Detaljplan för kvarteret Sigrun. Luthagen 71:1, Uppsala kommun Samråd. Dnr PBN 2015 – 267

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommuun        2020-09-20
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planförslag och vill med anledning härav anföra följande:

Föreningen ser positivt på att en viss förtätning sker av kvarteret samt på ambitionen att skapa en torgmiljö på Torsgatan. Vi har dock några invändningar och förslag till förbättringar som alla utgår ifrån antagen Arkitekturpolicy samt från följande förutsättningar i kvarteret och dess omgivningar:

–  Hushöjder i omgivande kvarter och gaturum – anpassning till platsen.

–  Krav på Torsgatans gaturum om man på allvar vill skapa ett attraktivt centralt torgrum i stället för en renodlad trafikmiljö.

–  Sysslomansgatan, huvudstråk på Luthagen med domkyrkan som fond, som ställer stora krav på fasadutformning.

Kvarteret Sigrun med dess bebyggelse utgör idag en naturlig del av en alltmer växande innerstad. Det får konsekvenser bl.a. för anspråken och kraven på dess yttre utformning. Föreslagen påbyggnad av kvarteret är dock med hänsyn till omgivande bebyggelse onyanserat jämnhög. FVU anser därför att en våning, förutom längs Sysslomansgatan, skall tas bort. Det gäller dels mot Sturegatan för att svara mot dess hushöjd på 4-5 våningar i de flesta av kvarteren längs gatan, samt dels mot Torsgatan för att bidra till en ljusare gårdsmiljö. Påbyggnaden med två våningar mot Sysslomansgatan är dock väl anpassad till övrig befintlig bebyggelse längs denna gata.

Om Torsgatan skall lyftas upp till ett mer centralt torgrum värt namnet, föreslår vi att den görs om till en gåfartsgata samt att dess nuvarande kantstöd mm tas bort. Det innebär att man mer förutsättningslöst och likt t.ex. Dragarbrunnstorg, kan utforma den blivande torgytans vegetation och ytskikt. Gåfartsgatan skulle härmed också kunna utformas med ett allt viktigare och starkare samband med parken intill – Börjeplan. Det kräver att den idag omfattande fordonstrafiken kan reduceras och att interngatan kan tas bort. Dock måste infarten kunna ske direkt från nuvarande körbana, likaså angöringen till handikapplatserna. Detta för att bereda tillräckligt stor yta för handel, uteservering, mm. FVU noterade vidare på plats att ICA redan har kundparkering i garaget och att det då fanns flera lediga platser. Om nuvarande lastplats kunde omformas till en del av butiken skulle en ingång kunna ske direkt från garaget till ICA. FVU tycker att det vore väl motiverat att utreda möjligheten att flytta lastintaget till Odensgatan för att uppnå en god stadsmiljö och att fastighetsägaren har möjlighet att finansiera detta med intäkterna från den omfattande påbyggnaden i kvarteret. Om vidare påbyggnadens fasad tillåts skjuta ut över torget och en arkad bildas ges såväl stöd åt torgmiljön som till plats åt handel samt utökad uteservering för den idag populära restaurangen. Det ger dessutom mer våningsyta som kompensation för de här borttagna våningsplanen.

FVU anser vidare att den i planen redovisade banala plåtfasaden med hänsyn till kvarterets innerstadsläge och antagen arkitekturpolicy måste ges en mer intressant utformning. Det gäller f.ö. även övriga fasaders utformning – i synnerhet då fasaden mot Sysslomansgatan, Luthagens huvudstråk. Den nuvarande slutna och karaktärslösa f.d. kontorsfasaden kräver att de två nya våningarna med hjälp av bl.a. burspråk och balkonger skapar ett skulpturalt krön på byggnaden. Fasaden mot Odensgatan har idag en del av dessa kvaliteter. Vidare behöver slutenheten i markplanet lättas upp och göras mer levande med bl.a. nya skyltfönster. Det gäller även kvaliteten i föreslaget fasadmaterial, plåt, som illustrationerna visar. FVU föreslår slutligen och med hänsyn inte minst till det alltmer påtagliga innerstadsläget att man för föreslagna påbyggnader arbetar vidare med kvarterets och omgivande byggnaders fasadmaterial; fasadtegel eller puts.

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund  PO Sporrong Mats Börjesson Per Hedfors   Tomas Klang 
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

För Föreningen Vårda Uppsala

En kulturhuvudstad behöver nya museer

Om Uppsala ska kunna konkurrera om titeln so europeisk kulturhuvudstad 2029 behövs ett nytt konstmuseum och ett eget slottsmuseum, skriver Claes Gille.
Foto: STAFFAN CLAESSON/Arkiv

Malmö och Uppsala är svenska kandidater när det gäller europeisk kulturhuvudstad år 2029. Förutom Sverige skall en polsk kulturhuvudstad utses detta år. Vad gör då Malmö för att förbereda sig inför omröstningen? Svaret är, bygger ett nytt konstmuseum, som skall stå klart 2029!Skall Uppsala ha en chans bör man göra detsamma. I Uppsala slott, inklusive Wasa-borgen, bör istället ett Slottsmuseum inrättas. Historiska band finns dessutom mellan Uppsala och Polen, Kung Sigismund kröntes till kung i Sverige i Uppsala domkyrka, han blev även vald till kung i Polen. Sigismund var son till vår kung Johan III, som var slottsbyggare i Uppsala. Det är nu dags för kommunen att agera, om Uppsala skall ha en chans år 2029 !
Claes Gille, Uppsala

Ang. detaljplan för Kungsängen 37:4. PBN 2018- 000856

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020-09-07

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan när det gäller att utvidga reningsverkets livsviktiga verksamhet. Det avses dels ske på reningsverkets egen mark samt dels på mark för tidigare båtupplag och allmän platsmark/park. Planområdet gränsar till å-rummet och till Södra Å-stråket. Den föreslagna lokaliseringen är i själva verket vid den smalaste delen av Södra Å-stråket. När nu Södra Å-stråket i dagarna färdigställs för park, rekreation och friluftsliv är det av långsiktigt och vitalt värde att den nya byggnaden inte genom sin bredd och storlek samt miljömässigt i övrigt får effekten att den tränger ihop åstranden-å-stråket så mycket så att upplevelsevärdet och vistelsevärdet i övrigt radikalt minskas. Största möjliga ansträngningar måste därför göras för att på alla säkra åstrandens framtida kvaliteter.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund
Ordförande

 

Angående Detaljplan för kvarteret Ställverket med flera. (Främre Boländerna etapp 1) Diarienummer PBN 2019- 000109.

7 september 2020

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anföra följande:

Vi ser positivt på detaljplanens intentioner att bidra till näringslivets utveckling i Uppsala och att göra Främre Boländerna till en del av innerstaden, bl. a. genom att skapa levande bottenvåningar, att värna befintlig grönska och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Positivt är att de tre tiangelformade parkrummen för framtiden bevaras och utvecklas. Likaså välkomnar vi de uttalat arkitektoniska ambitionerna även om vi anser att illustrationerna och villkoren i planbeskrivningen sammantaget ger ett alltför vildvuxet och spretigt intryck. Vi förstår att avsikten är att skapa en omväxlande och spännande stadsbild. Inte desto mindre vill vi att stadsdelen och dess offentliga rum ges ett mer sammanhållet arkitektoniskt uttryck vad gäller husens höjd och gestaltning, för att svara mot planens ambition att detta skall bli en del av den centrala staden. Vi tror att ett sådant förhållningssätt vinner i längden. En alltför ”häftig” och utpräglad up-to-date-arkitektur riskerar å andra sidan att snabbt kännas omodern.

Det byggnadsförslag som Bjarke Ingels Group lämnat ser utan tvekan spännande ut men vi undrar om det inte skulle komma mer till sin rätt i ett friare läge än som ännu en byggnad i raden längs Säbygatan? T.ex. i ett läge motsvarande Juvelens på andra sidan Strandbodgatan.

Vi ser också mycket positivt på detaljplanens ambitioner att skydda områdets kulturhistoriskt intressanta bebyggelse. Då krävs också en anpassning av form och skala till de bevarandsvärda kulturhistoriska byggnaderna. I kv. Gudur anser vi då att den nytillkommande bebyggelsen bör skalas ner rejält i höjd jämfört med vad illustrationen i planbeskrivningen visar. Detta kvarter bildar tillsammans med det intilliggande lilla kvarteret Vale vad som skulle kunna kallas områdets enda sammanhållna äldre miljö och är därmed också en stadshistorisk årsring i östra Uppsala, borgarnas och arbetarnas Uppsala, som förtjänar respekt på sina egna villkor.

Planbeskrivningen talar om en ”tydlig entré med torgbildning närmast resecentrum”. Ett bra förslag. Vi tolkar det som att platsen för detta torg är ytan mellan Söderbergska huset och Pianofabriken/Holmens bryggeri, vilket vi i så fall skulle välkomna. En torgbildning här skulle kunna binda ihop den äldre småskaliga bebyggelsen i kv. Gudur med Söderbergska huset samtidigt som torgbesökaren erbjuds såväl en fin utsikt in mot Uppsala innerstad som en god orienterbarhet.

Vad hushöjderna beträffar anser vi att man som högst ska hålla sig till den höjd, på åtta våningar, som husen på andra sidan järnvägen i Industristaden har och inte överträffa denna. Jämfört med det sammanhållna uttryck som denna sida visar upp ter sig motsvarande sida i kv. Ställverket som osammanhållen och ostuderad. Detta är en del av Uppsalas ansikte mot ankommande resenärer, och bör därför ges en betydligt mer representativ framtoning.

En fråga vi ställer oss är hur en helkontoriserad stadsdel utan bostäder kommer att upplevas ur trivsel- och trygghetssynpunkt, särskilt kvällstid och nattetid? Är detta ett absolut krav?  Så är det förvisso idag men problemet kommer att accentueras än mer i en storskaligare och tätare stadsmiljö. Hur trygg och säker kommer stadsdelen att kännas när mörkret faller på och kontorsfolket har gått hem för dagen? Bostäder innebär en aktiv närvaro och en utblick mot gaturum och parker 24 timmar om dygnet.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter i sammandrag:

  1.  Området och dess offentliga rum behöver stramas upp. Vi saknar en tydligare avgränsning av park- och gaturum och en bättre anpassning till den kulturhistoriska bebyggelsen för att området skall få en mer stadsmässig helhetsmiljö. Exemplet Bjarke Ingels unika bebyggelseform bör kunna ges ett friare läge.
  2. Skala ner den tillkommande bebyggelsen i kv. Gudur, så att den bättre samverkar med de befintliga husen i volym och karaktär och låt den också få ett uttryck som överensstämmer formmässigt, t ex med sadeltak.
  3. Begreppet levande stadsdel är med enbart kontorsbebyggelse i praktiken svårt att åstadkomma, inte minst ur trygghets- och trivselsynpunkt. Är tillkommande bostadsbebyggelse helt uteslutet inom planområdet? Läget är ur flera synpunkter mycket attraktivt.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Inte heller Kaniken duger som konstmuseum

I maj beslutade Kommunstyrelsen att gå vidare med Slottet och Kanikenhuset som förslag för placering av ett nytt konstmuseum.
Foto: Göran Sterner

UNT 2020-09-06

 

Kommunstyrelsen tog den 27 maj inriktningsbeslutet att gå vidare med slottet och Kaniken för ett framtida konstmuseum. Förhandlingarna ska vara klara i december.Metod Arkitekter presenterar – enligt uppgift på eget initiativ – en idéskiss, som vill visa hur Filmstadens lokaler i Kaniken kan göras om till konstmuseum. Skissen fanns med som beslutsunderlag och är publicerad på kommunens hemsida.Men styrelsen hade inte själv inför beslutet redovisat lokalernas lämplighet som konstmuseum. Kaniken fick ett wild card före slutomgången när inte heller några politikers protester mot slottet ville tystna.

Ritningarna av entréplanet och första våningen är svårbedömda inte minst eftersom sektionsritningar saknas.

Skolan har riktlinjer för utemiljöns yta och kvalitet. Även konstmuseer mår bra av att ha ett område utanför byggnaden, för skulpturer, performance och publikaktiviteter samt för att göra museet mer synligt i stadsbilden. Något sådant utrymme finns knappast framför Kaniken.

Arkitektfirman föreslår att två gångbroar ska leda från Västra Ågatan vid Kanikens fasad till Östra Ågatan. Tillsammans med Nybron vid Drottninggatan skulle de tre närbelägna broarna förstöra upplevelsen av Fyrisån som ger puls åt detta Uppsalas paradstråk. På samma sätt förskräcker Guldbron över Stockholms ström med sitt brutala ingrepp i  Slussenmiljön.
Fortsätt läsa

Ang. Detaljplan för kvarteren Ängschampinjonen och Skogschampinjonen PBN 2019-000434

2020 09 01

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. Detaljplan för kvarteren Ängschampinjonen och Skogschampinjonen PBN 2019-000434
Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna planen som innebär att Gösta Wikforss fina atriumhuskvarter från 1960-talet bevaras.
Bebyggelsen inom kvarteren är enhetlig och tidstypisk för 1960-talet. Kvarteret har ett
kulturhistoriskt värde som en tidstypisk representant för en byggnadstyp, atriumhus, och som ett verk av en framstående och inflytelserik arkitekt. De har också̊ ett byggnadshistoriskt samt ett socialt- och planhistoriskt värde.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande

PO Sporrong Vice ordförande

Kaniken ett nära nog idealiskt alternativ

Tomas Klang och Staffan Lövgren replikerar Erik Pellings (S) och Linda Eskilssons (MP) svar på Cristina Karlstams debattartikel.

Det måste vara betydligt lättare att ställa om Kaniken till ett effektivt konstmuseum än Slottet, skriver Staffan Lövgren och Tomas Klang från Konstens Hus Nu.
Uppsala 28 juni 2020 08:00

 

Frågan är hur mycket klokare Cristina Karlstam blev av de svar hon fick av Erik Pelling och Linda Eskilsson i UNT 15 juni? De verkar inte verkar ha läst vare sig Jane Nilssons förstudie eller sin egen utredning ”Framtidens konstverksamhet” vilket leder till en rad märkliga uttalanden om Jane Nilsson och kostnaderna för om- och nybyggnationer.Frågan om konstmuseet har tyvärr aldrig stått högt i kurs hos våra tongivande kommunalpolitiker. Det som i andra kulturstäder ses som ett lika självklart som nödvändigt inslag, ett centralt placerat konstmuseum, har i Uppsala närmast betraktats som en marginell verksamhet för konstnördar men i övrigt utan bredare allmänintresse.
Fortsätt läsa

Överklagande av Uppsala kommuns förslag till detaljplan för kv. Assar

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Uppsala kommuns beslut att anta detaljplan för kv. Assar, beläget i området Eriksdal i Uppsala.

Kv Assar är en vital del av området Eriksdal och lyfter fram områdets historia och värde. Kvarteret har övelevt sina 100 år med obetydliga förändringar. Så gott som alla kvarterets byggnader har ritats eller påverkats av stadsarkitekten Gunnar Leche – något som i Uppsala brukar tillmätas stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde.

FVU vill särskilt framhålla att Plan- och byggnadsnämnden felbedömt kvarterets stadsbildmässiga och kulturhistoriska värde. Fastigheterna har heller ingen kontakt med Börjegatans stråk, varför det inte finns några skäl att i stadsbilden markera med högre hus eller ökad exploatering. Istället bryter de föreslagna byggnaderna med den omgivande trädgårdsstadens skala. Hänvisningen till skalan i grannkvarteret är inte relevant. Tvärtom bör hänsyn tas till kritiken av detaljplaneförslagets ödeläggande ingrepp i kulturmiljön. Särskilt anmärkningsvärt är förslaget att riva fastigheten 21:4, en nyckelbyggnad i kvarteret, som har alla de egenskaper som efterfrågas i och värnas av kommunens egen Arkitekturpolicy och som går tvärt emot de hållbarhetskrav kommunen annars ofta vill åberopa.

FVU anser att berörda byggnader i kv. Assar bevaras och används till boende.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande.

Angående Fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna, diarienummer KSN 2017-0007

2020-05-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala, har tagit del av rubricerade fördjupade översiktsplan och får med anledning härav anföra följande:

Uppsala kommun har en mycket ambitiös fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna. Planförslaget syftar till att planera för en framtida stad som kan fungera som modellområde för hållbart stadsbyggande och utgöra testområde för byggsektorn. Områdena ska utvecklas som en socialt sammanhållen stadsmiljö med fokus på innovativa lösningar och understödja hållbart resande lokalt och regionalt.

Vi är positiva till förslagets intentioner att skapa en framtida stadsmiljö som är bland annat livskraftig, resurseffektiv och grönskande. Vi delar också uppfattningen att sydöstra stadsdelarna behöver utvecklas och kan ingå i ett växande Uppsala. Området har mycket goda förutsättningar för att uppfylla högt ställda krav på framtidens byggande. Planområdet ligger strategiskt till, har stora naturvärden, det ägs till större delen av kommunen och har under lång tid funnits med som del av Uppsalas tillväxt. Detta innebär att planområdet har stora förutsättningar för att kunna bli en del av grönskande och livskraftigt Uppsala.

Föreningen får sammanfattningsvis anföra följande:

Allmänt, helhet m.m.

Fortsätt läsa

Detaljplan för kvarteret Hugin samråd. Dnr 2017-003640

2020-05-11

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

FVU har tagit del av förslag till detaljplan och vill komma med följande yttrande.

Planen föreslår rivning av Uppsalas kanske finaste kontorsmiljö med en 70-talsarkitektur i klass med Pharmacia. Den ersätts av två kvartersblock med höga hus och trånga mörka gårdar, särskilt då kvarteret närmast Dragarbrunnsgatan, som med sina 35 m motsvara en 10-våningsbyggnad. En skala som inte återfinns i hela kvarter någonstans i den gamla rutnätsstaden.

Planen skapar ett nytt mörkt gatuschakt som med sin sneda riktning inte heller hör hemma i 1600-talets rutnätsplan. Enda positiva avbrott i bebyggelsen utgörs av förskolan mot Hamnesplanaden. Planen ruinerar den fina torgmiljön och lägger torget och Nyréns riksbankshus i slagskugga större delen av dagen. Dagens luftiga inramning av torget med generös grön förgårdsmark och betydligt lägre bebyggelse försvinner, många stora träd tas ner, och trots den ”nya” parken längs Hamnesplanaden, som i praktiken redan finns, försvinner ca 1200 m2 grönyta som i dag är tillgänglig och upplevs tillhöra torgmiljön. Varför har vi inte råd att behålla dessa kvaliteter? Fortsätt läsa