2021-05-29

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Aktuell detaljplan önskar utvidga dagens spårområde med en till fyra meter mellan Vaksalagatan och norra delen av Österplan. Breddningen ska ske på spårområdets östra sida och kommer i huvudsak att ta parkeringsmark i anspråk.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anser att de konsekvenser bygget av vändspåret skulle medföra vägda mot nyttan i sig skulle kunna motivera en breddning av spårområdet. Problemet med detaljplanen är att den är tillkommen för att möjliggöra Trafikverkets Järnvägsplan – Uppsala planskilda korsningar (2018)  vilken vi bestämt motsätter oss. Även om det finns skäl som talar för att skilja tågtrafiken från korsande gång-, cykel- och biltrafik i form av planskilda korsningar på de aktuella platserna så anser FVU att det finns minst lika starka skäl, om inte starkare, som talar för att man ska behålla det nuvarande systemet med bommar och korsningar i plan.

Precis som järnvägen i sig utgör en form av stadsmässig barriär, i synnerhet vid bomfällningar, så utgör även viadukter en form av barriärer, särskilt för fotgängare och cyklister. Det som av bilister och andra förare av motordrivna fordon kan upplevas som en bekväm och tidsbesparande trafiklösning kan av fotgängare och cyklister upplevas som en otrivsam, obekväm och rent av otrygg passage på vägen från den ena sidan av järnvägen till den andra.

FVU: s främsta skäl till att avstyrka bygget av planskilda korsningar vid S:t Persgatan och S:t Olofsgatan är emellertid de brutala ingrepp det skulle medföra i den befintliga stadsmiljön och de betydande negativa konsekvenser för stadsbilden som därmed skulle bli följden.

FVU anser att det redan finns tillräckligt med planskilda järnvägskorsningar i Uppsala innerstad och att man därför av såväl ekonomiska som ovan nämnda skäl bör avstå från att bygga fler. Mot breddningen av spårområdet har vi däremot inga invändningar förutsatt att man avstår från att genomföra den stipulerade höjningen av banvallen på 40 – 80 cm.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                Tomas Klang
Ordförande                                          Styrelseledamot

   2021-05-26

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala
plan-byggnadsnämnden@uppsala.se
uppsala@lansstyrelsen.se

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har granskat planprogrammet för Marielund och har följande synpunkter:

Sammanfattning

FVU anser att kulturmiljön i Marielund inte skulle skadas av den utbyggnad av ca 35-40 bostäder, som alternativ MINI föreslår, eftersom den till största delen görs i anslutning till villaområdet i Källbo. Där finns ordnad tillfart och närbelägen busshållplats. Tillskottet medger att en förskola kan inrättas, vilket innebär mindre bilkörning och alltså en miljövinst för alla i Marielund.

Föreningen Vårda Uppsala anser att alternativet MINI är det enda som garanterar kultur- och naturmiljöns fortbestånd i Marielund, och inte då som en första etapp, utan som en slutgiltig lösning.

Inledning

Med förortsjärnvägarna kom en ny företeelse att skapas, bl. a. i London, med de nya trädgårdsstadssamhällena utanför den ohälsosamma storstaden. Hit sökte sig de välbeställda till ett boende i natur och frisk lantluft. I Stockholm är Djursholm ett exempel på detta.

I Uppsala blev motsvarigheten i stället sommarhusområden för stadens välbeställda borgare: vid Ekolns norra strand mellan Flottsund och Graneberg, dit man färdades med den stora vita spårvagnen och i Marielund vid Trehörningens norra strand dit man tog sig med Lennakatten.

Marielund är det mest omfattande, homogena och välbevarade området. Bebyggelsen har karaktär av Jugend och klassicism och är från förra sekelskiftet och det tidiga 1900-talet. Många av byggnaderna är arkitektritade med välstuderade tidstypiska detaljer. Stora lummiga tomter med bryggor och badhus vid vattnet. Medan den vita Granebergsspårvagnen lades ner i början på 1950-talet, går Lennakatten i dag som museijärnväg med autentiska lok och vagnar och med det gamla stationshuset från 1878, om än i något avskalat skick. I dag sker samma utveckling här som i Stockholms skärgårdssamhällen – sommarbostäderna omvandlas till åretruntboende.

Områdets kvaliteter upplevs dels från den smala grusvägen parallellt med stranden, knappt framkomlig med bil, men framför allt från järnvägen med dess spektakulärt sköna dragning längs vattnet. FVU bedömer att Marielund med sin museijärnväg inte bara har ett stort värde för kommunen utan har kvaliteter som ger det ett nationellt värde.

Marielund har av KF 1985 förklarats som speciellt skyddsvärt enligt 38 § byggnadsstadgan rörande särskild miljöhänsyn.

Programförslaget

Tre alternativ redovisas: MINI med 35-40 nya bostäder, varav 30 på andra sidan skogen vid Källbo. LITEN och STOR med 340-400 respektive 480-530 nya bostäder, d.v.s. mer än tio gånger så stor exploatering. Medan MINI endast innehåller friliggande villor har de båda större alternativen dessutom parhus, radhus och mindre flerfamiljshus. Om alternativ LITEN eller STOR förverkligas skulle Marielund växa från 500 till ca 2000 invånare.

Som Mål anges för det första: en långsiktigt ansvarsfull och hållbar bebyggelseutveckling som värnar kulturmiljön och värdefulla lokala rekreations-, natur- och landskapsvärden. Vidare en förbättrad tillgång till sjön Trehörningen, samt att ny och stora delar av befintlig bebyggelse ansluts till kommunalt vatten och avlopp. I avsnittet Kärnvärden nämns också det starka lokala engagemanget representerat av föreningen Marielunds vänner och museiföreningen SRJ som driver museijärnvägen.

Vidare att ny och kompletterande bebyggelse i och i anslutning till kulturmiljöerna i form, material och kulör anpassas till befintlig bebyggelse och omgivande landskap och till miljöns lantliga karaktär.

Konsekvenser

FVU anser att anslutning till kommunalt VA är odelat positivt. Detsamma gäller anvisningarna för anpassning till bebyggelse och landskap då nya byggnader uppförs i och i visuell kontakt med kulturmiljöerna. Här finns detaljerade anvisningar i de utmärkta områdesbestämmelserna med kommentarer, från 1989.

Tillgängligheten till sjön borde kunna förbättras, dels genom att badet och båtbryggan intill stationen utökas, vilket också nämns i programhandlingen, dels att det eventuella läget för ett bad rakt öster om Marielunds gård utnyttjas. På så vis skulle badmöjligheten för tågresenärer och Gunstabor m.fl. kringboende förbättras. De båda föreslagna badplatserna i själva kulturmiljön känns inte seriösa, då de inte är tillgängliga med bil för utomstående och dessutom innebär att man måste korsa järnvägen.

Vi föreslår också att tillgängligheten per cykel ända ifrån Uppsala förbättras.

Så till själva huvudfrågan, vilket utbyggnadsalternativ som kan leva upp till målformuleringarna? FVU väljer tveklöst alternativ MINI. Hävdandet av det kulturhistoriska kärnvärdet: ett sommarvillasamhälle utanför stadens hank och stör kräver sin lantliga inramning. Skogen, ängs- och hagmarkerna.

De båda alternativen LITEN och STOR, som ju egentligen inte skiljer sig mycket, skulle äventyra kvaliteterna i det ursprungliga Marielund, som då endast skulle bli en mindre del i en ny kransort på drygt 2 000 invånare. FVU befarar att den nya bebyggelsen skulle ta över, trycket på tillgång till strand och sjö, på de smala grusvägarna, slitaget på naturmiljön skulle innebära att målen och kärnvärdena inte skulle kunna försvaras.

FVU anser bestämt att man inte kan riskera kvaliteterna i den historiska miljön för skapandet av en ny kransort, som ändå inte har den kompletta service man kan kräva av ett livskraftigt och hållbart samhälle. Därför är valet av alternativ MINI självklart. Förlägg i stället de övriga 400 bostäderna i andra kransorter för att trygga deras behov av skolor och övrig service.

Det är viktigt att vårda denna unika kultur- och naturmiljö och att hålla den tillgänglig också för besökare från närområdet och kommunen, som en dagsutflykt med Lennakatten eller per cykel på väg mot Länna eller Almunge. Det starka lokala engagemanget är en garanti för vidmakthållandet av Marielunds speciella kvaliteter.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande                                        PO Sporrong, v. ordförande

  2021-03-23

Uppsala kommun
Stationsgatan 12
753 75 Uppsala
sydostra@uppsala.se

Uppsala kommun har upprättat ett förslag till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) delar det utställda förslagets höga ambitioner vad avser resurshushållning, socialt sammanhållen stadsmiljö, omsorgsfullt utformade gröna parker, gator, torg och karaktärsfull arkitektur mm. Däremot delar vi inte förslagets grundläggande ställningstaganden och menar därför att det bör omarbetas.

Vi föreslår att den nya staden byggs upp kring en sydligare lokaliserad station och att den ges en nära koppling till det föreslagna verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. Vi menar också att omfattningen av antalet bostäder bör reduceras till hälften.

FVU:s granskning och ställningstagande
FVU har ingående granskat det nu utställda planförslaget och prövat såväl grunderna för detsamma som de konsekvenser den föreslagna utformningen för med sig. Vi vill därför anföra följande:

• Sävja utgör, tillsammans med Nåntuna och Bergsbrunna, idag en egen tätort av småhuskaraktär. Även med en kraftig utbyggnad kommer denna del av kommunen att utgöra en egen tätort/stad snarare än en stadsdel i Uppsala. Det innebär att uppgiften är att bygga en helt ny stad snarare än att utveckla en stadsdel och samtidigt anpassa den nya staden till platsens förutsättningar (natur, bebyggelse, tillgänglighet mm).
• FVU ifrågasätter det utställda planförslagets huvudstruktur. Vi menar att den öst-västliga orienteringen är fel. Förslaget bygger på en idé att skapa en koppling mellan Gottsunda och det som benämns som den sydöstra staden. Kopplingen bygger på ett resbehov som inte finns eller kommer att skapas genom utvecklingen i det aktuella området.
• Det finns enligt FVU ett antal grundläggande och allmänt accepterade värden som bör styra Uppsalas stadsutveckling. I planförslaget berörs Å-riket Fyris, den värdefulla åkermarken samt naturreservatet Lunsen. En så omfattande stadsutbyggnad som nu är aktuell går sannolikt inte genomföra utan att ingrepp måste ske i någon del av dessa värden. Då handlar det om att välja en lösning där stadsutvecklingen gör minst skada och skapar störst värden. FVU prioriterar Å-riket Fyris och den värdefulla åkermarken framför att ta i anspråk sådana delar av Lunsen, som i låg grad uppfyller naturreservatets syfte. Reservatets ska, enligt syftet, ge ”stora möjligheter att uppleva vildmarkskänsla”, ”orördhet” och ”tystnad”. Den nordöstra delen av reservatet störs påtagligt av järnvägstrafiken, har rester av ett torp och odling och saknar därmed vildmarkskänsla.
• Fyrspårsavtalet förutsätter en kraftfull utbyggnad av området, vilket medför en skala och form som inte står i överensstämmelse med Uppsalas särart. FVU menar att omfattningen bör minskas från 21 500 lägenheter till 10–12 000 lägenheter och 6–8 000 arbetsplatser. Det är en storlek motsvarande exv. Hammarby Sjöstad eller Norra Djurgårdsstaden, dock med den skillnaden att det här är fråga om en helt ny stadsbildning.
• Att bygga en helt ny stad är en ytterst svår uppgift. Den nya staden kan inte utgöras av ett renodlat boende utan måste utvecklas kring arbetsplatser och service. Stationen, trafikplatsen mot E4 samt ett antal arbetsplatser måste finnas på plats samtidigt som de första etapperna av bostadsbyggande sker. Noterbart är att motsvarande stora stadsutvecklingsprojekt i Norden, förutom bostäder, även innehåller etablering av exv. teknik-kluster, forskningsanläggningar eller universitetscampus.
• Utbyggnaden av den nya staden kommer att ta tid. Planen måste därför vara flexibel för att kunna anpassas/förändras över tiden. Den bör ha karaktär av ett dynamiskt ramverk. Den måste erbjuda väl fungerande lösningar redan från etapp 1 och samtidigt medge en anpassning till vid varje tid föreliggande behov och förändrade värderingar/ prioriteringar.

Förslag till revidering av den fördjupade översiktsplanen

FVU föreslår att planförslaget revideras utifrån det faktum att den nya staden kommer att utgöra en självständig tätort i Uppsala kommun (se bilagd skiss). Stationsläget flyttas söderut och ges en nära koppling till trafikplatsen vid E4 och de arbetsplatser som avses skapas i detta läge.

FVU anser att det inte är långsiktigt hållbart att utnyttja högkvalitativ åkermark för bebyggelse. Åkermarken bör därför nyttjas endast i begränsad omfattning.

Trafikleden (spårvägen) genom Å-riket Fyris föreslås utgå. Den kapacitetsstarka kollektivtrafiken delas i en östlig linje Bergsbrunna – Uppsala C – Gränby och en västlig linje Gottsunda – Ultuna – Ulleråker – Uppsala C – Börjetull. Befintliga områden i Sävja, Nåntuna och Bergsbrunna når den nya staden och stationen i första hand med buss och cykel.

Den enligt fyrspårsavtalet förutsatta omfattningen av exploateringen omprövas och begränsas till 10–12 000 lägenheter. I stället övervägs möjligheten att fördela den nya bebyggelsen till fler tätorter och stationer, såsom i Vänge, Järlåsa, Storvreta, Vattholma och Skyttorp.

Utbyggnaden i området sker med den nya stationen som mitt- och utgångspunkt och anpassas tidsmässigt till när den och trafikplatsen vid E4:an kommer till stånd. Den nya staden byggs ut med innerstadskaraktär runt stationen medan de inre delarna mot Lunsen ges en utformning som utgår från trädgårdsstadens principer.

Områdena utmed väg 255 lämpar sig inte för bebyggelse av innerstadskaraktär och lämnas därför orörda. Sävja, Nåntuna och Bergsbrunna med flera befintliga bostadsområden kompletteras endast utifrån lokala förutsättningar och behov.

Den modell för markanvisning som kommunen tillämpat i exv. Rosendal har gett intressanta lösningar för enskilda hus men förlorat helhetsperspektivet. FVU menar att kommunen måste använda sitt markinnehav för att styra bebyggelseplaneringen utifrån ett helhetsperspektiv så att goda livsmiljöer kan säkerställas.

Det utställda förslaget har höga ambitioner om resurshushållning, socialt sammanhållen stadsmiljö, omsorgsfullt utformade gröna parker, gator, torg, karaktärsfull arkitektur mm. Dessa kan vid rätt tillämpning omsättas även med de förändringar i planen som vi redovisat ovan. Den nya staden kan fortsatt stå för nytänkande, främja innovationer och vara en förebild för stadsutveckling. Vi stödjer dessa tankar och fördjupar oss därför inte mer i dessa frågor i detta skede av planeringen utan ber att få återkomma med synpunkter i samband med detaljplaneringen.

Bilaga: Skiss till förändrad struktur

För Föreningen Vårda Uppsala

2021-03-01

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på att det nu kommer att byggas flerbostadshus i Bälinge. Det har sedan länge vart efterfrågat. Det redovisade planförslaget med illustration ser dock till sin form och karaktär onyanserat och slätstruket ut. Lösningen med loftgångar bidrar till detta. Det borde utan förhöjda byggkostnader kunna göras mer varierat med en anpassning till omgivande vägnät och bebyggelse. Med en vinklad bebyggelse längs Kyrkvägen samt med varierade hushöjder i kvarteret på mellan 2-3 våningar kan med små medel tillskapas ett centralt nytt och attraktivt kvarter med högre trivselvärden. Och därmed en bättre anpassning till platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

2021-02-20
Till Mark- och miljödomstolen
c/o Uppsala kommun

Kommunledningskontoret,
kommunledningskontoret@uppsala.se
Stationsgatan 12
753 75 Uppsala

Överklagande

Beslut som överklagas

Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv. Seminariet, Uppsala kommun den 25 januari 2021, § 17, ärendenr.: KSN-2019-0951.

Klagande

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har i dag ca 230 medlemmar. Stadgar och andra uppgifter finns på föreningens hemsida www.vardauppsala.se.

Yrkande

FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs

Sammanfattning

Folkskoleseminarieanläggningen – en välbevarad helhet med högklassiga byggnader och en historisk parkanläggning, unik i Sverige – åskådliggör ett viktigt historiskt skede i vårt land. Den utgör en anläggning i raden av vetenskapligt och pedagogiskt intressanta trädgårdar i Uppsala, en anläggning i byggnadsminnesklass. Därför anser FVU att kv Seminariet bör bevaras och skyddas i sin helhet.

FVU åberopar också PBL 8 kap § 13 om förbud mot förvanskning av anläggningen.

FVU anser att planens genomförande innebär att en av huvuddelarna i anläggningen utplånas, vilket vållar irreversibel skada på helheten i riksintresset. Trots det anser kommunen att en miljöbedömning (MKB) inte krävs. FVU anser att detta strider mot miljöbalken 6:11 – 6:12.

FVU anser att åtgärder som stärker värdet i en del, inte i detta fall kan rättfärdiga att irreversibel skada orsakas på värdet i en annan del, och därmed på helheten, när det konstaterats att just helheten är det karaktärsdrag som riksintresset skyddar. Med stöd i Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap 6 § andra stycket miljöbalken), NFS 2005:17, där endast ”obetydlig” skada bedöms kunna accepteras utan att förorsaka påtaglig skada och där irreversibel påverkan med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset som regel anses utgöra påtaglig skada, anser FVU att detaljplanens genomförande skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. FVU anser därför att förslaget till detaljplan strider mot miljöbalken 3 kap 6 § och att kommunens beslut att anta detaljplanen bör upphävas. Fortsätt läsa →

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Planen syftar till att möjliggöra en fortsatt stadsutveckling i Östra Sala backe, där Fyrislundsgatan möter Vaksalagatan. Detaljplanen möjliggör ett kontorskvarter med publika verksamhetslokaler. Målet är att kvarteret ska bidra till att länka samman Östra Sala backe med de omgivande stadsdelarna Gränby och Sala backe.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) ser positivt på tanken att skapa en stadsmässig entré, stadsport, till Uppsala från öster och härmed ge en möjlighet att på ett tydligt sätt manifestera ankomsten till staden. Det kan också komma att utgöra en viktig del av ett stadsbryn mot de öppna markerna intill Vaksala kyrka.

För all trafik österifrån kan de föreslagna byggnadernas höjder ge entrén intryck av en vägg. Här krävs en sammanhängande helhetslösning av hushöjder längs Vaksalagatan Särskilt uppenbart är det för gång- och cykeltrafik under Fyrislundsgatan. För att få en tryggare och mer ändamålsenlig förbindelse för gående och cyklister till/från Vaksala kyrka borde även passagen under Fyrislundsgatan tas bort och förläggas i markplanet.

Mellan Östra Sala Backe och Gränby bör motorfordonstrafik underordnas gångtrafiken. En sådan sammanhållen plats med koppling mellan den planerade torgytan i västra delen av planområdet och södra entrén till Gränby köpcentrum kommer även att på ett bättre sätt länka samman Sala backe med Gränby.

Busshållplatsen, som är Gränbystadens bussnod och som trafikeras av både stadsbussar och regionbussar, accentueras också genom ett tydligt gångstråk i plan över Vaksalagatan.

FVU delar sammanfattningsvis även uppfattningen att platsens strategiska läge vid infarten till Uppsala stad ställer höga krav på byggnadernas arkitektoniska kvalitet.

För Föreningen Vårda Uppsala

2021-02-11

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Ett av konserthusets högt uppskattade arkitektoniska huvudnummer är den glasade foajén och promenaden med utsikt över Uppsala. FVU noterar med tillfredsställelse detaljplanens uttalade ambition att behandla detta unika särdrag med varsamhet.

Av de angivna plushöjderna kan man emellertid räkna ut att byggnadskroppen till höger, mot Vaksalagatan, kommer att skymma utsikten för en person kortare än 1,8 m och att byggnadskroppen till vänster, mot Roslagsgatan, kommer att skymma delar av utsikten för alla utom de som är ca 2,2 m eller längre.

Bilden på sid 13 redovisar att den 1,8 m långe betraktarens ögonhöjd ligger i nivå med båda taken, trots att det vänstra borde sticka upp ytterligare ca 40 cm. Bilden återger alltså inte verkligheten korrekt, vilket är både anmärkningsvärt och beklagligt i en planhandling.

För att säkra möjligheten för alla att se omgivande siluett och hustak bör höjden på de båda huskropparna längs Vaksalagatan och Roslagsgatan därför sänkas med en våning. Det möjliggör att även barn och rullstolsburna kan uppleva den i planen utlovade utsikten.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                              Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                         Styrelseledamot

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Syftet med detaljplanen är att lösa Kungsängens behov av förskola och skola, inklusive idrottshall, samt möjliggöra ytterligare kontor och centrumfunktioner i innerstaden. Planen ska ge möjlighet till att skapa ett livgivande inslag i stadsmiljön och att Kungsängen länkas samman med innerstaden. Syftet med planen är också att bevara värdefull bebyggelse med höga kulturvärden.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är mycket positiva till att behovet av skola och förskola tillgodoses i Kungsängenområdet. Utformningen med en sammanhängande varierad fasad mot Kungsgatan och en väl skyddad gård innanför denna är mycket tilltalande. Vi uppskattar även ambitionen att bevara Navet, Busstornet och Köttinspektionen. Hörnet med Navet i korsningen Kungsgatan Strandbodgatan är en spännande korsning i centrala Uppsala som gärna får framhävas ytterligare. Enligt planförslaget riskerar Navet upplevas inklämt och nedtryckt av omgivande byggnaders höga höjd och dominerande volym. De närmast liggande byggnaderna på Kungsgatan och Strandbodgatan bör därför minskas i höjd och dras in några meter så att Navet kan bibehålla sin karaktär av ett fristående hörnhus.
Fortsätt läsa →