2021-01-11

Till  Kommunstyrelsen i Uppsala kommun kommunledningskontoret@uppsala.se
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Kulturnämnden, Uppsala kommun kulturnamnden@uppsala.se

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas många nya bostäder i Uppsala. Men när vi tar del av detaljplanen för kv. Hugin ställer vi frågan: Står föreslagna omfattande rivningar i överensstämmelse med kommunens hållbarhetsstrategi och övriga målsättningar i aktuell översiktsplan? Nej! Här föreslås större delen av ett i ett centralt kvarter, huvudsakligen kontorslokaler, i stadskärnan rivas för att ersättas med bostäder! Och detta i en del av stadskärnan som redan domineras av bostäder! Därmed hotas en av stadens finaste arbetsplatser och en av stadens vackraste torgmiljöer; Kungsängstorg. Tillsammans med f d Riksbanken, numera Auktionskammarens hus, spelar bebyggelsen i kv. Hugin en avgörande roll för torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!

Gävleborgs länsstyrelse har i detta ärende övertagit ansvaret från Uppsala länsstyrelse. Kulturmiljö-avdelningen vid Gävle länsstyrelse anser härvid att det finns tveksamheter i den antikvariska förundersökningen som kommunen beställt av White arkitekter och påtalar motsägelser och oklarheter i dess resonemang och slutsatser. Detta stöds av att Upplandsmuséet i sin bedömning kommer till den motsatta slutsatsen att rivning inte är motiverad på grund av bebyggelsens stora kulturhistoriska och arkitektoniska värde, en uppfattning FVU delar. I remissvaret från länsstyrelsen i Gävle anges som huvudskäl till rivning att det kan ske eftersom framlagd plan återställer det ursprungliga rutnätet i området vilket också betonas av stadsbyggnadsförvaltningen i samrådsredogörelse och planbeskrivning – trots att det är helt felaktigt. Kungsängsgatan har alltid gått i rak sträckning mot Tullhuset vid Strandbodgatan. Den sneda avslutningen som planen föreslår har alltså ingen historisk förankring.

Som huvudskäl för rivning anförs också det bristande sambandet mellan Kungsängen och den nya stadsdelen söder om Strandbodgatan, tidigare kallad Industristaden. En planering som gjordes vid en tid när ingen förutsåg det nuvarande behovet bostäder och därmed förlängningen av stadskärnan söderut. Problemet med den bristande kontakten mellan stadskärnan och industristaden kan enkelt lösas genom en mindre öppning i Kungsängsgatans genomfart i kvarteret samt när UL:s bussanläggning och Dragarbrunnsgatan förs vidare söderut och då tillsammans med Kungsgatan och Östra Ågatan ger ett fullt tillfredsställande samband.

Planförslaget föreskriver att här kommer att byggas minst 300-400 nya bostäder, förskola och ytor för kontor, handel och verksamheter till formen av djupa, trånga och mörka bostadsschakt i stället för dagens arbetsplatser. Vi riskerar att få ytterligare alltför täta innerstadsgårdar utan tillräckligt solljus och hälsobringande vistelse och lekutrymmen. Inte minst pågående pandemi har visat att detta inte är en långsiktigt hållbar stads- och välfärdspolitik för Uppsala. Detaljplanen rymmer redan flera smärre förtätningsmöjligheter utan att den lokala miljökvaliteten och helheten går förlorad.

Befintliga byggnader mot Östra Ågatan är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala. Till det yttre en spänstig modernism med slanka och avskilda byggnadskroppar, kopplade med glasade gångar, som lämnar markplanet fritt för passager i parkmiljö. Exklusiva arbetsplatser med god kontakt med den gröna utemiljön. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på anläggningens kvalitet var att den presenterades i tidskriften Arkitektur, där ett urval av landets främsta byggnader lyfts fram. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda!

Föreningen Vårda Uppsala uppmanar alla goda krafter att motsätta sig planerade rivningar i kv. Hugin av såväl hållbarhetsskäl, stadsmiljöskäl som av arkitektoniska skäl! Vi måste vårda Kungsängstorg, en av våra få vackra och funktionella moderna platser i Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala finner vidare kommunens totala ointresse för att i planen bereda plats för ett nytt konstmuseum som mycket anmärkningsvärt. Detta utan offentlig prövning av expertutredningens förslag. Det är helt möjligt att inom ramen för befintlig byggrätt samt med bibehållande av de befintliga kontorsbyggnaderna ge plats för ett konstmuseum i bästa å-läge.

FVU finner sammanfattningsvis att den antikvariska förundersökningen ska göras om, och att planen ska dras tillbaka i avvaktan på detta samt innan en offentlig prövning gjorts i enlighet med expertutredningen.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                                                            PO Sporrong

Ordförande                                                                     Vice ordförande

  2020-12-21

TillPlan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och får med anledning härav anföra följande:

Genom att utnyttja en byggrätt som det saknas naturligt utrymme för vill detaljplanen försöka knyta ihop två intill varandra liggande fastigheter som bebyggelsemässigt tillhör inte bara skilda tidsepoker utan dessutom skilda arkitektoniska världar. Den ena, Trudhem 25:1, med ett stilarkitektoniskt bostadspalats från slutet av 1800-talet fast inordnat och förankrat i rutnätsstaden, den andra, Trudhem 25:4, med en mindre friliggande offentlig byggnad från mitten av 1900-talet som tycks ha hamnat just här av en tillfällighet.

De båda blindgavlarna som Trudhem 25:1 vänder mot tingshustomten vittnar om att man en gång tänkte sig en helt annan fortsättning på kvarteret vidare upp mot S:t Olofsgatan än den som sedan blivit av. Tyvärr, måste sägas, eftersom det uppkomna mötet mellan fastigheterna präglas i viss mån av disharmoni och obalans. Särskilt inger det abrupta avslutet på husraden längs Österplan ett intryck av storslagna intentioner som aldrig kommit till stånd.

Om å ena sidan tingshusets anpassning till platsen kan ifrågasättas har å andra sidan huset i sig uppenbara arkitektoniska kvaliteter. Dessa beskrivs också föredömligt i detaljplanen. En byggnadsminnesförklaring har diskuterats vilket byggnaden väl förtjänar. Med sin omsorgsfullt utarbetade tegelarkitektur, smidesdetaljer och koppartak utgör byggnaden ett fint exempel på vad 1950-talets svenska arkitekter kunde åstadkomma i sina bästa stunder. Den är dessutom unik för Uppsala.

En nybyggnation av den omfattning som föreslås i detaljplanen riskerar att påtagligt förminska tingshusets byggnadsmässiga värde som fastighetens huvudbyggnad, tidigare representerande staten. Tänkt som en friliggande solitär fritt synlig från alla håll skulle det till inte oväsentlig del komma att skymmas från Österplan och i viss mån ge intryck av att ligga på en bakgård. Likaså känns den tänkta sammanbyggnaden med granntomtens friliggande flygel mot Storgatan respektlös i överkant. Den bör därför utgå.

För att få till en mjukare övergång mellan fastigheterna skulle dock FVU kunna tänka sig en mindre tillbyggnad i full höjd mot gaveln på huset Österplan 13 och som bygger ut ca sju meter in på tingshustomten. Väl gestaltat skulle ett sådant tillägg kunna tillföra platsen arkitektoniska värden samtidigt som intrånget på tingshuset och dess gård skulle bli högst begränsat jämfört med detaljplanens förslag.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                           Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                      Styrelseledamot

Till Mark- och miljödomstolen
För kännedom till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har som ideell förening enligt 16 kap 13§ miljöbalken talerätt enligt 13 kap 12§ PBL.

Föreningen har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till huvuddragen i rubricerad. detaljplan: ambitionen att skapa eller förstärka stadsnoden som etablerats vid Mimmi Ekholms plats, de nya bostäderna som tillsammans med Galdermas industribyggnader bildar en eftersträvansvärd blandstad, ansatsen till kvarterspark i den östra delen med kopplingar till grönstråk längs Librobäcken och Fyrisån och de nya gång- och cykelbroarna.

Men FVU har också påtalat allvarliga brister i planförslaget utifrån de kvalitetskrav som ställs på den planerade och byggda miljön i kommunens beslutade arkitekturpolicy, Arkitektur i Uppsala. Krav som man säger sig ha utgått ifrån och beaktat vid arbetet med planen.

I utlåtande granskning 2 framförs kritik mot 11-våningshuset. Även Länsstyrelsen har visat betänkligheter. Kritik framförs också mot de alltför små förskolegårdarna, bl. a. från kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Då planen antogs i kommunfullmäktige reserverade sig 19 personer också mot detta. Slutligen påtalas det bristande solljuset på dess trånga gårdar, särskilt i kvarteren längs Fyrisvallsgatan, samt problematiken med att de boende här måste ta de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av saneringen av en tidigare deponi.

Skäl för överklagande

Obalans i planens delar ger stora skillnader i livsmiljöns kvaliteter.
Planen är inte genomarbetad utan har stora brister ur ett medborgerligt rättviseperspektiv. Kvarteren i områdena 1 och 7, mellan Fyrisvallsgatan, Börjegatan, Seminariegatan och Vallongatan, är missgynnade, då de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor som samtliga andra kvarter har, där en godsida vetter mot park eller parkstråk. Bebyggelsen centralt i område 1 och 7 blir en regelrätt ”bakgårdsmiljö”, och gårdarna här ligger längst ifrån parker och parkstråk. De omges dessutom av de hårdast trafikerade gatorna.

Jämför här med en av Arkitekturpolicyns portalparagrafer som avslutas: ”Den byggda miljön skall utformas utifrån väl definierade arkitektoniska visioner”.

FVU anser att först om det instängda kvarteret, enligt bild 1, helt eller delvis görs om till kvarterspark, som då via fastigheten 9:2,”Skeppet”, bildar en sammanhängande stor kvarterspark, uppfylls kravet på konsekvens i visionen och därmed den kvalitet Arkitekturpolicyn avser. Den säger vidare: ”Att förtäta och bygga urbant samtidigt som gröna värden tillgodoses ska inte ses som en motsättning utan som en möjlighet och utmaning”.

I Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande sägs att en stadsnod skall ha hög koncentration av bebyggelse men det får ju inte motivera en tätare och mörkare och därmed sämre boende- och vistelsemiljö. Lika tveksamt är det att saneringen av deponin skall kräva en högre exploateringsgrad med sämre boendemiljö som följd.

Byggnadshöjder, sammanhang, skala. God livsmiljö, dagsljus, solljus.
Hänsyn tas inte till platsen. Bebyggelsen längs Fyrisvallsgatan är till övervägande del 4 – 5 våningar, de nya byggnaderna mot denna gata bör ha samma höjd.  Dels för att skapa ett harmoniskt gaturum men också och framför allt för att ge ökat dagsljus och solljus åt bakomliggande gårdar. Särskilt då i hörnet Börjegatan där de högsta husen ligger mot söder.  Mot norr och industribyggnaderna kan 6 – 7 våningshusen vara motiverade. När det gäller de för god livsmiljö och integration så viktiga bostadsgårdarna saknar vi dem i uppräkningen i Arkitekturpolicyns andra portalparagraf: ”Byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. Som en följd därav läggs intresset i planen på gatubild före gårdsrum. Solstudierna som visar på klara brister och mörka gårdar avfärdas med att Boverket inte ställer krav på mängden solljus. Uppsala måste i så fall ställa sina egna krav för att leva upp till Arkitekturpolicyn, sid 25: ”I Uppsala skall goda, trygga och attraktiva miljöer skapas. Bostäder som har stora boendekvaliteter med ljusa gårdar och utblickar.(…). Möjlighet till sol och ljus till bostäder, gårdar och vistelsemiljöer är mycket viktigt för vår livskvalitet och i det växande Uppsala blir det ännu viktigare”.

Hushöjden mot Fyrisvalls- och Börjegatorna motiveras också som skydd mot buller från de starkt trafikerade gatorna. Ett femvåningshus dämpar bullret lika effektivt som ett sexvånings. I en snar framtid kan bullerproblemet vara borta medan behovet av ljus och sol består. I dag gör man solstudier mellan vår- och höstdagjämningarna. Med hänsyn till den pågående klimatförändringen sträcks utevistelsetiden ut till att omfatta mars och oktober med ännu flackare solinfall och därför blir sol- och dagsljusförhållandena på gårdarna än viktigare.

11-våningshuset, hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet. Skala.
I hörnet Fyrisvallsgatan– Seminariegatan visar planen en accentbyggnad i 11 våningar. FVU har i sina tidigare skrivelser varit starkt kritisk till denna med hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet, vilket också betonas i Arkitekturpolicyn. 11-våningshuset stör bilden av domkyrkan från en av de siktlinjer man värnar i planeringen, vilket också länsstyrelsen påtalat. FVU anser på goda grunder att den efterfrågade accenteffekten nås med en byggnad i 8 våningar, i ett stadsrum där all annan bebyggelse har höjden 4 – 5 våningar. Särskilt om hushöjden i planen justeras till 5 våningar mot Fyrisvallsgatan, se bild 2.

Arkitekturpolicyn slår fast, sid 19:” Höga hus ska kunna motiveras utifrån ett verkligt behov och en analys av vad de kan tillföra till stadsmiljön och stadssilhuetten och endast projekt av särskilt hög arkitektonisk kvalitet och som reellt tillför nya och stora värden skall kunna prövas i centrala Uppsala”.

FVU finner att ingen av dessa förutsättningar gäller här eftersom den avsedda effekten kan uppnås med en lägre byggnad som inte står i konflikt med stadens silhuett.

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis och med beaktande av vad som ovan anförts, att detaljplanen för Börjetull planen på grund av sina stora brister ska dras tillbaka, att den ska omarbetas samt bättre anpassas till staden och platsen och till vad som i övrigt läggs fast i kommunens Arkitekturpolicy.

 För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                      PO Sporrong                   Carl Erik Bergold

Ordförande                               Vice ordförande              Styrelseledamot