ang dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-12-07
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubr förslag till detaljplan, utställd t o m 2011-12-07. I planen föreslås att mark som idag är avsedd för allmänt ändamål tas i anspråk för bostäder. Planens genomförande förutsätter att arkitektonisk värdefull bebyggelse rivs längs Döbelnsgatan och att outnyttjade byggrätter upplåts för ändamålet längs med Dag Hammarskjölds väg.

FVU välkomnar den ökning av avståndet från hus C till befintliga hus som visas i den utställda planen. Då våra synpunkter vid samrådet inte blivit tillgodosedda upprepar vi dem i skrivelsen nedan:

FVU:s synpunkter

FVU ser det som ytterst tveksamt att riva den befintliga byggnaden som är markerad som C i planen. Byggnaden är ritad av uppsalaarkitekten Sten Hummel-Gumaelius och besitter stora arkitektoniska kvaliteter där ett strängt modernistiskt formspråk kombinerats med få men väl genomtänkta detaljer som fönster- och balkongfälten. Resultatet är en arkitektur som uppvisar omsorgsfullhet i gestaltning och uttryck trots sitt mycket stränga och symmetriska formspråk.
Huset bildar tillsammans med övriga byggnader i kvarteret en arkitektonisk helhet. Den rumsliga form och de kvaliteter som planutnyttjandet skapar tillhör i övrigt de främsta från samma tidsperiod i Uppsala. Idag är dock gårdsutrymmenas kvaliteter delvis förstörda genom bland annat parkeringar. Därtill skulle det behöva genomföras ett omfattande underhåll och stora förbättringar av områdets uterum.

Byggnadens underhåll är idag eftersatt och behöver omfattande upprustning. Detta är dock inte i sig en orsak att riva byggnaden. FVU finner den föreslagna byggnadsvolym som skulle ersätta hus C som alltför kompakt och omfattande vilket medför att en liten sluten innergård skapas omgiven av en byggnadskropp som i flera partier är högre än den befintliga. Därmed har också en för området onödigt stor täthet föreslagits. Om en ny byggnad ska uppföras på området kan den med fördel följa det mönster som redan finns på platsen med sin vinklade plan som skapar relativt slutna gårdsutrymmen. Ett annat alternativ är också att skapa två byggnadskroppar som grupperas enligt ett liknande mönster som det befintliga.
Vidare bör höjden på undervisningshuset, markerat som byggnad A, och de närliggande bostadshusen följas så att det femvåningshus (byggnad B i planen) som föreslås sparas förblir en accent i kompositionen genom sin höjd och de strävbågar i bottenplan som så förtjänstfullt idag ger byggnaden en luftig resning i kvarterskompositionen.

Om rivningsalternativet genomförs förblir det dock av yttersta vikt att de kvarvarande byggnadernas yttre gestaltning förblir intakta. De har höga kulturhistoriska och arkitektoniska kvaliteter som även skulle förbli viktiga i en ny sammansättning av byggnader i kvarteret.
De byggnader som föreslås tillkomma längs med Dag Hammarskjölds väg (D och E i planen) skapar en relativt tät vägg där denna sida av vägen uppvisar ett mera öppet institutionsfält. Att vägens andra sida utgörs av det tidigare regementets täta byggnadsväggar är inte här en orsak att bebygga båda sidor på ett likartat sätt. Regementsbyggnaderna utgör ett kulturhistorisk värdefullt inslag i stadsbilden som inte relaterar till ett tätt stadsrum utan företer de monumentala former som förväntades av den militära bebyggelsen, då belägen i stadens utkant. När Uppsala har vuxit har deras monumentala verkan förblivit genom den luftiga öppenhet som funnits på motstående sida av vägen.

FVU föreslår att dessa byggnader (D och E), om de byggs, minskas i volym och att avståndet dem emellan ökas. Det är också av stor vikt att en omsorgsfull gestaltning av fasaderna genomförs varvid både Hummel-Gumaelius undervisningshus (byggnad A), försvarsläroverket på samma sida vägen ritad av Gunnar Leche och regementsbyggnaderna på andra sidan Dag Hammarskjölds väg beaktas.

Sammanfattning
FVU framhåller värdet av den befintliga bebyggelsen på platsen och dess kvaliteter som en samlad arkitektonisk komposition.

FVU framhåller även att om byggnaden C rivs bör den ersättande byggnaden följa den planform och höjd som finns i dag. Ett alternativ kan också vara att uppföra två byggnader i samma höjd som dagens. De byggnader som är föreslagna längs med Dag Hammarskjölds väg bör, om de byggs, bli mindre. Därtill bör ett större mellanrum mellan dem skapas.

FVU framhåller slutligen att en omsorgsfull gestaltning är av yttersta vikt för området, vidare att de byggnader som sparas bör få behålla sin idag mycket väl komponerade yttre utformning.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot

ang dpl för Sydöstra Fullerö. Dnr 2005/20066-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-11-14
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Sydöstra Fullerö, Uppsala kommun. Dnr 2005/20066-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade planförslag utställt för granskning t o m 25 november 2011. Planområdet ligger 1,5 km söder om Storvreta, 5 km norr om Gränby och 7 km norr om Uppsala centrum. I planen föreslås projektet “Fullerö Park” bestående av en temapark med en byggnadsarea (BYA) på 125000 m², galleria för storskalig handel på ca 27000 m² bruttoarea (BTA) och för dagligvaruhandel 6000 m² BTA, en sporthall om 20000 m² BYA, hotell i sju våningar med bungalows och stugor om totalt ca 15000 m² BYA, trafikantservice samt 2600 parkeringsplatser. Antalet besökare beräknas bli ca 800000 årligen. Befintlig trafikplats på E4 avses byggas om med bl a ett extra körfält på avfartsrampen. På sikt kommer det att behövas ytterligare ett mot på E4 söder om Fullerömotet.
I utställningsförslaget har byggnadshöjderna sänkts. Den högsta byggnaden blir dock 26 m hög. Byggnaderna i temaparken i området närmast E4 kommer att få uppföras till en höjd om ca 20 m ovanför vägens nivå. Avsikten är att ytterzonerna mot väster, norr och nordost ska skyddsplanteras med städsegröna träd som har en sluthöjd på minst 20 m; i planbeskrivningen föreslås gran som ett alternativ.

FVU:s synpunkter

Vid samrådet framförde FVU sammanfattningsvis att projektet innebär fortsatt utspridning av bebyggelsen på jordbruksmark i stället för att koncentreras till befintliga tätorter, att den stora nyetableringen av handel som förslaget möjliggör sannolikt kommer att slå ut lokal närservice i Storvreta, att förslaget ökar bilresandet kraftigt i strid mot miljömålen samt att projektet innebär ett drastiskt nedslag i det vackra kulturlandskapet. FVU avstyrkte därför projektet med kraft eftersom det i många avseenden strider mot miljömålen och en långsiktigt hållbar utveckling. FVU förordade i stället en utveckling av kransorten Storvreta med bostäder, arbetsplatser och ett levande lokalt centrum gärna med inspiration av principerna för den klassiska trädgårdsstaden.

Vid samrådet har flera av dessa synpunkter framförts även av andra remissinstanser bl a länsstyrelsen. De synpunkter som FVU framförde är lika relevanta när det gäller utställningsförslaget, trots att projektet minskat något i omfång och höjd.

Kraftig påverkan på jordbrukslandskapet och kulturmiljön
Det är fortfarande fråga om en storskalig anläggning på ett höjdparti i ett vackert opåverkat jordbrukslandskap intill ett område av riksintresse för kulturminnesvården. Det är ofrånkomligt att denna anläggning så småningom omgiven på flera sidor med en hög mörk granplantering, där taken syns ovanför planteringen, kommer att betyda en oacceptabel påverkan på det omgivande landskapet. Även om inte själva riksintressezonen för kulturmiljövård kring Fyrisån direkt berörs breder ändå exploateringen ut sig i det vackra angränsande landskapet och kommer att bilda en abrupt avgränsning mot åmiljön och fornminnesområdet, ett internationellt känt kulturarv från olika perioder under förhistorisk tid. Den planerade exploateringen av detta kulturområdes närmiljö kommer att uppfattas som chockerande brutal och kommer att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön.

Ett större sammanhängande fornlämningsområde RAÄ 602:1 berörs av projektet. En stor del av detta fornlämningsområde måste grävas ut. Kommer dessa utgrävningar att ske med samma förödande tidspress som utgrävningarna för E4? Maja Hagerman skriver i sin ytterst intressanta bok om dessa utgrävningar “Försvunnen värld” angående Fulleröprojektet: “Kanske går allt detta inte att stoppa, eftersom de borgerliga politikerna i Uppsala bestämt sig, i motorvägens spår ska Fullerö exploateras. Men det vore ju förfärligt om spåren av Fullerös nyupptäckta historia för alltid förstörs på kuppen – och dessutom extra bittert om det sker på grund av byggandet av en amerikansk vikingapark”.

Ytterligare ett externt bilorienterat centrum som slår ut lokal handel
Varför ytterligare ett externcentrum med samma butikskedjor som vi möter överallt och endast ca
fem km norr om Gränby handelscentrum? I Storvreta finns ett väl utformat ortscentrum med bra basservice i anslutning till järnvägsstationen, en livsmedelsbutik i södra delen av orten samt dessutom Handelsknuten med viss sällanköpshandel. Efter etableringen av Östra Fullerö handelscentrum kommer troligen den befintliga servicestrukturen i Storvreta att försvagas eller slås ut. Storvreta riskerar att bli ett sovsamhälle i skuggan av ett storskaligt externcentrum. Ytterligare ett stort bilorienterat handelscentrum etableras i kommunen med risk för att ännu mera lokal handel slås ut i stadsdelscentra och kransorter.

Ökad biltrafik och ökade utsläpp i strid mot miljömålen
I planbeskrivningen anges att den begränsande faktorn för utbyggnaden av Fullerö Park är trafikkapaciteten i befintlig trafikplats (!) Trafikplatsen kommer att byggas om ungefär till dubbel kapacitet, dvs kapaciteten höjs till ca 24000 fordon/vardagsmedeldygn. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen innebär denna ökning av trafiken att koldioxidutsläppen för Uppsala kommun ökar med 3,6 % helt i strid mot kommunens klimatmål.

Av Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut 2011 framgår vidare att utsläppen av växthusgaser i stället för att minska visar en tendens att öka varför åtgärder för att minska utsläppen, speciellt från trafiken, kommer att vara en av de större uppgifterna framöver. Det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen lägger fram detta projekt som går tvärs emot klimatmålen i Översiktsplan 2010 samtidigt som det dessutom konstateras att utvecklingen även i övrigt inte följer målen. Finns det inget samband mellan mål och praktisk handling? Finns det ingen helhetssyn i samhällsplaneringen?
Kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång, en tillgång att utveckla
I riksintresseområdet – Gamla Uppsala med Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar – och i anslutning till detta möter vi utmed Fyrisåns dalgång sådana unika miljöer som Uppsala högar, Gamla Uppsala medeltidskyrka, naturreservatet och gravfältet Fullerö backar, bronsåldersmiljön vid Fjuckby, Valsgärde gravfält, Vattholmaåsen med Husby och Ekeby gravfälten, Vattholma bruk, Lena medeltida kyrka, Salsta slott och Salsta fornborg. Varför inte i stället på ett respektfullt sätt ta tillvara, utveckla och marknadsföra den enastående tillgång som kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång utgör för att utveckla besöksnäringen?

Avslutande kommentar
FVU rekommenderar kraftfullt att kommunen avskriver planerna på temaparken och ytterligare ett storskaligt externcentrum och i stället fortsätter att utveckla ett antal kransorter, bl a Storvreta, till attraktiva trädgårdsstäder/blandstäder med olika typer av bostäder, arbetsplatser gärna i form av företagsbyar samt bibehållen och utvecklad närservice. FVU föreslår också att den tillgång som kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång utgör tas tillvara och utvecklas med respekt för de stora kulturvärdena till ett unikt besöksmål för uppsalabor samt för besökare från hela landet och även från andra länder.

Som FVU tyvärr tvingas konstatera i flera aktuella planärenden är det hög tid att låta de många kloka föresatserna i ÖP 2010 och engagemanget i projektet “Den Goda Staden”, vars syfte är den långsiktigt hållbara staden, komma till uttryck också i praktisk planering.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

Presentation av boken Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala

A t t p l a n e r a f ö r 2 0 0 0 – t a l e t –– e x e m p l e t U p p s a l a

Så börjar 2011, det år då Föreningen Vårda Uppsala firat sitt 50-årsjubileum med arrangemang av olika slag – jubileumsfest vid årsmötet, broschyr med åtta punkter för god stadsplanering, föredrag och seminarier – nå sin ände, och det gör det med ännu en manifestation från föreningens sida, nämligen boken Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala, som skall presenteras för medlemmar och allmänhet fredagen den 25 november kl 15.30 – 17 i Kerstin Ekman-salen på Stadsbiblioteket.
Boken är skriven av sakkunniga författare, rikt illustrerad i färg och har ett påkostat yttre. Det är föreningens förhoppning, att den skall uppskattas både av dem som intresserar sig för stadsmiljön och dess utveckling och av dem som ansvarar för hur den formas i framtiden.
Vid releasen håller arkitekt SAR/MSA Kristina Berglund ett kort, illustrerat föredrag med utgångspunkt i sin uppsats i boken, “Stadsbygd för framtiden”. Föreningen kommer dessutom att vid detta tillfälle avyttra ett begränsat antal exemplar av boken till fördelaktigt pris i anledning av dagen.

INNEHÅLL

Anna Nilsén: Inledning

Kristina Berglund: Stadsbygd för framtiden

Lars Bagge: Spår och åter spår: Framtidens trafiklösningar i Uppsala
med kransorter

Johan Dellbeck: Att bevara för framtiden:
Bevarandefrågan i ljuset av erfarenheterna från det gångna seklet

Sven Georg Zeitler: Att formge staden – några reflexioner

Ingmar Messing: Uppsalaslätten i ett framtidsperspektiv

Henrik Widmark: Vision och verklighet:
Om tradition och innovation i synen på framtidens Uppsala

Bengt Jonsell: Grönyta mer än stadslunga: Kulturella och botaniska aspekter
på Uppsala

Kristina Dahlberg: Konstpromenad i Uppsala

Mats Wahlberg: Uppsalas kvartersnamn – ett kulturarv värt att vårda.
(inkl tio kartor över kvarteren med namnen utsatta)

Referenser
Register
Appendix med förteckning över de växter som nämns iartikeln Grönyta mer än stadslunga
Presentation av författarna

FÖRFATTARNA:

Lars Bagge, docent. forskare och konsult inom samhälls- och trafikplanering. Har bl a varit verksam som projektledare vid KTH och VTI, plan- och forskningsingenjör vid Lars Beskow Arkitektkontor AB, Stockholm samt anlitats som konsult vid Uppsala kommun och Banverket. Övrigt: Ordförande i Föreningen Vårda Uppsala (2009–10) och i Svenska spårvägssällskapets Uppsalaavdelning (2000). Har bl a författat Installation av Light Rail i Uppsala, VTI-notat 16-2000. (2000) och Framtida resmönster i Uppsala. Upplands lokaltrafik i flera omgångar, senast från 2006–.

Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA.
Utbildning: KTH, Konsthögskolans arkitekturskola, Nordiska Institutet för samhällsplanering samt konstvetenskap 60 p. Fd stadsarkitekt i Vallentuna, dessförinnan planchef i Täby, ledamot av Stadsmiljörådet 2000-2003. Publikationer: Hela staden – från mellanrum till stadsrum (2004), medförfattare John Sjöström och Birger Åström. Plan för byggd miljö, artikel i Bebyggelsehistoriskt tidskrift nr 55 (2008).

Kristina Dahlberg, arkitekt SAR/MSA, utbildad vid KTH (examen 1989) samt KKH (1986–87), fil kand i konstvetenskap, arkeologi och etnologi. Lärare vid SLU (1981), egen verksamhet. Medverkat i Polacksbacken och dess bebyggelse: från mötesplats till kasernområde (1982) samt skrivit uppsatsen ”Från mötesplats till campus” i boken Uppsala – då, nu och i framtiden (2004).

Johan Dellbeck byggnadsantikvarie på Bjerking AB i Uppsala. 1998-2009, tidigare vid Upplandsmuseet. Johan Dellbeck är utbildad vid Uppsala universitet och har en fil. kand. i konstvetenskap och etnologi. 1996-97 genomgick han Konsthögskolans arkitekturskola, avdelningen för restaureringskonst, i Stockholm. Han har bland annat medverkat med artiklar om stadsplanering och arkitektur i Uppsala i Upplandsmuseets årsbok Uppland 1990 och 2009 samt i boken Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala 2002.

Bengt Jonsell, professor Bergianus emeritus, föreståndare för Bergianska trädgården i Stockholm 1983 – 2002. Fil. dr och docent vid Uppsala universitet 1968. Omfattande författarskap i växtsystematik och växtgeografi samt i vetenskaps- och personhistoria, framför allt om Linné och dennes lärjungar.

Ingmar Messing, professor i markvetenskap. Agr dr. Utbildning: SLU (Agronom mark/växt 1981, disputation1993, docent 1998, professor 2004). Anställd på SLU sedan 1981. Forskning och undervisning med inriktning mot markfysikaliska processer och tillstånd av betydelse för uthållig markanvändning. Avhandling: Saturated and near-saturated hydraulic conductivity in clay soils (1993). Artiklar i dagspressen om behovet att undvika exploatering av åkermark för byggnadsändamål med tanke på dess betydelse i ett framtidsperspektiv.

Mats Wahlberg, fil dr 1988, docent, forskningschef vid SOFI (Institutet för bl a namnforskning). Omfattande författarskap inom namnforskning, bl a Gatunamnen i Uppsala (1994).

Henrik Widmark, fil dr i konstvetenskap 200x. Högskolelektor i konstvetenskap vid Högskolan på Gotland. Skrifter i urval: Föreställningar om den urbana världen. Identitetsaspekter i svensk stadsbild 1903-1955 med exemplet Helsingborg (Akad avh) Uppsala 2007, “Contested Spaces of Novelty and Heritage. Representing and Building New Universities in Post-war Britain and Sweden”, Finnish Quarterly for the History of Technology, 2/08 “Space, Materiality and the Politics of Leaving. Church of Sweden and Rosengård´s Social Segregation”, For the sake of the world: Theology, politics and the identity of the church, Eugene OR 2009.

Sven Georg Zeitler, FK, arkitekt SAR/MSA, verksam som arkitekt i Uppsala sedan 1977, numera inom Tengbom AB. Publikationer: “Gösta Wikforss – engagemang och realism” i Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala, “Normfritt byggande” (tillsammans med Örjan Wikforss) i Byggforskningens rapport R32:1986.

ang dpl för kvarteret Seminariet. Dnr 2007/20014-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-11-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kvarteret Seminariet, Uppsala kommun. Dnr 2007/20014-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställt t o m 2011-11-17. I planförslaget föreslås bostadsbebyggelse för ca 220 lägenheter i 4-7 våningar + vind, en förskola samt parkytor.

I yttrandet vid samrådet anförde FVU sammanfattningsvis att byggnaderna och trädgården tillsammans utgör en synnerligen märklig miljö och att den bör bevaras för framtiden med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet, att Seminarieträdgården behövs som stadsdelspark i denna del av staden samt Uppsalabornas rätt att också i framtiden få uppleva och glädjas åt den intressanta och vackra helhetsmiljön med byggnader och park i samverkan i kv Seminariet.

FVU:s synpunkter

Nationella mål och lagstiftning
Kv Seminariet ingår i kulturmiljö av riksintresse (K40 Uppsala stad). Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska enligt miljöbalken, 3 kap 6§, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.

En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden, något som lyfts fram alltmer i stadsplaneringen. Enligt delmål för det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö” ska bl a “natur- och grönområden i och i närheten av tätbebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek”. Vidare ska “trädgårdar, alléer, parker … bevaras. De är en del av stadens bebyggelsehistoria och ger staden identitet och karaktär”.

Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta. Möjlighet till utelek i parkområden av hög kvalitet är av stor betydelse för barns utveckling vilket bl a betonas i FN:s barnkonvention (artikel 31), som Sverige anslutit sig till. Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön; sänkning av temperatur under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften.

Kravet på att tillgodose behovet av parker och grönområden inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse har stärkts i PBL 2010 genom betoningen “att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse” ska finnas parker och andra grönområden.

Det framgår således entydigt av nationella mål och lagstiftning att värdefulla kultur- och naturmiljöer ska tillvaratas samt att behovet av grönytor ska tillgodoses i kommunernas stadsplanering.

Inriktning i Översiktsplan 2010
Uppsala kommun har också beslutat om en inriktning som innebär att tillvarata och synliggöra kulturarvet samt att behovet av grönytor ska tillgodoses. I Översiktsplan 2010 anges i “Vision Uppsala 2030” bl a att parker och friluftsområden bäddar för fysisk aktivitet, att kultur- och naturvärden ger identitet och att grönstrukturen i staden skapar en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling. (Sid 11)

Som övergripande inriktning för kulturmiljön anges: “Att vårda och bruka det lokala kulturarvet och göra det synligt”, “att upprätthålla och varsamt utveckla den lokala historiska kulturmiljön och göra den tillgänglig” samt “att göra det lokala kulturarvet känt även utanför Uppsala”. (Sid 77)

Som övergripande inriktning för parker och naturområden anges: “Under planperioden bör mark reserveras för rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden, för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag …” Vidare anges att “Särskilt bevarandevärda grönområden är den del av grönstrukturen som genom sina höga värden, sitt läge, sitt sammanhang eller sin distinkta form bör bevaras och utvecklas i sin helhet”. Hänvisning sker i texten till parkprogram för Uppsala där det bl a anges att i en del stadsdelar saknas större parker och där bör nya planeras in. (Sid 62)

Som riktlinje för planläggning anges: “Grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas genom annan lagstiftning”. (Sid 66)

På kartan fig 4.10 visas befintliga och tillkommande parker i staden. En tillkommande stadsdelspark redovisas just i kv Seminariet. (Sid 63)

I Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut 2011 anges bl a att “Stadens grönområden är viktiga för Uppsalaborna och bör utvecklas mer”. (Sid 21)

Genom att anta Översiktsplan 2010 har kommunfullmäktige ställt sig bakom en inriktning som väl överensstämmer med nationella mål och lagstiftning.

Det kulturhistoriska värdet i kv Seminariet
Seminarieträdgården och dess byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde och har få motsvarigheter i landet. Byggnaderna och parken är oskiljaktiga delar av en helhet som inte får splittras. Byggnaderna är utsökta exempel på väl utformad arkitektur i nationalromantisk stil. Den kraftfulla tegelarkitekturen har ingen motsvarighet i staden. Rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden samt fruktkällare och uthus är tidstypiska byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Trädgårdsanläggningen har stort historiskt intresse som ett led i dåtidens utbildning. I trädgården planerades 106 arter. Med dess noggrant utvalda träd och buskar är den botaniskt synnerligen intressant och erbjuder stora skönhetsvärden. Delar av trädgårdens botaniska innehåll har förfallit; ett återställande skulle innebära att ett unikt kulturarv tillvaratas.

Kvarteret Seminariet klassificerades år 1993 av Riksantikvarieämbetet som en kulturhistoriskt
värdefull byggnad enligt 12 § i förordningen om statliga byggnadsminnen. Med anledning av Seminariemiljöns stora kulturhistoriska värden har FVU ansökt hos Länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av hela kvarteret, byggnaderna och parken. Länsstyrelsen har meddelat att en prövning kommer att ske och ärendet utreds för närvarande.

Ett genomförförande av detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Att som det med vackra ord anges i planbeskrivningen “Tillvarata kvarterets stora värden i avseende på dess kulturhistoria, arkitektur och växtlighet samt skapa en harmonisk helhet mellan det nya och det gamla” är en omöjlig tanke. Det är uteslutet att värdet kan bestå när hälften av grönytan tas i anspråk för bebyggelse, när den återstående parkytan omringas av hus i upp till sju våningar + vind, när marken till stora delar underbyggs med källargarage, när många träd fälls och vegetationsridån mot norr och väster försvinner. Det är helheten i kulturmiljön, de högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, sambandet mellan parkens olika delar och känslan av rymd genom parkens storlek som konstituerar det höga kulturhistoriska värdet.

Att bevara kv Seminariet i sin helhet och varsamt upprusta trädgården till sin forna glans skulle ge Uppsala en unik attraktion och skulle även ha ett stort intresse utanför Uppsala, ja för hela Sverige. Att bevara denna kulturmiljö i sin helhet är därför ett utmärkt tillfälle att genomföra en åtgärd som svarar mot målet “Uppsala har dragningskraft” enligt “Vision 2030” i Översiktsplan 2010.

Behovet av stadsdelspark
I denna stadsdel saknas en stadsdelspark. I översiktsplanen anges behov av två nya stadsdelsparker i norra delen av staden, dels i kv Seminariet och dels i Stabby. Detta behov förstärks av den förtätning som sker i stadsdelen genom att nya bostadskvarter uppförs vilket innebär en ökning av befolkningen.

Den återstående parkytan, drygt 12000 m² exkl de båda bostadshusen med omgivande tomtmark, enligt planförslaget kommer inte ens att kunna fungera som kvarterspark såsom den omnämns i planbeskrivningen. Förgårdsmarken framför bostadshusen har minskats och är så smal att den ej kommer att räcka till som gårdsyta för de boende vilket innebär att även angränsande ytor av den tänkta kvartersparken kommer att tas i anspråk för boendeändamål i utemiljön. Dessutom kommer parkytan att nyttjas som skolgård för de drygt 500 skolbarnen (500 x 20 m² = 10000 m²).

En beräkning visar att idag omfattar den egentliga parken (exklusive kvarteren för seminariebyggnaden och de två bostadshusen) drygt 26000 m². Även om parken inte motsvarar den önskvärda ytan för en stadsdelspark enligt bl a Boverkets riktlinjer är den tillräckligt stor och har en sådan hög kvalitet att den bör fungera väl som en stadsdelspark. Om kv Seminariet och ett område vid Stabby bevaras som stadsdelsparker får större delen av de boende inom stadsdelarna norr om stråket Luthagsesplanaden – Råbyvägen tillgång till en stadsdelspark inom ca 500 m gångavstånd, dvs ett avstånd som ej bör överskridas till stadsdelspark enligt Boverket.

Seminarieträdgården är en uppvuxen park med vackra gröna rum. Som ovan nämnts skulle denna kunna upprustas till den oerhört intressanta och innehållsrika park den en gång var. Riktlinjerna i översiktsplanen, Seminariemiljöns höga värden och det stora behovet av en stadsdelspark talar entydigt för att denna enastående resurs måste tas tillvara.
.
Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel än kv Seminariet på en park som ovillkorligen bör tillvaratas i planeringen. Uppsala är känt för många fina äldre bostadsområden med mycket grönska. Att bevara Seminarieträdgården som stadsdelspark skulle ligga väl i linje med och förstärka detta varumärke.

Sammanfattning
Det är i högsta grad anmärkningsvärt att byggnadsnämnden låtit upprätta detta förslag till detaljplan som strider både mot nationella mål, mot lagregler i miljöbalken och PBL och mot de av kommunfullmäktige genom översiktsplanen beslutade direktiven för planläggning. Kommunens misstag att inte tidigare ha bevakat frågan att bevara denna kulturmiljö måste rättas till.

Det finns tyvärr många exempel på oåterkalleliga och förödande ingrepp i kultur- och naturmiljöer, ingrepp som av eftervärlden kritiserats hårt. Låt inte kv Seminariet bli ytterligare ett sorgligt exempel på ett beslut där de styrande i samtiden inte förstod vilka höga kulturhistoriska värden som gick till spillo och inte heller förstod hur väsentligt det är med generösa grönområden för att uppnå en god stadsmiljö.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

ang kv Seminariet till Kommunfullmäktige

Till Ledamöterna i Kommunfullmäktige i Uppsala 2011-11-10

ang planerna för kv. Seminariet som strider mot Kommunfullmäktiges mål och beslut

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, ser positivt på Uppsalas tillväxt under förutsättning att den sker med hög kvalitet i stadsmiljön och långsiktig hållbarhet. Genom att anta ÖP 2010 för Uppsala kommun har Kommunfullmäktige enligt nationella mål och lagar ställt sig bakom en övergripande inriktning med innebörden att det lokala kulturarvet vårdas och görs synligt, även utanför Uppsala, samt att mark bör reserveras för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag, varvid särskilt bevarandevärda grönområden bör tas tillvara. Mer precist redovisas på karta (sid. 63) “tillkommande stadsdelspark” i kv. Seminariet. Detaljplaneförslaget motsvarar dock inte alls denna övergripande inriktning och strider därför mot kommunfullmäktiges direktiv genom den antagna ÖP 2010.

Kv Seminariet är en unik kulturmiljö med få motsvarigheter i landet. Det är helheten i denna snart hundraåriga kulturmiljö – de högklassiga byggnaderna i nationalromantisk stil i samspel med den vackra undervisningsparken av stort historiskt intresse – som konstituerar det kulturhistoriska värdet.
Länsstyrelsen har vid samrådet påtalat att planen kan innebära påtaglig skada på riksintresset enligt miljöbalken och prövar dessutom för närvarande ansökningar om byggnadsminnesförklaring.

Betydelsen av grönytor i stadsbygden betonas alltmer av forskningen med hänsyn till folkhälsan och av klimatskäl. Det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö” innefattar närhet till grönområden för tätbebyggelse samt bevarande av trädgårdar, alléer och parker. I artikel 31 i FN:s barnkonvention framhävs behovet av utelek i parker av hög kvalitet för barns utveckling. I den reviderade plan- och bygglagen har kravet på närbelägna parker för sammanhållen bebyggelse förtydligats och stärkts. Seminarieträdgården är det enda möjliga alternativet för en stadsdelspark i denna del av staden.

Ett genomförande av den utställda detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Med den mer än halverade grönytan omringad av hus i upp till sju våningar plus vind samt med marken till stora delar underbyggd med källargarage är det uteslutet att värdet kan bestå. Parkytan kommer i sin helhet att tas i anspråk av drygt 500 skolbarn samt av de boende i området eftersom förgårdsmarken pressats ner till ett minimum. Inte ens en kvarterspark återstår därför för näromgivningen. Detta i en del av staden där det redan råder stor brist på grönytor, en brist som hela tiden ökar med pågående förtätning, För att kvaliteten ska bestå i denna stadsdel bör kv Seminariet därför bevaras i sin helhet både med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet och till behovet av stadsdelspark.

Kv. Seminariet är ett lokalt kulturarv av högsta dignitet av intresse för både kommunen och landet och skulle med ett varsamt återställande av trädgården till sin forna glans ge Uppsala en unik attraktion som svarar mot målet “Uppsala har dragningskraft”. Parkytan, exkl. byggnaderna med viss tomtmark runt omkring, skulle uppgå till nära 3 ha. Även om denna yta inte når upp till rekommenderad storlek bör den ändå vara tillräckligt stor och har ett sådant intressant innehåll att den bör fungera väl som en attraktiv stadsdelspark. Kommunens misstag att inte tidigare ha bevakat detta intresse måste rättas till.

Med hänvisning till Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsbeslut i ÖP 2010 vädjar FVU därför till dess ledamöter att ompröva inriktningen i pågående planarbete för att i samförstånd söka en lösning som medger bevarande av Seminariemiljön samt snarast möjligt uppdra till kommunstyrelsen

a t t anmoda byggnadsnämnden att avbryta planeringen av bostäder i kv Seminariet samt

a t t uppdra år byggnadsnämnden att säkerställa i detaljplan att kvarteret bevaras som kulturmiljö och stadsdelspark.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

ang kv Seminariet till Kommunfullmäktige

Till ledamöterna i kommunfullmäktige i Uppsala kommun 2011-11-10

ang planerna för kv. Seminariet som strider mot kommunfullmäktiges mål och beslut

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, ser positivt på Uppsalas tillväxt under förutsättning att den sker med hög kvalitet i stadsmiljön och långsiktig hållbarhet. Genom att anta ÖP 2010 för Uppsala kommun har Kommunfullmäktige enligt nationella mål och lagar ställt sig bakom en övergripande inriktning med innebörden att det lokala kulturarvet vårdas och görs synligt, även utanför Uppsala, samt att mark bör reserveras för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag, varvid särskilt bevarandevärda grönområden bör tas tillvara. Mer precist redovisas på karta (sid. 63) “tillkommande stadsdelspark” i kv. Seminariet. Detaljplaneförslaget motsvarar dock inte alls denna övergripande inriktning och strider därför mot kommunfullmäktiges direktiv genom den antagna ÖP 2010.

Kv Seminariet är en unik kulturmiljö med få motsvarigheter i landet. Det är helheten i denna snart hundraåriga kulturmiljö – de högklassiga byggnaderna i nationalromantisk stil i samspel med den vackra undervisningsparken av stort historiskt intresse – som konstituerar det kulturhistoriska värdet.
Länsstyrelsen har vid samrådet påtalat att planen kan innebära påtaglig skada på riksintresset enligt miljöbalken och prövar dessutom för närvarande ansökningar om byggnadsminnesförklaring.

Betydelsen av grönytor i stadsbygden betonas alltmer av forskningen med hänsyn till folkhälsan och av klimatskäl. Det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö” innefattar närhet till grönområden för tätbebyggelse samt bevarande av trädgårdar, alléer och parker. I artikel 31 i FN:s barnkonvention framhävs behovet av utelek i parker av hög kvalitet för barns utveckling. I den reviderade plan- och bygglagen har kravet på närbelägna parker för sammanhållen bebyggelse förtydligats och stärkts. Seminarieträdgården är det enda möjliga alternativet för en stadsdelspark i denna del av staden.

Ett genomförande av den utställda detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Med den mer än halverade grönytan omringad av hus i upp till sju våningar plus vind samt med marken till stora delar underbyggd med källargarage är det uteslutet att värdet kan bestå. Parkytan kommer i sin helhet att tas i anspråk av drygt 500 skolbarn samt av de boende i området eftersom förgårdsmarken pressats ner till ett minimum. Inte ens en kvarterspark återstår därför för näromgivningen. Detta i en del av staden där det redan råder stor brist på grönytor, en brist som hela tiden ökar med pågående förtätning, För att kvaliteten ska bestå i denna stadsdel bör kv Seminariet därför bevaras i sin helhet både med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet och till behovet av stadsdelspark.

Kv. Seminariet är ett lokalt kulturarv av högsta dignitet av intresse för både kommunen och landet och skulle med ett varsamt återställande av trädgården till sin forna glans ge Uppsala en unik attraktion som svarar mot målet “Uppsala har dragningskraft”. Parkytan, exkl. byggnaderna med viss tomtmark runt omkring, skulle uppgå till nära 3 ha. Även om denna yta inte når upp till rekommenderad storlek bör den ändå vara tillräckligt stor och har ett sådant intressant innehåll att den bör fungera väl som en attraktiv stadsdelspark. Kommunens misstag att inte tidigare ha bevakat detta intresse måste rättas till.

Med hänvisning till Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsbeslut i ÖP 2010 vädjar FVU därför till dess ledamöter att ompröva inriktningen i pågående planarbete för att i samförstånd söka en lösning som medger bevarande av Seminariemiljön samt snarast möjligt uppdra till kommunstyrelsen

a t t anmoda byggnadsnämnden att avbryta planeringen av bostäder i kv Seminariet samt

a t t uppdra år byggnadsnämnden att säkerställa i detaljplan att kvarteret bevaras som kulturmiljö och stadsdelspark.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Diskussionsafton om kv Seminariet och Seminarieparken

Bostadsgård eller stadsdelspark, det är frågan:
Föreningen Vårda Uppsala anordnar torsdag 3 november kl 18 (precis) en diskussionsafton om kv Seminariet och Seminarieparken. Politiker och tjänstemän i Uppsala kommun inbjudna, liksom andra intresserade grupper. Alla intresserade uppsalabor är hjärtligt välkomna att säga sin mening!
Lokal: Stadsbibliotekets Kerstin Ekman-sal

ang dpl för del av kv. Hovstallängen. Dnr 2008/20014-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-10-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av kv. Hovstallängen. Dnr 2008/20014-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-11-30. Planområdet ligger i Kungsängen och föreslås nyttjas för bostäder, ca 400 lägenheter i 6-8-våningshus, samt skola/förskola och inslag av centrumverksamheter i bottenvåningarna. Tillåtna våningshöjder enligt förslaget är åtta mot Kungsgatan, sex mot Kungsängsgatan och sju mot tvärgatorna mellan Kungsgatan och Kungsängsgatan.

FVU:s synpunkter

Som FVU tidigare framfört i yttranden över programmet för Kungsängen samt över detaljplaneförslag för andra kvarter inom området är det positivt att utveckla en fortsättning söderut av kvartersstaden i stadskärnan. Det är också positivt att en blandstad eftersträvas genom att planera för verksamheter i delar av bottenvåningarna. Tyvärr innebär dock den höga exploateringsgraden att det kommer att bli stora kvalitetsbrister i stadsmiljön i den nya stadsdelen, brister som strider mot de uttalade målsättningarna om god stadsmiljö i den av kommunfullmäktige antagna Översiktsplan 2010.

Sol
Solstudier visar att gårdarna får lite solbelysning. Under vår och höst är gårdarna helt skuggade på morgonen, ca 3/4 av gårdsytorna är skuggade kl 12, ca häften av gårdsytorna är skuggade kl 15 och gårdarna är helt skuggade kl 17.

Dessutom anges i planbeskrivningen att när förskolor placeras i bottenvåningen måste en del av bostadsgården stängslas in för förskolans behov. Enligt preliminära beräkningar anges behovet vara ca 50 förskoleplatser jämte inhägnad gårdsyta motsvarande 20 m² / barn. Detta skulle innebära inhägnade gårdsytor på totalt ca 1000 m² vilket motsvarar knappt en fjärdedel av de totala gårdsytorna. Dessa inhägnade gårdsytor för förskolebarn bör naturligtvis förläggas till ytor med så mycket solinfall som möjligt. Räkneexemplet visar att det knappt kommer att återstå några soliga ytor alls under dagtid för bostadshusens övriga invånare.

Buller
Bullerstudier visar att de riktvärden för ekvivalent ljudnivå som antagits av riksdagen överskrids för samtliga fasader som vetter mot gator; 61-65/70 dB(A) (15000 resp. 20000 fordon/dygn) mot Kungsgatan, 61-65 dB(A) mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan samt 56-60 dB(A) mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” (mellan de båda kvarteren). För båda gårdarna blir nivåerna 46-50 dB(A).

Enligt Boverkets “Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen”, anges att avsteg från riksdagens antagna riktlinjer kan motiveras vid komplettering med ny tätare bebyggelse i ordnad kvartersstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer. Förutsättningen är att bostaden får en djuddämpad sida med en ekvivalent ljudnivå på högst 45-50 dB(A) och i normalfallet att nivån vid den bullerstörda fasaden uppgår till högst 55-60 dB(A). Det anges vidare att nya bostäder endast i vissa fall bör medges där den dygnsekvivalenta nivån vid fasad överstiger 60 dB(A) samt att det ska vara fråga om synnerliga skäl att tillåta bostäder då ljudnivån överstiger 65 dB(A), i det senare fallet bör bostadsrummen vara konsekvent orienterade mot den ljuddämpade sidan.

I detta planförslag är det endast fasaderna mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” som uppfyller kraven enligt den lägsta avstegsnivån. Fasaderna mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan motsvarar nästa nivå som bör medges endast i vissa fall – relevant i detta fall? Mot Kungsgatan kan det bli fråga om den högsta avstegsnivån om fordonsmängden överskrider 15000 fordon/dygn. Vilka synnerliga skäl föreligger för ett sådant avsteg? Ingenting anges heller i planbeskrivningen om att lägenheterna i husen utmed Kungsgatan ska orienteras ensidigt mot den ljuddämpade sidan, dvs mot gårdarna, som bör vara ett villkor enligt Boverkets råd.

I Boverkets råd påtalas också att villkor för avsteg är att uteplats bör vara vänd mot ljuddämpad sida. Bullernivån vid fasad mot gårdarna är godtagbar men för ca hälften av bostäderna innebär planförslaget balkonger mot nordost eller nordväst eller att man hänvisas till en mestadels skuggig gård.

Sammanfattningsvis kan konstateras att höga bullernivåer, högre än riksdagens antagna värden, i olika grad påverkar samtliga bostäder inom planområdet. För stora delar av kvarteren överskrids värdena avsevärt med mycket negativa konsekvenser för bostäderna. För de genomgående bostäderna utmed Kungsgatan finns överhuvudtaget inget tillämpligt avstegsfall enligt Boverket.

Övriga synpunkter
Det anges i beskrivningen att det ska finnas träd och buskar men med tanke på dels att gårdarna kommer att underbyggas med garage och dels krav på de gångytor som behövs till alla entréer, förrådsbyggnader mm finns det föga utrymme för större gröna ytor. Den befintliga Mjölnarparken och den planerade Tullgarnsparken är förhållandevis små till ytan. Den närhet till grönytor som erbjuder “stillhet, vildhet, artrikedom och känsla av rymd”, som enligt forskningen är så viktig för kvaliteten i boendemiljön, kommer inte att kunna uppfyllas i stadsdelen Kungsängen med dess höga täthet. Detta innebär en stor brist som inte minst drabbar de barn som kommer att bo i området.

I planbeskrivningen framhålls vikten av variation i bebyggelsens utformning vilket är utmärkt. Men lika viktigt som det är med variation är det också att det finns element som samspelar så att resultatet blir en sammanhållen helhet. Även denna aspekt bör utvecklas i planbeskrivning och bestämmelser.

Området ligger lågt varför garage under byggnader med stor säkerhet kommer att nå under grundvattenytan, något som kan skapa uppenbara problem.

Sammanfattning
Det är utmärkt att Kungsängen byggs ut som en fortsättning på innerstadens kvarterstad. Men varför bygga med så hög exploatering att det blir skuggiga gårdar och balkonger och snålt med närbelägna grönytor? Och varför bygga hela kvarter med förutsättningen att avstegsfallen för buller kan tänjas till det yttersta? Med andra ord ställer vi frågan – varför bygga med så låg kvalitet? Hur stämmer detta med “Vision Uppsala 2030” i den antagna Översiktsplan 2010 där mål anges vara att skapa en livsmiljö i Uppsala av hög kvalitet, där barnperspektivet ska genomsyra förändringsarbetet och där grönstrukturen i staden ska skapa en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling?

Äldre bostadsområden i Uppsala har en hög kvalitet genom väl avvägd täthet som ger solbelysta gårdar och rik grönska. I stället för att bygga så tätt att det blir låg kvalitet i stadsmiljön borde det vara självklart att bygga vidare på kännemärket “Det gröna Uppsala” och därmed behålla stadens attraktivitet för framtiden. Det är dags att översiktsplanens visioner får styra planeringen av stadsbyggnaden!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

ang dpl för Danmarks-Kumla. Dnr 2010/20045-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-10-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Danmarks-Kumla. Dnr 2010/20045-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-11-28. Planområdet ligger öster om Gnistarondellen mellan väg 282 och E4.65 och föreslås nyttjas för ett handelsområde om 30500 m² BYA (byggrättsarea). Området kommer att innehålla befintlig restaurang (500 m²), en butik för dagligvaror (11000 m²), butiker för volymhandel (19000 m²) samt ca 1000 parkeringsplatser. Tillfart till handelsområdet planeras från de båda angränsande vägarna. En kommunal gata genom planområdet avses ingå i en nordsydlig länk mellan Östra Fyrislund i norr och E4.65.

FVU:s synpunkter
Genom beslutet att anta Översiktsplan 2010 har kommunfullmäktige angivit inriktningen för den fortsatta stadsbyggnaden i Uppsala och i kommunen i övrigt; Stadsbygden ska utformas för det goda pulserande stadslivet genom täthet, blandstad, mötesplatser och grönska. Kommunen anges vara på väg mot klimatneutralitet genom att utveckla attraktiva alternativa färdsätt till bilen. Detta planförslag strider i alla avseenden mot dessa målsättningar.

Planförslaget innebär att ytterligare ett stort handelsområde med bl a dagligvaruhandel etableras utanför stad och kransorter i ett läge med god tillgänglighet för bil. Samtidigt har stora handelsetableringar utanför stadskärnan, stadsdelar och kransorter sedan länge dränerat underlaget i lokala centra vilket lett till nedläggning av butiker i bostadsområdenas närhet. Alltfler tvingas ta bilen för göra sina matinköp. Hushåll utan bil, inte minst äldre, kan inte längre göra sina dagliga inköp. Utvecklingen går tvärs emot miljömålen.

Handeln är en viktig motor för stadsliv. Därför är lokalisering av handel en grannlaga uppgift för kommunen. Vilka överväganden ligger till grund för detta förslag till lokalisering? Det blir alltmer uppenbart att kommunen i planeringen av handelsstrukturen måste stödja en utveckling av levande lokala centra i goda kollektivtrafiklägen som erbjuder god närservice och trivsamma mötesplatser för kommuninvånarna. Målet kan väl ändå inte vara att lokala mötesplatser tappar livskraft och att alla till sist måste ta sina bilar till närmaste trafikplats för att handla mjölk och bröd?

Planförslaget innebär att det redan utbredda verksamhetsområdet bestående av Boländerna och Fyrislund utökas ytterligare med detta planområde; en fortsatt planering enligt 1960-talets princip att lägga ut stora funktionsseparerade enklaver. Denna tendens att lägga verksamhetsområden utanför den egentliga staden innebär också ett hot mot ett av Uppsalas viktigaste kännemärken, stadens tydliga möte med det omgivande jordbruks- och kulturlandskapet. Även om det finns ambitioner i planförslaget att få till stånd en viss arkitektonisk samordning av de nya hallarna kan det ändå aldrig bli fråga om den stadsmässiga bebyggelse som är önskvärd utmed två av de viktigaste infarterna mot staden.

Sammanfattning
Planförslaget strider i alla avseenden mot den beslutade inriktningen för fortsatt stadsutveckling; Bilanvändningen ökar, lokala centra dräneras på underlag och tappar livskraft och denna funktionsseparerade enklav innebär ytterligare ett steg från blandstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

ang dpl för del av Årsta 11: 13, kv Brysselkålen, dnr 2010/20031-1. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 11-09-21
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av Årsta 11: 13 inom kv Brysselkålen, dnr 2010/20031-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av planförslaget. FVU anser att läget är bra för äldreboende men vill ifrågasätta utformningen av vårdbyggnaden.

I planen föreslås en tjock byggnadskropp i fyra våningar. En byggnad som säkert kan uppfylla funktionella krav men som fått en lite slentrianmässig lösning. Man borde undersöka en alternativ utformning där en lägre byggnad får omsluta en vindskyddad gård. I första hand bör undersökas om samma exploatering kan uppnås med två våningar – om inte kan man föreslå en högre husvolym i den norra delen. Sambandet med parken kan åstadkommas genom en öppning i sydväst.

Lägenheterna skulle bli ljusare, och flera skulle undgå att störas av bullret från gatan. De gamla skulle kunna få en trivsam mötesplats och tillfälle att njuta av grönska och sol på en skyddad gård nära sin bostad.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

PO Sporrong, ordförande Kristina Dahlberg, styrelseledamot