Föreningen Vårda Uppsala

2012-05-07

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling, 753 75 Uppsala

Uppsala universitet/Uppsala linnéanska trädgårdar
Box 256, 751 05 Uppsala

Fastighetsverket
Box 2263, 103 16 Stockholm

Svenska Linnésällskapet
Box 150 93, 750 15 Uppsala

Riksantikvarieämbetet, samhällsavdelningen
Box 5405, 114 84 Stockholm

Ang pågående detaljplanarbete för del av kv Örtedalen, Linnéträdgården, Uppsala kommun. (Kommunens Dnr 2011/20031-1).

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av tjänsteskrivelse samt skissförslag som underlag för planuppdrag för del av kv Örtedalen.

Planläggningen avser nya servicebyggnader för Linnéträdgården. Byggnadsarean avses uppgå till 250 m² och bruttoarean till 190 m². Byggnaderna avses innehålla kafé och wc på 60 m² och en butik på 130 m². Ytterligare en entré – genom en av byggnaderna – är tänkt att öppnas mot Svartbäcksgatan. Med anledning härav ber vi att få anföra följande:

FVU:s synpunkter

Linnéträdgården är en unik kulturmiljö inom riksintresset för Uppsala stad. Trädgården med byggnader utgör byggnadsminne. Trädgården innehåller en rekonstruktion av trädgården som den utformades av Linné på 1740-talet. Boningshuset är från slutet av 1600-talet och orangeriet ritades av Carl Hårleman på 1700-talet och byggdes om i början av 1800-talet. Även det höga planket mot Svartbäcksgatan är från Linnés tid.

Trädgården är en oas mitt i staden med en enastående känsla av lugn och avskildhet innanför sitt höga plank. Besökaren stiger från samtidens larm och brus in i en svunnen värld. Förgården med sina ståtliga lindar, museet och den diskreta paviljongen för försäljning av informationsmaterial och souvenirer stör inte upplevelsen av 1700-tal och av en annan tids rofyllda rytm.

Alla åtgärder som lyfter fram och ökar attraktiviteten av Linnéträdgården som besöksmål är givetvis mycket positiva under förutsättning att detta sker med respekt för trädgårdens och byggnadernas höga kulturhistoriska värden. Man kan allmänt sett ha olika förhållningssätt vid komplettering i kulturmiljöer:
1. Nya byggnader utformas som repliker av tidigare byggnader. Detta förutsätter att man har god kunskap om hur tidigare byggnader har sett ut.
2. Nya byggnader utformas enligt dagens formspråk enbart utifrån synsättet att varje byggnad ska uttrycka sin tid.
3. Nya byggnader utformas lågmält för att smälta in utan att göra väsen av sig. Utformningen är varken kopierande av äldre byggnadsstil eller modern med särskilt tydliga uttryck från vår tid.

Metod 1 är i detta fall utesluten eftersom kunskapsunderlaget är svagt vilket också framhålls i kommunens skrivelse. Linnéträdgården har en lågmäld harmonisk prägel av 1700-tal – en känsla som går om intet hur väl en byggnad med tydlig modern prägel än utformas. Därför är även metod 2 utesluten. Utgångspunkten måste således vara att tillägg i miljön inte på minsta sätt konkurrerar, sticker ut eller stör upplevelsen av helhetsmiljön. Metod 3 torde därför ge de bästa förutsättningarna för att uppnå en god anpassning. Det bör tilläggas att den nuvarande diskret utformade byggnaden för försäljningsändamål etc smälter synnerligen väl in i den känsliga miljön. Den finns utan att synas, vilket är idealiskt när det gäller en miljö som denna.

Det är många faktorer som avgör hur en byggnad uppfattas och hur väl den kan anpassas. Några viktiga egenskaper på detta stadium är skala, relation till gata och takform. I det följande analyseras förslaget mot bakgrund av dessa faktorer:

Skala
Trädgården har en axial uppläggning med förgården, dammarna och orangeriet som tvärgående symmetriska rum/byggnader. Den föreslagna byggnadsarean med tak och byggnader över hela förgårdens bredd innebär alltför utbredda volymer. Symmetrin bryts och man förlorar känslan av att förgården är ett tvärgående rum över hela anläggningen. Den stora volymen innebär också att siktstråket från huvudentrén in mot trädgården beskärs.

Relation till gata
Att ta upp ytterligare en öppning och dessutom integrera byggnaderna i planket är oacceptabla förslag. Det enda tänkbara alternativet att närma sig trädgården är genom den grind som använts i sekler – ingången i mittaxeln från vilken anblicken av trädgården öppnar sig. Att genom en sidoingång ta sig fram till trädgården, dessutom via två byggnader, förtar en viktig del av upplevelsen.

Det sammanhängande slutna planket mot Svartbäcksgatan, med gallergrinden genom vilken trädgården kan skymtas, är en del av kulturarvet och en av flera faktorer som betyder mycket för den känsla av avskildhet och ro som ovan beskrivs. Att lägga in ännu en entré och integrera en byggnad i planket, dessutom med fönster, bryter plankets helhet och innebär att en del av kulturvärdet raseras. Intrycket av att stiga från nutiden direkt in i en annan tid försvinner.

Takform
Takutformningen och takvinkeln är en av de viktigaste faktorerna när man önskar anpassa nya hus till äldre bebyggelse. Både professorsbostaden och orangeriet har sadeltak. Det föreslagna pulpettaket har ingen anknytning till takformer i övrigt inom anläggningen och känns utmanande modernt och utstickande. Att låta en vass takspets skjuta upp över planket ger ett fult intryck från gatan. Den valda takformen stör därför anläggningens harmoniska framtoning både innanför och utanför planket.

Dagens önskemål om faciliteter måste anpassas till vad ett kulturarv av Linnéträdgårdens dignitet tål; det är oacceptabelt att tillföra faciliteter som inskränker upplevelsen av trädgårdens olika rum och som påverkar helhetsintrycket. Det krävs således en noggrann analys av vilka ytor som är oundgängligen nödvändiga i detta känsliga läge. Det är mot bakgrund av det höga kulturhistoriska värdet rimligt att göra vissa avkall på programkraven och även överväga andra lägen för en eller flera besöksfunktioner. I första hand borde den föreslagna utrymmeskrävande kaféverksamheten kunna undvaras, framförallt som det finns flera kaféer i Linnéträdgårdens omedelbara närhet.

Sammanfattning och förslag
Det är naturligtvis angeläget att faciliteter för besökare förbättras men underlagsskrivelsen med illustrationer visar ett förslag som är illa anpassat till helheten i kulturmiljön. FVU föreslår därför följande:

• Byggnadsytan bör minskas i en sådan omfattning att byggnaderna kan förläggas fria från planken – både mot gatan och mot trädgården – med sådana avstånd från planken att man uppfattar hela längden på entrégården som en tvärgående axel. Vidare bör byggnaderna dras mot nordväst så att siktvinkeln in mot trädgården inte skyms från huvudentrén.
• Plankets slutna utformning med gallergrinden i mittaxeln bör bevaras oförändrad; inga ytterligare öppningar bör tas upp.
• Byggnaderna bör ha flacka sadeltak.

Den viktigaste utgångspunkten måste vara att inte i något avseende förvanska utan att för framtiden bevara och utveckla ett unikt och omistligt kulturarv, kanske ett blivande världsarv.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund PO Sporrong Anna Nilsén
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Kopia: Länsarkitekt Eva Bergdahl, Länsstyrelsen, 751 86 Uppsala.
Skrivelsen sänds även per e-post till samtliga adressater.

Föreningen Vårda Uppsala

Kommunstyrelsen 2012-03-19
Uppsala kommun
753 75 Uppsala

Ang. utredningsområdet Marielund KSN-2011-0538

Med anledning av kommunstyrelsens beslut om uppdrag till plan- och byggnadsnämnden att genomföra programarbete för utredningsområdet i Marielund ber Föreningen Vårda Uppsala (FVU) att få anföra följande:

Uppsala är en kraftigt växande stad och det är lätt förstå att kommunen ser positivt på planansökningar för exploatering. Men samtidigt framgår det av kommunens översiktsplan, ÖP 2010, Funbo FÖP samt kommunens hållbarhetsmål att det finns starka argument mot en omfattande exploatering i Marielund. Varför påbörja en exploatering så långt från Uppsala och långt från samhällsservice i stället för att bygga i de utpekade tillväxtorterna närmare Uppsala, i första hand i Gunsta/Bärby? Varför pressa in en så stor exploatering i just detta känsliga och komplexa område med dess höga kultur- och naturvärden?

Områdets höga kultur- och naturvärden fastslås i ÖP 2010
Av ÖP 2010 framgår att Marielund med sin homogena bebyggelse med sommarvillor utgör kulturmiljö, kommunal kärna, ”som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll” (U27). Denna miljö kräver både varsamhet och stora respektavstånd. Såväl området kring Trehörningen som området kring Funbosjön har ”mycket högt naturvärde”. Området kring Trehörningen är redovisat som ”närrekreationsområde” för Uppsala kommun.

Området mellan Marielund och väg 282 består av bruten terräng med blandskog, ännu med ek och andra lövträd, hassel och rester av en rik lundflora; området med dessa spår av lundar och hagar har ett högt värde som utpost mot väster av Roslagsnatur, i kontrast mot den anslutande stora lerslätten.

Hela stråket från Funbosjön över Marielund till Trehörningen och mot Fjällnora friluftsgård har således höga kultur- och naturvärden och utgör en enastående tillgång för hela Uppsala liksom för närbelägna tätorter. Här finns utomordentliga utvecklingsmöjligheter som bör tas till vara genom insatser för ökad tillgänglighet t.ex. med gång- och cykelförbindelser från Uppsala och mellan omgivande fem sjöar.

Låg servicenivå inom överskådlig framtid
Marielundområdet saknar ett kapacitetsstarkt vägnät och lokala kopplingar till omkringliggande orter och byar vilket innebär krav på stora investeringar i vägnätet vid en omfattande exploatering. Det finns busstrafik på väg 282, dock med låg turtähet under vissa delar av vardagar samt under helger. För delar av de tänkta exploateringsområdena uppgår avståndet till busshållplats till 2 km. Dessa omständigheter medför högt bilberoende.

Marielundsområdet saknar lokaler för förskola, skola mm vilket medför behov av investeringar samt kostnader för skolbuss mm. Marielundsområdet saknar också dagligvarubutik; avståndet till närmaste butik är långt. Även med en ganska omfattande exploatering torde inte erforderligt underlag erhållas för en närbutik. Detta medför högt bilberoende samt att området blir olämpligt för hushåll med äldre personer och icke bilburna – en utveckling i strid mot hållbarhetsmålen.

Hög kostnad att bygga ut VA-försörjningen
I ett läge där kommunen under flera år investerat mångmiljonbelopp i nya VA-ledningar är det uppenbart att en utbyggnad av Marielund kräver en ytterligare stor investering och en ekonomisk belastning för VA-kollektivet under många år tills dess VA-avgifter så småningom kan upptas från utvecklingsorterna närmare Uppsala i Funbostråket. En ev. höjd VA-taxa gagnar inte Uppsalas invånare och konkurrenskraft.
Sammanfattande kommentarer och förslag
Kommunen har genom Funbo FÖP fattat ett klokt beslut om ett utvecklingsstråk från Uppsala österut till Almunge, på sikt till Knutby, med tanken att utveckla de befintliga tätorterna i detta stråk. Det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsen nu gått ifrån denna inriktning genom att bejaka utvecklingen av en ny ytterligare tätort i stråket – en omfattande exploatering på till stor del orörd naturmark, i ett område med höga värden som bör tas tillvara som en tillgång för rekreation och friluftsliv, i ett läge som kräver stora grundinvesteringar i infrastruktur och som dessutom kommer att leda till ett högt bilberoende. Det är också anmärkningsvärt att kommunstyrelsen utan analys lämnat över utredningen till plan- och byggnadsnämnden, en fråga av komplex natur både med hänsyn till ekonomi och hållbarhetsaspekter som ju kommunstyrelsen bör hantera mot bakgrund av den inriktning som kommunfullmäktige beslutat genom att anta ÖP 2010.

Kommunens huvudstrategi för framtiden är att satsa på en förtätning av staden av bl.a. hållbarhetsskäl, varigenom underlaget för kollektivtrafik ökas. Samma utbyggnadsstrategi borde gälla för kommunens kransorter; många av dessa orter har redan idag bra kollektivtrafik, utbyggt vägnät, skolor, förskolor, fritidslokaler mm vilket innebär att exploatering kan ske utan större följdinvesteringar. Marielund däremot ligger utanför dessa tätortsområden och saknar sådana förutsättningar för exploatering. Området med dess värdefulla kulturmiljö och angränsande naturområden bör i stället främst tas tillvara som fritids- och rekreationsmiljö för Uppsala och angränsande tätorter.

Resultatet av kommunstyrelsens uppdrag till byggnadsnämnden torde med all säkerhet bli en insikt om att en omfattande utbyggnad i Marielund är orimlig av flera skäl. I likhet med processen för Funbo FÖP kommer förslaget att möta stark kritik från boende och många remissinstanser. Den bakvända utbyggnadsordningen i stråket kommer att innebära mycket höga initialkostnader för utbyggnad av VA-system och annan infrastruktur. Det bilberoende som blir en följd av projektet strider mot kommunens hållbarhetsmål.

Med hänvisning till ovanstående är det en naturlig slutsats att planeringsinsatserna istället inriktas på beslutad stråkstrategi med Gunsta/Bärby, Länna och Almunge som utvecklingsorter jämte åtgärder för att långsiktigt säkra kultur- och naturvärden i Marielund och dess angränsande naturområden både kring Funbosjön och kring Trehörningen mot Fjällnora. Detta behöver inte innebära en död hand över området. Tvärtom bör Marielundsområdet kunna kompletteras varsamt och jämte angränsande naturområden göras tillgängligt bl a genom utbyggnad av gång- och cykelvägnät mm och härigenom bli ett attraktivt besöksmål för hela kommunen.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund Bengt Jonsell
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden 2012-03-20
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun. Dnr 2012/20102-1. Samråd.

Planen innehåller förslag till nybyggnad av skola samt förändring av användningen av en av de befintliga skolbyggnaderna. Planen syftar till att stärka skyddet för skolbyggnaderna uppförda 1906 och 1923.
I planen ingår rivandet av en befintlig matsal från 1960-talet samt uppförande av en ny skolbyggnad på parkmark i hörnet av Wallingatan och Ringatan.

Planen har föregåtts av en mångårig diskussion om Luthagens skolor där Sverkerskolans vara eller inte vara som skola och karakteristisk bebyggelse i kvarteret stått i centrum. Föreningen Vårda Uppsala ser det som mycket positivt att de två äldre skolbyggnaderna i den föreliggande planen bevaras och att en utbyggnad och modernisering möjliggörs i den föreliggande planen. Likaså är det av mycket stor vikt att det i planen förs in tydliga skyddsbestämmelser för de bevarade skolbyggnaderna.

Att den befintliga matsalen rivs och ersätts av nya lokaler i anslutning till den nybyggda skolan är endast positivt då den befintliga byggnaden är i mycket dåligt skick och knappast tillför området några större miljömässiga kvaliteter. Det är däremot av stor vikt att den mark som frigörs tillvaratas och utnyttjas väl.

Det är av mycket angeläget att den planerade nya skolbyggnaden längs Ringatan följer de proportioner och takhöjder som finns i området på skolhussidan av Ringatan. Likaså bör en nybyggnad komplettera utan att konkurrera med befintliga byggnader eller för den delen göra avkall på egna arkitektoniska kvaliteter. Därför är det viktigt att planen ger goda möjligheter till en högklassig arkitektur som väl förhåller sig till de befintliga byggnaderna.

En förändring av den äldsta byggnaden till kontor eller bostäder kommer kräva att området tas i anspråk kring byggnaden för detta ändamål. Likaså försvinner den lilla parkyta som idag finns i hörnet av Wallingatan och Ringgatan med den tänkta nybyggnationen. Därmed är det av yttersta vikt att dessa förändringar inte inkräktar på förutsättningarna för en god skolmiljö och gård. Därför bör den friyta som uppstår vid rivandet av matsalen omskapas i sin helhet till grönytor för skolgården. Det skulle kunna göra den idag huvudsakligen grus- och asfaltsbelagda gården till en varierad och tilltalande skolgårdsmiljö.

Föreningen Vårda Uppsala ställer sig positiv till planen i stort och ser en utbyggnad av skolverksamheten som viktig för området. Vi vill dock understryka vikten av arkitektonisk kvalitet i de nya byggnaderna och att skolgården förses med grönytor och att de frilagada ytorna till mycket ringa del utnyttjas för ändamål som redskapshus, miljöstationer mm.

Sverkerskolan var när den uppfördes vid 1900-talets början en central nod för utbyggnaden av stadsdelen
Luthagen. Skolan blev från början ett centrum för den nya framväxande bebyggelsen och områdets arbetarbefolkning fick därigenom tillgång och närhet och till en högklassig skolmiljö. Genom 1900-talets sociala och bebyggelsemässiga förändringar av Luthagen har skolan förblivit den punkt vari stadslivet haft en naturlig utgångspunkt. Dess plats i kvarteret i hundra år ska också ses som ett synnerligen viktigt kulturhistoriskt kitt som hållit samman vardagsliv, historia och framtid på ett sätt som få byggnadstyper kan. Det är en byggnad som i dess mest positiva mening härbärgerar och är en del av ett levande kulturarv, samtidigt som det är en kreativ miljö för framtiden. Till detta uppvisar den också mycket höga arkitektoniska värden som ger ytterligare kvaliteter såväl till skolmiljön som till området. Av dessa anledningar är det av yttersta vikt att förändringarna mycket noga beaktar de befintliga kvaliteterna och samtidigt skapar förutsättningar för fortsatt goda utvecklingsmöjligheter av skolverksamheten.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-01-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang. detaljplan för kv. Kristinastigen inom Sävja 1:55. Dnr 2010/20056

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag utsänt på samråd till 2012-01-30 och ber att få anföra följande:

FVU sympatiserar med tanken att få till stånd ett varierat utbud av bostäder och har inga invändningar emot ytterligare bostäder i det föreslagna läget. Idag dominerar småhusbebyggelse i området med sin rika tillgång till strövområden i naturmiljö. Behovet av andra boendeformer, särskilt för äldre, har dock ökat över tiden. Det är ett långsiktigt behov. Men inte bara för det gamla Bergsbrunnaområdet utan i hög grad även för omgivande områden i Uppsävja, Nåntuna och Vilan.

Den föreslagna nya bebyggelsen är dock alltför storskalig i förhållande till angränsande befintlig villabebyggelse, framför allt fyravåningshusen. Att förlägga seniorbostäder i detta läge är heller inte lämpligt med hänsyn till de långa gångavstånden till områdets välbesökta mötesplats för alla åldrar – Sävja kyrka och Sävja gård samt dagligvarubutiken. Tillgång till närservice och dagliga sociala kontakter av olika slag har erfarenhetsmässigt en mycket stor betydelse för människors välbefinnande, trivsel och hälsa, inte minst för äldre personer.

Med föreslagen placering av seniorboendet minskar möjligheten till ett självständigt kvarboende på Kristinastigen. Därmed permanentas sannolikt ett kommande färdtjänstberoende för många under mycket lång tid. Planförslagets konsekvenser kan därför bli ökade samhällskostnader, sociala olägenheter och ökad miljöpåverkan. Det överensstämmer inte med intentionerna i antagen Översiktsplan, ÖP 2010 och beslutade hållbarhetsmål för kommunens verksamheter.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 12-01-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Bladåkers kyrkomiljö. Dnr 2011/20021-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-02-10.

FVU:s synpunkter
I likhet med tidigare upprättade områdesbestämmelser för kyrkomiljöerna är beskrivningen utförlig och välskriven med ett bra förslag till bestämmelser aveende utökad bygglovplikt, utöver den generella bygglovplikten.

När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader föreslås enligt handlingen bygglovplikt för ”Uppförande eller större tillbyggnad av ekonomibyggnader för jordbruk eller därmed jämförliga näringar samt ändring av fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”. FVU ställer frågan om inte även ändring av takmaterial bör ingå i bygglovplikten? Detta skulle innebära att lydelsen ändras enligt följande: ”… samt ändring av tak- och fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande