Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Svartbäcken 1:5, del av, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20092-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-10-26. Planförslaget innehåller ca 100 bostäder för 55+ boende i 4-5 våningshus.

FVU:s synpunkter
Föreningen anser, att syftet, att bygga bostäder för s.k. 55+ boende, är angeläget och att flera aspekter av förslaget har förtjänster i sammanhanget, som närheten till stadsdelscentrum med service mm. Emellertid förutsätter projektet att bebyggelsen till största delen förläggs på parkmark, vilket innebär, att en grön lunga försvinner i ett område som domineras av tät bebyggelse och mycket trafik.

I denna del av Svartbäcken har tillgängligheten till grönområden redan försvårats avsevärt på senare år genom utbyggnaden av de stora trafikledssystemen. Den för planförslaget aktuella parken innehåller skyddsvärda träd, vilket innebär en kvalitet i sig. Parken är visserligen liten, men för närrekreation t.ex. en stund i solen på en bänk eller en kort promenad med barnvagn, rullator etc. fyller den en viktig funktion, förutom att erbjuda välbehövlig grönska både med hänsyn till klimat och till stadsmiljö.

I planförslaget anförs att en del av naturmarken på den intilliggande åsen kan göras om till anlagd park som ersättning för intrånget. Därigenom gör man inte bara intrång i en anlagd park utan också i mera orörd natur. Dessutom förstår var och en, som klättrat upp på åsen vid Galgbackspumpen, att det inte blir lätt för personer med käpp eller rullator att ta sig upp för den branta backen. De tilltänkta boende i det nya området får nog, i alla fall vid högre ålder, nöja sig med att se ut genom fönstret, om de vill ta del av parken!

Uppsala behöver bostäder, men staden behöver också vara rädd om den natur som på ett unikt sätt finns kvar inne i staden på många håll och bevara dessa gröna inslag, som ger så många kvaliteter åt människorna och som också har ett betydande egenvärde. Uppsala som en kulturstad med mycket grönska, inte bara till Linnés minne utan för nuvarande och kommande generationers välfärd.

Med hänvisning till ovanstående anser FVU att planförslaget bör modifieras, så att parken och naturområdet bevaras.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund Ulla Björkman
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Knutby kyrkomiljö, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20165-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-11-07.

FVU:s synpunkter
I planbeskrivningen redovisas kulturmiljöns innehåll och värden på ett föredömligt sätt. Förslaget till områdesbestämmelser är väl avvägt. FVU tillstyrker därför förslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Gatu- och samhällsmiljönämnden i Uppsala kommun 2012-10-05
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Flera medlemmar i Föreningen Vårda Uppsala har i skrivelser till oss anfört klagomål på dagens cykelparkeringslösning, som blockerar kontakten med Fyrisåns vatten. Här vid Kvarnfallet är vyn
ner över fallet särskilt attraktiv, inte minst vid vårflod och vid forsränningen på sista april.
Vårt förslag är en gåfartsgata i samma anda som Dragarbrunnsgatan.
Se bifogad skiss.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande PO Sporrong, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-09-13

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för del av kv Svalan (Dragarbrunn 20:4 m fl), Uppsala kommun.
Dnr 2011/20002-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan. Syftet med planläggningen är att skapa nya ytor för olika centrumverksamheter. Dessutom att genom komplettering med nya byggnadskroppar åstadkomma en mer homogen stadsmiljö i en idag splittrad bebyggelse.

FVU:s synpunkter

Den utställda planen är en bra plan som uppfyller målsättningarna. Hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen. Föreningen har inga ytterligare synpunkter.
För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund, ordförande / PO Sporrong, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-09-26
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Börje-Hässelby 1:2 m.fl., Uppsala kommun. Dnr 2012/20130-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-10-01. Planområdet ligger längs Fyrisån omedelbart norr om Librobäcks industriområde och gränsar i sydväst till Gysingevägen. Planförslaget omfattar 16 ha och innehåller 11 ha för verksamheter (kontor, industri och bilservice) samt avser att skapa ett gång- och cykelvägnät inom området. Strandskyddszonen utmed Fyrisån bevaras som park. Förslaget innebär att tidigare jordbruksmark tas i anspråk för exploateringen.

FVU:s synpunkter

Detta planförslag aktualiserar flera viktiga frågor som inte bara gäller detta område utan också är av principiell natur för bebyggelseexpansionen i kommunen.

Även om planområdet i Översiktsplan 2010 ingår i utvecklingsområde för den s.k. stadsväven vill FVU ifrågasätta att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk, något som för övrigt sker i område efter område, trots att det är en inriktning i ÖP att värna om jordbruksmarken. Ingmar Messing, professor i markvetenskap, har också bl.a. i samband med framtagandet av ÖP och i flera artiklar i UNT varnat för att ytterligare ta i anspråk den livsviktiga naturresurs för vår försörjning som vår nedärvda åkermark utgör. Lösningen borde vara större omsorg i lokaliseringen av ny bebyggelse; att i första hand ta skogsmark i anspråk för expansion samt att inte bara se staden Uppsala som ett utvecklingsområde utan även alla kransorterna i kommunen, vilket skulle minska exploateringstrycket på staden.

Denna detaljplan är ytterligare en i raden av aktuella planer som innebär att staden växer ut på slätten med odeciderad bebyggelse, i detta fall utan andra ambitioner för utformningen än högsta byggnadshöjd om 9 m och högsta totalhöjd om 11 m. Planen innehåller inga bestämmelser alls som syftar till en samordnad utformning. Endast en 20 m bred plantering föreslås ”som ger ett visuellt skydd mot den nya bebyggelsen från det omgivande jordbrukslandskapet”. I stället för att eftersträva god arkitektur är avsikten således att dölja en sannolikt ful osammanhållen bebyggelse med en trädridå som kanske är uppvuxen först om ett par decennier!

Området ligger intill en av stadens entrévägar. Miljön när man närmar sig en stad ger en försmak av stadens karaktär och har således stor betydelse för totalintrycket av stadsbygden. Detta innebär att särskilt höga krav bör ställas på utformningen av bebyggelsen och närmiljön utmed entrévägen. Denna faktor berörs ej i planhandlingen och inte heller redovisas några som helst utformningskrav för bebyggelse och närmiljö utmed vägen, varken i plantexten eller i bestämmelser på plankartan.

Många av stadens nya bostadsområden planeras med hög täthet, så tätt att följden blir låg kvalitet i stadsmiljön. Verksamhetsområdena såsom detta område planeras å andra sidan slentrianmässigt för en utspridd bebyggelse utan ambitioner att åstadkomma god stadsmiljö, utan avsikt att skapa en blandning mellan bostäder och arbetsplatser och utan tanke på att forma en struktur som samspelar med stadens rutnät. Även om planbestämmelserna medger tätare kontorsbebyggelse inbjuder planernas utformning främst till en gles exploatering bestående av lådliknande byggnader på stora manöver- och parkeringsytor; en typ av områden som alltmer kommit att omgärda staden på alla håll. Gäller kravet på hög täthet bara bostäder? Eftersträvar inte kommunen flera personalintensiva företag? Hur överensstämmer denna planering med kommunens näringslivsprogram?

Den karaktäristiska egenarten i Uppsala – det direkta mötet mellan koncentrerad och samordnad stadsbebyggelse och öppet jordbrukslandskap suddas nu ut i plan efter plan genom tillkomsten av odeciderad bebyggelse utan ambitioner. Varför inte införa planbestämmelser om placering, skala, takform, material och färg? Det faktum att området bildar gräns mot en av stadens entréer borde innebära särskild omsorg om utformningen av denna gränszon vad gäller bebyggelsens utformning, trädplantering m.m.

Sammanfattning
FVU framhåller i första hand att denna värdefulla jordbruksmark inte alls bör tas i anspråk för bebyggelse. Om området ändå planeras för verksamheter bör planförslaget kompletteras med väl genomtänkta bestämmelser för att garantera en arkitektonisk gestaltning av hög kvalitet – med hänsyn till mötet med slätten, med hänsyn till att området utgör gräns mot en av stadens entréer samt för att nå ett gott samspel med staden i övrigt. Inte minst i tider av snabb stadsutveckling är det av stor vikt att vara aktsam om stadsmiljöns egenart för att stadens ”varumärke” ska bestå och utvecklas för framtiden. Inriktningen för denna detaljplan och för all planering i Uppsala bör därför vara att bevara, utveckla och förstärka stadens egenart.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala
2012-09-26

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Lytta 5:1, Uppsala kommun. Dnr 2007/20073-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställd till 2012-10-01 (PBL 1987). Planområdet ligger öster om länsväg 600 (gamla E4) och söder om Lövstalöt. Planförslaget innehåller 7 friliggande småhus.

FVU:s synpunkter
FVU har vid programsamråd och samråd framfört att det positivt med tillskott av bebyggelse i kommunens kransorter. Därmed kan kransorterna utvecklas till mera levande samhällen med både bostäder och verksamheter och exploateringstrycket på Uppsala samt på jordbruksmark kan minska.

FVU har dock vid de tidigare remisserna ifrågasatt detta förslag av flera skäl; området är trafikbullerstört, närheten till väg 600 (gamla E4) innebär säkerhetsrisker, planområdet inkräktar på närrekreationsmark och är dessutom väl exponerat ut mot kulturlandskapet vilket kräver synnerligen god anpassning till platsen. I Översiktsplan 2010 redovisas ytterligare exploatering i Lövstalöt västerut mot Bälinge, ej öster om väg 600, varför förslaget strider mot översiktsplanen. Även om den fysiska kontakten med Lövstalöt sker planskilt är läget olämpligt eftersom bostadsgruppen kommer att bli åtskild från det övriga Lövstalöt av en barriär i form av en hårt trafikerad väg. Det valda läget innebär också onödigt långa gångavstånd till den service som finns framförallt i Bälinge, vilket med all säkerhet kommer att innebära att många tar bilen i stället för att gå och cykla; hur rimmar detta med miljömålen i översiktsplanen?

Av samrådsredogörelsen framgår att miljö- och hälsoskyddsnämnden, i likhet med FVU, påpekar att stora delar av illustrerade tomter närmast vägen riskerar att bli bullerutsatta och svårutnyttjade även om överenskommelse kan uppnås med Trafikverket om sänkt hastighet på väg 600 i avsnittet utmed planområdet.

Det utställda förslaget är i huvudsak oförändrat jämfört med samrådsförslaget varför de synpunkter FVU tidigare framfört i planprocessen kvarstår. Planförslaget innebär att en ny bostadsgrupp etableras åtskild från Lövstalöt av en kraftigt trafikerad väg samt ett intrång i kulturlandskapet och ett värdefullt närrekreationsområde. Dessutom kommer hälften av tomterna att bli bullerstörda. FVU ställer därför liksom tidigare frågan varför inte kommunen, i stället för att skapa ett nytt bostadsområde av låg kvalité, väljer att fortsätta att utveckla ett sammanhängande samhälle väster om vägen?

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Kommunledningskontoret i Uppsala kommun 2012-09-26
753 75 UPPSALA

ang förslag till planprogram för lokalisering av nytt kraftvärmeverk i Uppsala kommun. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade planprogram, utsänt för samråd/granskning t.o.m. 2012-10-01.

Vattenfall behöver byta ut nuvarande kraftvärmeverk i Boländerna före år 2020 på grund av hög ålder och för att kunna elda med klimatvänligt bränsle. Befintlig sopförbränningsanläggning beräknas dock komma att drivas c:a 40 år till. Uppsala kommun har tagit fram ett planprogram som ett första steg i processen som enbart avser lokaliseringsfrågan.

I programmet redovisas två huvudalternativ efter det att 11 alternativa platser i och omkring Uppsala utretts. De två platserna är Boländerna, intill den nuvarande produktionsanläggningen, respektive Fullerö, mellan ostkustbanan och E4.

FVU:s synpunkter
FVU har i och för sig inte någon invändning mot hur lokaliseringsalternativen valts ut, sett ur verksamhetsperspektiv (s. 11 ff), men betonar, att för en anläggning av ifrågavarande slag bör miljöbalkens kravregler finnas med som styrande från början. Med detta är inte sagt att frågan om miljöpåverkan saknas i planprogrammet, men den kommer in framförallt när de två huvudförslagen utmejslats. Om frågan varit i fokus från början kanske ytterligare områden hade undersökts, exempelvis andra områden som redan är påverkade av miljöfarlig verksamhet.

FVU har i olika sammanhang uttryckt, att det är angeläget att industri- och institutionsområden som är belägna nära stadens centrum omprövas för mera centrumnära ändamål såsom bostäder, kontor, handel och annan service och denna principiella synpunkt kvarstår. Ändå finner FVU i valet mellan de två huvudalternativen i planprogrammet för ett nytt kraftvärmeverk, att miljöskäl talar för Boländerna snarare än Fullerö.

Den ytterligare miljöpåverkan som anläggningen skulle innebära i Boländerna blir, som framgår av planprogrammets miljöavsnitt, jämförelsevis mindre än om den förläggs till ett miljömässigt förhållandevis opåverkat landskap i Fullerö, dessutom nära riksintresseområden för kulturmiljövården.

Härtill kommer, att befintliga anläggningar ifråga om tekniska system m.m. i Boländerna kan nyttjas mer effektivt och med mindre energiförluster. Energiförbrukningen (värme) kommer antagligen att vara störst i själva staden också framgent, även om verksamheter i framtiden skulle komma att lokaliseras till Fullerö.

Den ökade miljöstörningen i Boländerna blir dock knappast obetydlig; härtill kommer att trafiken till anläggningen ökar. Därför är det viktigt, att vad som sparas in på att samutnyttja en befintlig anläggning i Boländerna snarare än att utlokalisera kraftvärmeverket satsas på teknikutveckling och bra miljölösningar på plats.

Även om sopförbränningsanläggningen kommer att drivas i ytterligare 40 år bör inriktningen vid planeringen av kraftvärmeverket vara att kvarters- och gatustruktur så långt möjligt utformas så att ett gott samspel uppnås med stadens rutnätsplan.

Skorstenen på det befintliga värmeverket är enligt uppgift ca 80 m hög, d.v.s. 20 m lägre än skorstenen på det planerade nya verket. Den befintliga skorstenen är påtaglig i bilden av stadens siluett och den nya skorstenen kommer att bli än mer påtaglig i vyn över staden. Även själva byggnaden, 60 m hög, kommer att träda fram kraftigt i stadsbilden. Om alternativet Boländerna slutligen väljs krävs därför en mycket kvalificerad arkitektinsats för att finna en utformning av både byggnad, skorsten och tomtmark som gör så lite visuellt intrång som möjligt och smälter samman med stadsbilden på bästa möjliga sätt. Kanske byggnaden delvis kan grävas ner?

Sammanfattning
FVU ställer frågan om verkligen alla tänkbara lokaliseringsalternativ utretts, t ex andra områden som redan har miljöfarlig verksamhet. Av de båda huvudalternativen förordas Boländerna. Om detta alternativ blir aktuellt är det av stor vikt att byggnaden och skorstenen utformas med mycket god arkitektur så att anläggningen smälter samman med och gör så lite intrång som möjligt i stadsbilden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund Ulla Björkman
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-09-21
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Danmarks-Kumla 1:4, 5:1, 9:1 m.fl., Uppsala kommun.
Dnr 2010/20045-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t.o.m. 2012-09-21. Planområdet ligger öster om Gnistarondellen mellan Almungevägen och gamla E4 och föreslås nyttjas för handel, kontor och industri om totalt 31500 m² BYA (byggrättsarea). Dagligvaruhandel får omfatta högst 12000 m². I huvudsak är planförslaget oförändrat jämfört med samrådet.

FVU:s synpunkter
Vid samrådet framhöll FVU bl.a. att kommunfullmäktige genom beslutet att anta Översiktsplan 2010 angivit inriktningen för den fortsatta stadsbyggnaden i Uppsala och i kommunen i övrigt och att planförslaget i många avseenden strider mot dessa mål. Dessa synpunkter är fortfarande relevanta. FVU anförde sammanfattningsvis följande:

Etableringen av ytterligare ett stort handelsområde som i första hand är tänkt för bilburna ökar bilanvändningen och strider därför mot klimatmålen. Denna etablering i externt läge dränerar underlag för den bostadsnära handeln och leder till att lokala centra tappar livskraft. Förslaget innebär att det redan utbredda verksamhetsområdet bestående av Boländerna och Fyrislund utökas ytterligare med detta planområde; en fortsatt planering enligt 1960-talets princip att lägga ut stora funktionsseparerade enklaver i stället för att utveckla en blandstad. Tendensen att lägga verksamhetsområden utanför den egentliga staden innebär också ett hot mot ett av Uppsalas viktigaste kännemärken, stadens tydliga möte med det omgivande jordbruks- och kulturlandskapet. I dessa glesa verksamhetsområden kan det aldrig bli fråga om den stadsmässiga bebyggelse som är önskvärd utmed två av de viktigaste infarterna mot staden.

I miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande granskningsversionen av planförslaget anförs som samlad bedömning bl.a. att ”en stor negativ påverkan kommer att uppstå på lokala värden för landskapsbild (”staden på slätten” och utpekat värdefullt landskapsrum) liksom på kulturmiljöer av lokalt värde”. I planhandlingen anförs bl.a. att ”Planförslaget är i huvudsak fokuserat på att utveckla handel. Detta kommer att medföra ett ökat bilresande som måste beaktas i den fortsatta planeringen för att tillgodose kommunens övergripande ambitioner med minskade klimatutsläpp”. Av planhandlingen framgår också att enligt en klimat- och handelsutredning kommer en av effekterna av projektet att bli en negativ påverkan på butikerna i centrala Uppsala.

Kommunen har formulerat utomordentliga mål i Översiktsplan 2010. Av Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut framgår att speciellt utsläppen från trafiken måste minska. I planhandlingarna konstateras negativa effekter som kraftigt strider mot dessa mål. Om avsikten är att översiktsplanens roll ska var mer än en hyllvärmare är det enda rätta är att dra tillbaka planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden I Uppsala kommun 2012 09 12
KSU
753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av kv Gudmund, Luthagen. Dnr 2012-20158-1. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av och diskuterat samrådshandlingen och vill anföra följande.
Planen avser rivning av bef byggnader och merparten av de stora träden. I stället föreslås nybyggnad av bostäder. Det rör sig alltså om ett s k fill-in projekt, där gott stadsbyggande innebär anpassning till och förstärkning av den omgivande stadsdelens egenart. Då kvarteret dessutom gränsar till två områden som i ÖP är klassade som skyddsvärda miljöer av olika grad, Bortre Luthagen och Eriksdal, sägs i planhandlingen under Kulturarv: ”… bör nya byggnader inom planområdet anpassas till den omgivande stadsstrukturen.”

Hur ser då denna stadsstruktur ut?
Våningshöjden i denna del av Luthagen är 3 våningar, ibland med inredd vind, i undantagsfall 4 våningar. Kvarteren saknar gårdshus, de olika fastigheterna bildar ett rymligt gemensamt gårdsrum i kvarteret även om fastigheterna är avgränsade med hägn. Ljus och luft och goda förhållanden för utevistelse och lek. Byggnaderna är smäckra, ofta friliggande, lamellhus. Eriksdalsområdet på andra sidan Ringgatan har en småskalig varierad bebyggelse i 1 – 2 våningar, de äldre delarna ungefär 100 år gamla.

Den i planen föreslagna bebyggelsen bryter mot allt detta. Såväl i höjd som bredd avviker den starkt från sin omgivning inte bara mot gatan utan också i de trånga gårdarna, och fastigheten känns kraftigt överexploaterad.

De i handlingen redovisade perspektiven visar detta med all önskvärd tydlighet. Dessutom visas en byggnad som till sin karaktär helt saknar charm och egenart. Under rubriken Planens konsekvenser – Stadsbild påstås att ”… detaljplanen är utformad med hänsyn till skala och höjd i angränsande kvarter” – ett rent osant påstående som inte hör hemma i en planhandling.

Vi hoppas på en omfattande bearbetning och anpassning av planen, undermåliga planer som denna leder till protester och överklaganden och fördröjer bostadsproduktionen

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund, ordf PO Sporrong, vice ordf