör därför ställas även på utformningen av staket eller annan avgränsning samt på de grönområden inom reningsverkets område som kan ses från gångstråket.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund, ordförande      PO Sporrong, ledamot   
Mats Börjesson, ledamot

2020-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun 2018-02-12
kulturnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.
FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.
Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering.
Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.
Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.
Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.
Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-76 96 91 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.
Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn
öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns,
är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.
Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.
Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.
Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-769691 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
(Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet,
borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.
Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och
gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en
internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.
Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf. P.O. Sporrong 2 vice ordf. Carl- Erik Bergold, ledamot

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020 02 12

Storvreta är utpekad som en av de prioriterade tätorterna i Uppsala kommun. Gemensamt för de prioriterade tätorterna är att de ligger bra geografiskt i det regionala kollektivtrafiksystemet, med god turtäthet. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Genom utbyggnaden av Fullerö hage har man frångått denna princip och förstört Storvretas möjligheter att skapa en sammanhållen tätortsutveckling.

Den nu föreslagna detaljplanen förstärker denna utveckling. Planen innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner som skulle kunna vara värdefulla för Storvretas utveckling, men som nu inte möjliggör en sammanhållen tätortsutveckling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är av den mycket bestämda åsikten att utbyggnad av områden utanför Uppsala centralort måste byggas ut på ett sätt som stärker ytterområdena. Utbyggnaden av bebyggelsen i Fullerö stämmer inte med denna inriktning eller med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. FVU ser mycket positivt på att livsmedelshandel inte tillåts inom området för att inte slå ut dagens livsmedelsbutiker i Storvreta. Vår bestämda uppfattning är alltså att planens förslag innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner i planområdet som omöjliggör en positiv utveckling av Storvreta. En koncentrerad satsning på handel och service i Storvreta centrum med sina mycket goda kollektivförbindelser är mer uthålligt och stärker även omgivande glesbygd. 

Även övriga delområden måste ses som viktiga för Storvretas utveckling. Innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö bör därför den planerade vägförbindelsen till Storvreta byggas. Det är särskilt viktigt eftersom verksamhetsområdet i Fullerö måste ses som arbetsplatser och idrottsanläggning för boende i Storvreta

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis:

• att ingen yta för dagligvaruhandel eller centrumfunktioner ska tillåtas i Fullerö eftersom exploateringsområdets läge bör integreras med Storvretas utveckling  
• att vägförbindelsen mellan Fullerö och Storvreta byggs innan ytterligare etablering tillåts
• att Storvreta bör byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och
• att fortsatt exploatering av samhället söderut bör föregås av en genomtänkt plan som redovisar utbyggnad av bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Storvreta.

För Föreningen Vårda Uppsala

2020-01-17

 Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av rubricerade remiss vill Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Syftet med planförslaget är att möjliggöra bostäder och funktionella butikslokaler med en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

 FVU ser positivt på att större ytor tillskapas för gående och cyklister som härmed ökar vistelseytan på torget och minskar barriäreffekterna av trafiken på Torbjörnsgatan över torget.

Föreningens förslag att göra torget till gåfartsgata avfärdas med motiveringen det inte är lämpligt på en så kort sträcka. Motiveringen är tveksam eftersom det finns flera gåfartsgator i Sverige som är av liknande längd. Förslaget om gåfartsgata innebär att hela området kan upplevas som en enhet med väl tilltagen vistelseyta.

De kompletterande solstudierna styrker FVU: s uppfattning att gården som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta.

FVU förordar därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                                          Mats Börjesson

Ordförande                                                                   Styrelseledamot

2020-01-08

Mark och Miljödomstolen, Nacka tingsrätt                                                                                                                 

För kännedom

Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltningen

Överklagande av detaljplan för del av kvarteret Kvarnen. PBN 2015- 003445/ antagen 2019-12-18.

 Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed och med stöd av 13 kap 13§ plan-och bygglagen (2010:900) och 16 kap 13§ miljöbalken (1998:808), som ger en ideell förening, som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, överklaganderätt och att denna rätt tidigare prövats rättsligt och därvid godkänts. FVU har 223 medlemmar. Stadgar och medlemsmatrikel bifogas senare. Vår klagorätt har tidigare godkänts av Mark- och miljödomstolen, se dom den 7 december 2012 i mål P 6473-12.

Inledning

FVU har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till övergripande motiv i planen, med tillägg som, i det centrumnära läget, förstärker och utvecklar stadslivet. Sedan vad gäller utförande har vi funnit anledning att påtala vad vi ser som brister i planhanteringen med motiv till byggnadsskick som vi inte ser hävdade utifrån de kvalitetskrav på arkitektur, med hänsyn då till plats och omgivning, kulturmiljön, som nu föranstaltas i kommunen styrdokument, Arkitektur Uppsala (se bifogad skrivelse).

Planen har sitt ursprung i ett byggherreprojekt med inriktning på ett bästa privatekonomiskt utnyttjande och utbyte av fastigheten. I det skedet fanns inget fastställt styrdokument men som sedan inte lett till justeringar av planen. I planhandlingarna ingick en särskild kulturhistorisk utredning med klarläggande av kvaliteter att ta hänsyn till för att hävda ett bästa byggnadsskick på platsen. Stadsbyggnadsförvaltningen fann nu inga skäl att beakta motiv som utgick ifrån analys av platsens gestalt och historia. Planen framlagd till granskning efter samråd fick bestå med ursprunglig hög exploatering.

I samrådet, som det redovisas, riktas genomgående kritik mot utformningen av bebyggelsen, gruppering, skala, volym, som man ser ruinerar både plats och omgivningar. I inget fall får sakägare eller andra, gehör för synpunkter. Och inte i något fall med argument hämtade från värdeparagrafer i kommunens styrdokument, Arkitektur Uppsala. I stället svepande formuleringar med hänvisning till allmänna önskemål i Översiktsplan. Solvärden försummas medvetet: skrämmande tydligt att bostadsgården gården försätts i evig skugga. Kvantitet, inte kvalitet, är det som skall hävdas. Platsen har ingen betydelse.

Skäl för överklagande

Bristande anpassning till staden och platsen

Planens 11-våningshus, just utanför riksintresset Uppsala stad och bostadsområdet Kvarngärdet södra, enl. KF-beslut 1998-11-07 § 306, klassat som särskilt värdefull bebyggelsemiljö, kastar bokstavligen sin skugga in över dessa skyddade miljöer. Den nya bebyggelsen uppförs dessutom på Kvarngärdet norra, kommunalt kulturmiljöområde. En viktig del av riksintresset Uppsala stad är enligt översiktsplanen skyddet av Uppsalas karaktäristiska silhuett, huvudsakligen slottet och domkyrkan. 11-våningshuset påverkar påtagligt upplevelsen av silhuetten, genom att störa eller blockera den, särskilt då för de medborgare som bor, verkar och färdas i parkstråket från Gränby centrum in mot centrala staden. Efterkrigstidens stadsplanering har länge haft en bärande ide att orientera de nya bilfria grönstråken in mot centrum med siktlinjer mot endera slottet eller domkyrkan. Här bryter man nu mot denna princip.

Den höga byggnaden står helt i strid med Kvarngärdets 2-våningsskala och dessutom mot bostadsbebyggelsen i 4 våningar på andra sidan Torkelsgatan. Detta påtalas i den kulturhistoriska utredning som föregick planen, men som lämnats helt utan avseende. Detsamma gäller bevarande och återanvändning av den f d Konsumbutiken, uppförd på 1960-talet i ett sammanhang med bostäderna och med samme arkitekt.

Anmärkningsvärt är att i planbeskrivningen sid 10 har 11-våningshuset höjdbeteckningen 6 (VI) vån!

Övergripande gestaltning saknas

FVU saknar helt en samlande gestaltning av den för stadsdelen så viktiga avslutningen på grönstråket Gränby – Kvarngärdet. Ingen studie av miljön mellan S:t Perskyrkan och Torkelsgatan med grönska, hårdgjorda torgytor och gång och cykelstråk har gjorts. Inte heller en redovisning av den föreslagna bebyggelsens relation till kvarteret med de två 11-våningshusen, de s.k. Kvarntornen. En allvarlig brist i planen som pekar mot att den är ett hastverk.

De höga byggnaderna skapar skuggiga miljöer. Solstudierna talar sitt tydliga språk. På sid 8 i sammanfattningen av synpunkter från samråd/granskning säger stadsbyggnadsförvaltningen: ”Störningarna, med minskat sol- och dagsljus, bedöms inte utgöra betydande olägenheter i plan- och bygglagens mening”. Tveksam tolkning av PBLs mål med god bostadsmiljö.

De höga byggnaderna drar ner starka vindar och de korridoraktiga torggatorna liksom takterrasserna, som skall ersätta den skuggiga bostadsgården, riskerar att bli blåsiga och otrivsamma.

Schematisk redovisning av byggnadernas gestaltning

Ett byggnadskomplex med ett 11-våningshus i detta centrala läge och i den omgivande låga 2- till 4-våningsbebyggelsen, ställer mycket höga krav på den arkitektoniska gestaltningen. En jämförelse kan delvis göras med UKK, Uppsala konsert och kongress, ett per kvarter närmare centrum. En byggnad med liknande höjd, också belägen vid ett torg. Där ordnades en internationell arkitekttävling för att garantera hög arkitektonisk kvalitet. Här vid Kvarntorget redovisas ett ganska anonymt förslag i två perspektivbilder. Det är känt att Uppsala idag har stora ambitioner med ny arkitektur, och att man därför kopplar in bygglovshandläggaren för att redan i planskedet ställa krav på inte bara volym utan också fasaduttryck, material och kulör. En god ambition. I detta planförslag saknar FVU dessa kvaliteter.

Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande av synpunkter vid samråd/granskning

Ett starkt betonat mål i Uppsalas planering är medborgarinflytande. Trots detta har inga synpunkter från sakägare och allmänhet på något sätt beaktats.

Uppsala har en gällande arkitekturpolicy, Arkitektur Uppsala. På de båda inledande sidorna anges dess övergripande mål. Inget av dessa är enligt FVU: s mening beaktade i den aktuella planen.

Med beaktande av vad som ovan anförts yrkar FVU att detaljplanen på grund av sina stora brister dras tillbaka, omarbetas och bättre anpassas till staden och platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Biläggs: FVU: s skrivelse ang. detaljplan för del av kv. Kvarnen vid samrådet, daterad 20190830