Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2013-01-07
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Östra Fyrislund del 2, Uppsala kommun.
Dnr 2010/20011-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställt för granskning t o m 2013-01-11. Planområdet ligger i sydöstra delen av Uppsala, strax norr om Uppsalas södra infart, Kumlamotet, och väster om E4. Planförslaget innehåller kvarter för verksamheter, framförallt med koppling till transport och logistik men även för annan industri, kontor och handel samt 10 nya byggrätter för villor i anslutning till ett tiotal befintliga bostadshus i byarna Nerkumla och Överkumla. Planområdet ligger runt bussdepån vars tomt föreslås utökas. Väster om planområdet ligger den f d Pharmaciaanläggningen.

FVU:s synpunkter
FVU vill nu i granskningsskedet utveckla ett par av de synpunkter föreningen framförde i samrådsskedet, synpunkter som är av principiell karaktär och som gäller flera aktuella plan- och byggärenden i kommunen.

Vid samrådet anförde FVU att hushöjden inte bör vara högre än 11 m någonstans i planområdet samt att 30 m- höjden i ett kvarter borde tas bort ur planen eftersom det inte finns något stadsbyggnadsmotiv för denna höga höjd. FVU anser att Pharmaciakomplexet med sin väl utformade och prisade arkitektur bör få framträda i stadslandskapet utan denna höga om uppmärksamheten konkurrerande accent.

I det nu framlagda granskningsförslaget har den högsta tillåtna byggnadshöjden, 30 m för en del av området, t o m ökats till 40 m. Som skäl anges bl a att den ”kan förstärka stadens södra entré och stadens profil som framstående inom Life-Science och forskning” och att ”den bidrar till att lyfta områdets arkitektoniska ambitionsnivå”.

Under 2000-talet har det blivit en modetrend att sträva efter ”utstickande arkitektur” eller ”arkitektur som sätter staden på kartan” som det ofta slagordsmässigt formuleras i media, gärna i form av mycket höga hus. Nyligen antogs en detaljplan som medger två elvavåningshus i Kvarngärdet. Nu är det alltså dags för höghus också i Östra Fyrislund, med motiveringar utan analys av effekterna för stadens kulturhistoriska särart. Är detta början på en höghusera i Uppsala? Höghus spridda i en ring runt stadskärnan skulle trasa sönder stadsbilden och kunna bli rent förödande för staden som överlag har hushöjder i måttlig skala. Det handlar inte bara, som det framställs i planhandlingen, om att värna om siktstråken. Stadens signaturer, symbolbyggnaderna slottet och domkyrkan, är mycket känsliga för ytterligare konkurrens i luftrummet utöver de övriga höga byggnader som redan finns. Ju fler höga hus man bygger desto mer förändras intrycket av den väl sammanhållna stadsbilden i måttlig skala med dess karaktäristiska silhuett som möter slätten. Därmed skulle ett av stadens viktigaste varumärken försvinna.

Med detta bejakande av en modetrend i detaljplan efter detaljplan, utan djupare analys av de långsiktiga effekterna för Uppsalas särart och stadsmiljö som helhet, finns en stor risk att dessa höghus i framtiden kommer att betraktas som grava misstag på samma sätt som vi idag ser på 1960-talets rivningsvåg där inte minst Uppsala drabbades hårt genom att stora delar av den gamla stadskärnan revs. FVU framför därför ånyo liksom vid samrådet att hushöjden i planområdet generellt bör begränsas till 11 m, eventuellt med den högre höjden 15 m i vissa kvarter enligt planförslaget.

Vid samrådet framförde FVU också att bestämmelserna avseende byggnadernas utformning bör kompletteras avsevärt för att garantera att en arkitektoniskt sammanhållen stadsbild ska erhållas. Av samrådsredogörelsen framgår att kontoret för samhällsutveckling menar att regleringen av bebyggelsen inom planområdet måste ”lämna en viss frihet för de framtida verksamheterna att utforma bebyggelsen efter vars och ens behov”. Kontoret anser det olämpligt att ”reglera detaljer i form av t ex färg och materialval för framtida verksamheter” och menar att detta ger ”inte heller en garanti för god arkitektur”. Utöver vissa bestämmelser om husens placering föreslås i förslaget endast en utformningsbestämmelse, dessutom bara för en del av planområdet: ”Fasader mot E4, väg 282 och huvudgata ska utformas med särskild omsorg och hög arkitektonisk kvalitet”. Därutöver finns vissa icke bindande riktlinjer i planhandlingen, dock ingen riktlinje för att uppnå viss samordning, tvärtom lyder en riktlinje: ”Fasadutformning och fasadmaterial väljs på ett sådant sätt att de bidrar till en variation mot gatan/vägen”.

Även om planbestämmelserna medger tätare kontorsbebyggelse är avsikten att planområdet ska nyttjas främst för transport- och logistikföretag. Detta innebär sannolikt en gles exploatering bestående av lådliknande byggnader utan arkitektonisk samordning på stora manöver- och parkeringsytor; en typ av områden som alltmer kommit att omgärda staden på alla håll. Befintliga områden för verksamheter visar att det verkligen inte är brist på variation som är problemet. Problemet är bristen på samordning. Erkänt goda stadsmiljöer kännetecknas både av vissa gemensamma drag t ex vad gäller tak- och fasadutformning, material och färg och av arkitektonisk variation.

Det är riktigt, som anförs i samrådsredogörelsen, att planbestämmelser som medger ett begränsat urval av t ex material och färg inte är en garanti för god arkitektur. Sådana bestämmelser ger dock stöd för bygglovgranskaren att hävda krav för att få till stånd en viss samordning, som är en förutsättning för en sammanhållen stadsmiljö. Det är också en fördel om det av planhandlingen framgår vilken ambition som gäller i stället för att viktiga frågor för utformningen tas upp först i bygglovskedet när projekteringen hunnit långt och benägenheten hos exploatören och arkitekten att ändra gjorda val är liten. Planbestämmelser om utformningen, eventuellt i kombination med ett gestaltningsprogram, behöver inte på något sätt förhindra en ändamålsenlig utformning av byggnaderna för olika behov.

Sammanfattning
Det är oroande att inriktningen för framtidens Uppsala tycks vara att kopiera den rådande modetrenden världen över att bygga höghus. Varför inte i stället förstärka stadens attraktivitet genom att ta vara på, bevara och utveckla stadens särart – den väl sammanhållna staden i måttlig skala med den klassiska silhuetten som möter slätten?

I verksamhetsområden kan det bli fråga om många olika exploatörer, vilket betyder att det är särskilt viktigt med en samordning av byggnadernas utformning. För att kunna uppnå en god stadsmiljö – som kännetecknas både av helhet och av variation – behövs i detaljplanen vissa styrande planbestämmelser för utformningen som dock inte behöver vara av sådan karaktär att de på något sätt förhindrar en ändamålsenlig utformning av byggnaderna för olika typer av verksamheter.

FVU anser därför att byggnadshöjden i Östra Fyrislund, del 2, bör begränsas till 11m, möjligen upp till 15 m i vissa kvarter såsom föreslås. Planen bör vidare som stöd för kommande bygglovhantering, kompletteras med lämpligt utformade bestämmelser gällande för hela planområdet i syfte att få till stånd en arkitektoniskt väl sammanhållen stadsmiljö.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-12-28

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för kv Bernadotte, del av Valsätra 1:11, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20120-1. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-12-28. Planförslaget med illustrationer innehåller 30-40 bostäder i 2-4- våningshus, huvudsakligen radhus. I planområdets västra del föreslås en förskola. Exploateringen sker på mark som enligt gällande detaljplan är avsedd för allmänt ändamål och till en liten del parkmark.
FVU:s synpunkter
Mot syfte och huvuddrag i planen finns egentligen inga invändningar, men vi föreslår ändå att man prövar en något högre exploatering, med hänsyn till platsens närhet till service och kommunikationer och önskemålet om ökad stadsmässighet.
Förslagsvis skulle genomgående 3-4-våningshus i slutna kvarter kunna vara lämpligt, och varför inte hus av samma karaktär som i illustrationen mot Bernadottevägen, d.v.s. 2-3-våningshus med inredd vind och takkupor, i Studentstadens anda och tradition. Flerfamiljshus i stället för radhus skulle ge variation i området som nu är så dominerat av villor, radhus och kedjehus, och dessutom ge flera bostäder.
För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-12-06
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun.
Dnr 2006/20181-1. Planbesked.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade tjänsteskrivelse/planbesked. Uppsala akademiförvaltning önskar utveckla fastigheten genom att upprusta befintliga byggnader och komplettera med tre nya byggnader. Planområdet innehåller flera äldre institutionsbyggnader och är en av stadens äldsta universitetsmiljöer. Fyra av byggnaderna är klassade som byggnadsminnen.

De befintliga byggnaderna omfattar 6000 kvm BTA och är tänkta att användas för undervisning, kontor och hotell. Bebyggelsen avses kompletteras med 1500 kvm för verksamhet samt, i norra delen av fastigheten, 3900 kvm för bostäder. Området ingår i den historiska stadskärnan som är förklarad som särskilt värdefull bebyggelsemiljö och för vilken gäller särskilda riktlinjer enligt kommunfullmäktiges beslut 1988.

FVU:s synpunkter
FVU anser att det är positivt att byggnaderna upprustas samt att området väl kan kompletteras med ny bebyggelse. De riktlinjer som anges för planarbetet – utifrån områdets kulturhistoriska värden – innebär höga krav på placering och arkitektonisk utformning, vilket är utmärkt. FVU vill dock ändå ifrågasätta en del av förslaget enligt förslagsskissen, nämligen den bostadsbyggnad som föreslås förläggas mellan ”Olympen” och Laboratorium Chemicum mot Västra Ågatan.

Planområdet, kvarteret Munkens södra del, är en institutionsmiljö som kännetecknas av en öppen karaktär, vilket gäller även kv Fågelsången på andra sidan Trädgårdsgatan. Det är alltså fråga om ett sammanhängande stadsparti med fristående byggnader och mycket grönska. Det anges i tjänsteskrivelsen att förslaget innebär att den öppna karaktären behålls mot Trädgårdsgatan. Mot Västra Ågatan däremot stängs öppenheten in mot kvarteret och dess grönska genom det tilltänkta bostadshuset. Kvarterets öppna karaktär förändras härigenom på ett avgörande sätt. Detta strider mot en av riktlinjerna för planläggning i ÖP 2010; riktlinjen anger att när institutionsstaden kompletteras med ny bebyggelse, ”ska den utformas så att området behåller sin karaktär av institutionsmiljö med parkliknande grönytor och rikligt med uppvuxna träd” (sid 76).

Årummet är en stor tillgång i Uppsalamiljön. Angränsande stadsmiljöer på ömse sidor om ån avgränsar årummet och utgör därmed en viktig del av upplevelsen. Västra Ågatans fasadlinje varierar mellan bebyggelse, plank och grönska – liksom på många andra sträckor utmed ån. Ett nytt hus mellan ”Olympen” och Chemicum skulle genom förändringen till sammanhängande husfasader bryta en vacker rytm mellan högre och lägre avgränsning av årummet och träden bakom planket skulle försvinna. Förslaget innebär härigenom en påtaglig förändring av karaktären i ett centralt avsnitt av årummet.

Från Östra Ågatan öppnar sig en vacker vy mot slottet över planket mellan Chemicum och ”Olympen”. Denna vy är värdefull för stadsbilden, även kvällstid eftersom slottet är belyst när det är mörkt. Att bygga igen denna öppning med ett bostadshus innebär således att en siktlinje byggs för. Detta strider mot en annan av riktlinjerna i ÖP 2010 där det anges att ”de viktiga siktlinjerna ska värnas” vid planläggning (Sid 42).

” Olympen” är en monumental fyravåningsbyggnad, Uppsalas första exempel på ett stort hyreshus som senare skulle bli allt vanligare, och blev därmed en sorts stilikon. Laboratorium Chemicum, är en karaktäristisk välbevarad 1700-tals byggnad med mansardtak, en byggnad av högt kulturhistoriskt värde och klassad som byggnadsminne. Den utgör en av stadens äldsta institutionsbyggnader för universitet. Att sammanlänka dessa båda radikalt olika byggnader på ett harmoniskt sätt, utan att skada upplevelsen av deras särart är en näst intill omöjlig arkitektonisk uppgift. Detta framgår också med all tydlighet av illustrationen på sid 4 i tjänsteskrivelsen. Framförallt är det av stor vikt att Chemicum får ligga fritt och att gården med planket mot gatan bevaras, något som också hävdas i ”Stadsbildens framtid”, det betänkande om kulturminnesvården i Uppsala som utkom 1964 (sid 23).

Sammanfattning
FVU anser att kvarteret mycket väl kan kompletteras med bebyggelse under förutsättning att de riktlinjer för fortsatt arbete som anges i tjänsteskrivelsen beaktas. Riktlinjerna bör dock kompletteras med ett förbud mot att binda ihop ”Olympen” och Chemicum med ett nytt hus. Planket och gården bör bevaras för att bibehålla kvarterets öppenhet mot ån och inåt kvarteret i enlighet med institutionsstadens karaktär, för att vyn från Östra Ågatan mot slottet ska bestå samt för att ge Chemicum det friutrymme som denna kulturhistoriskt värdefulla byggnad kräver. Kanske kan exploateringen i stället ökas något inne i kvarteret.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund,
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-11-23
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Tryffelvägen, del av Norby 31:52, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20156-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-11-26. Planförslaget innehåller 13 kedjehus/radhus i 3 våningar samt 70 lägenheter i två flerfamiljshus med 3-4 våningar. Exploateringen sker på mark som enligt gällande detaljplan är park- och naturmark.

FVU:s synpunkter
Mot syfte och huvuddrag i planen finns inga invändningar. Norby utgör på många sätt en resurs som bostadsort med nära koppling till naturmark och friluftsområden. Med stadens tillväxt har det som varit ett landsbygdssamhälle blivit närmare knutet till innerstaden som nu också bekvämt kan nås, inte minst med cykel, vilket också gäller de nya campusområdena under utbyggnad i Kåbo/Rosenlund och Ultuna.

Den tidiga bebyggelsen i Norby har prägel av förhållanden i landskommunen, Bondkyrka, med enklare planinstrument än som gällde ”staden”. Detta bidrog till en rätt vildvuxen samhällsutbyggnad med vägdragning och tomtsättning anpassad efter topografi och gamla ägogränser, Utbyggnaden därefter, i regi av många och självlärda byggherrar, bidrog till en osorterad byggnadsflora. Utbyggnaden från och med 60-talet har skett mer sammanhållet med grupper av villor, radhus och kedjehus, samtidigt som nybyggnader ägt rum på gamla egnahemstomter, ibland också på nyavstyckad mark. De enda flerfamiljshusen har legat samlade kring Svamptorget, sedan 60-talet lokalt centrum. Här har det också skett tillskott på senare decennier med en mer stadsmässig bebyggelse: tvåvåningshus i enstaka kvarter och senast på 90-talet den samlade utbyggnaden i Norby Trädgårdsstad.

Föreliggande planförslag för ny bebyggelse, i läge nära trädgårdsstaden, torg och huvudtrafikled, vill ge en mer stadsmässig karaktär åt området. Till detta bidrar blandningen av bostadstyper, grupphus (kedjehus/radhus) och flerfamiljshus, liksom inslagen av kommersiell och social service.

Planområdet framstår som en restyta, begränsad av vägstråk som korsar och tangerar och med närbelägna bostadskvarter. Dispositionen med lägre grupphus längs lokalgata och flerfamiljshus vid huvudstråk är rimlig. Dock, som också påpekas i planhandlingen, ligger grupphusen söder om infartsvägen trångt, invid en höjdvägg som skuggar. Läget ger också de boende störningar från tidvis tät trafik till och från området.

Vad FVU främst vill invända mot är hanteringen av bebyggelsen närmast Norbyvägen. I planen framhålls problemet med trafikföringen på huvudleden. Högre byggnader avses fungera som bullerskärm in mot området. Olägenheterna för de boende i husen föreslås motverkas genom att minst hälften av bostadsrummen jämte uteplats orienteras mot tyst sida samt genom inglasning av vissa balkonger. Norbyvägens angivna status som stomtrafikled innebär emellertid att trafikintensiteten kommer att öka. En framtid med ökad kollektivtrafik som kan innebära utveckling av spårvägslinjer måste också vägas in. De av riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller grundas på forskning om vilka nivåer som kan accepteras utan men för hälsa och livskvalitet. Visst kan avvägningar i enstaka planeringssituationer innebära att det kan vara motiverat att tillämpa Boverkets avstegsfall. Men det är inte rimligt att i detaljplan efter detaljplan förutsätta att avstegsfall kan tillämpas, med syftet att nå så hög exploaterings som möjligt. FVU anser därför att frizonen mot vägen bör ökas för att garantera en god ljudmiljö.

Den högre exploateringen av randområdet har också rent gestaltningsmässiga motiv. Bebyggelsen skall utgöra ett tydligt entrémotiv in mot trädgårdsstaden: ”… en gestaltning som utgår från kubiska former”, en front med karaktär av stenstad. Illustrationerna visar husblock med raka avslut och balkongsättningar i geometriserande mönstring, med uttryck som präglar förnyelseområdena i Stor-Stockholm.

Stadsmässigheten är lovvärd men måste anpassas till platsen. Norby är ett omvandlingsområde, men ej en nednött stenstad eller uttjänt industrizon. En rimlig förebild borde därför vara just trädgårdsstaden vilket innebär att bebyggelsen vid Norbyvägen bör anpassas bättre till gaturum och vegetation. Planområdet tangeras av vägen där den löper i en lång böj, den gamla landsvägen, som både är en komplikation och en tillgång. Bebyggelsen bör understryka rörelsen genom kurvan där intrycket sedan är olika beroende från vilket håll man kommer. Det sker inte i förslaget med sättningen som är en stereotyp kubism.

FVU föreslår en omarbetning av byggnadskropparna, gärna sammanhängande, men med krympta volymer och med större variation i byggnadslinjer som ger ökad frizon till trafikområdet och även tar hänsyn till vegetationen inom området. En utgångspunkt för planeringen bör vara att bevara bestånd och enstaka exemplar av välvuxna tallar som skulle kunna berika och rama in bebyggelsen lagd som i en skogspark. Avgränsningarna mot kringliggande bebyggelse är också viktiga studera. Ett motiv som självklart måste beaktas är den konstnärliga utsmyckning som är placerad på den norra sidan infartsgatan, satt som entréskylt till trädgårdsstaden och ett förtecken till gestaltningen med konst i bostadsområdet. Skulpturen av Tord Holm, ”Dös”, vill med sin primitiva gestalt påminna om områdets koppling till Hågadalen, den urgamla boplatsen vid vattenleden, men också som symbol för en mötesplats vid den gamla landsvägen.

Beträffande husens volymer bör också här ske en långt mer gången nyansering. Med anpassning till den nära trädgårdsstaden kunde byggnaderna ges en mer varierad och intim prägel genom en successiv sänkning av våningsantalet: i respektive kvarter, från 4 våningar närmast infartsgatan, därefter en nedtrappning halvvåningsvis , 3,5, 3 och 2,5 våningar. Det traditionella byggnadssättet med inredd vind kunde inspirera till en attraktiv takarkitektur och på ett smidigt sätt också avgränsa lägenheter från trafikstörningar och även bidra till en mer differentierad lägenhetssammansättning med tillskott också av mindre lägenheter. Om man nu också vill utveckla stadsmässighet med inslag av komplement till bostäder, kunde man mer konsekvent, i bottenvåningar, inreda ”bokaler” för flexibel användning, all slags egenföretagsamhet, handel, hantverk, kontorsändamål. Trafikflödet skulle här då snarast vara till fördel.

Sammanfattning
FVU anser att kompletterande bebyggelse är lämplig i planområdet. Exploateringen är dock för hög vilket leder till bristande kvalitet i stadsmiljön; grupphusen ligger trångt och skuggigt söder om infartsvägen och bostäderna i flerfamiljshusen får en bullrig miljö med ljudnivåer som överskrider av riksdagen antagna värden. Flerbostadshusens byggnadsvolymer bör anpassas bättre till den svängda Norbyvägen. För att stärka områdets kvalitet bör också bebyggelsens skala och förläggning väljas med större hänsyn till platsen, till befintliga träd och till mötet med trädgårdsstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

2012-11-12

Plan och byggnadsnämnden
Kontoret för Samhällsutveckling
75375 Uppsala

Ang. förslag till detaljplan för Husbyborg 1:82 m.fl., Uppsala kommun.
Dnr: 2012/20136-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-11-20. Aspholmen AB har inkommit med en ansökan till kommunen om förvärv av del av Husbyborg 1:82 dels för hyresgäst med expansionsbehov dels för att kunna erbjuda andra företag ändamålsenliga lokaler för industri och kontor.

FVU:s synpunkter.
I översiktsplan 2010 anges Husbyborg som ett område möjligt för expanderande verksamheter. Samtidigt innebär detta att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Enligt 3 kap 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse ”endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. FVU förutsätter därför dels att föreslagen ändring av markanvändningen i detta fall noga prövats och bedömts som nödvändig i miljöbalkens mening och dels att kommunen, om så ej är fallet, är beredd att ompröva planförslaget till förmån för en detaljplanering av ett mindre värdefullt markområde.

Planförslaget innebär fortsatt utveckling av ett verksamhetsområde intill en av stadens entrévägar. Det tidigare planlagda området föreslås såväl utvidgas som ge möjlighet till högre exploateringsgrad än gällande plan, med en ökning av byggnadshöjderna från 7-10 meter till 10-13 meter. Planområdet ingår i den zon där stadens bebyggelse möter slätten. Den karaktäristiska egenarten i Uppsala – det direkta mötet mellan koncentrerad och samordnad stadsbebyggelse och öppet jordbrukslandskap suddas nu ut i plan efter plan genom tillkomsten av bebyggelse utan ambitioner när det gäller utformningen. Miljön kring stadens infarter har stor betydelse för totalintrycket av stadsbygden men i planförslaget redovisas inga särskilda utformningskrav för bebyggelsen i syfte att skapa samordning och arkitektonisk kvalitet. Trots föreslagen ny trädplantering innebär planförslaget därför en stor risk för uppkomsten av ännu ett område med en osammanhängande ful bebyggelse i ett känsligt läge i stadsbygdens utkant.

FVU ställer därför samma fråga i detta planärende som i förslag till detaljplan för Börje-Hässelby 1:2; varför inte införa planbestämmelser om placering, skala, takform, material och färg med syftet att utveckla en väl sammanhållen bebyggelse som förhöjer kvaliteten i stadsmiljön utmed en av stadens entrévägar och som innebär en garanti för ett harmoniskt och tydligt möte mellan staden och slätten som är en viktig del av Uppsalas identitet?

FVU föreslår vidare att Uppsala kommun inte säljer mer mark än som behövs för exploatering i närtid för olika ändamål. Härigenom ökar möjligheterna att säkra att försäljning av mark sker till fastighetsägare som vill etablera verksamheter som överensstämmer med Uppsalas långsiktiga mål att slå vakt om stadens egenart.

Sammanfattning
Med hänvisning till ovanstående hemställer FVU i första hand att behovet av exploatering på jordbruksmark i detta läge noga prövas. Om planändringen ändå efter prövning bedöms nödvändig föreslår FVU att planförslaget förses med planbestämmelser när det gäller hushöjder, placering, material, takform, färg m.m. i syfte att uppnå en hög arkitektonisk kvalitet och en sammanhållen stadsbild.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-11-04
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för bostäder vid Stenhagens centrum samt detaljplan för Berthåga 11:33, del av, Uppsala kommun. Dnr 2012/20035-1 resp. 2012/20017-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplaner, utsända för granskning t o m 2012-11-05.

FVU:s synpunkter
Stadsdelen ifråga har tillkommit och vuxit kraftigt under en relativt kort tidsperiod. Detta har inte skett utan sociala problem. Viktigt är, att det nya områdets utformning inte bidrar till en negativ utveckling. FVU anser att det finns goda skäl att markera entréläget till området genom även annan bebyggelse än den som idag möter besökaren i form av den dominerande anhopningen av ”köplador” med tillhörande stora parkeringsytor. FVU är därför positiv till ytterligare bebyggelse av bostäder och verksamhetslokaler för att förstärka områdets stadsdelskaraktär, i vart fall i lägena utmed Herrhagsgatan och Stenhagsvägen. För att förstärka stadsdelens identitet att det då väsentligt att den nya bebyggelsen får en uttrycksfull och god arkitektur som ger Stenhagens centrum en attraktiv särart.

Den nya bebyggelsens utbredning kräver dock ytterligare övervägande och FVU vill förorda en begränsning av ytan för tillkommande bebyggelse. En blandad bebyggelse av såväl större flerfamiljshus som lägre bebyggelse av villor och parhus kan bidra positivt till att hindra segregering och annan negativ social utveckling, men det är då viktigt, att inte villabebyggelsen upplevs som privilegierade isolat. Detta kan lätt bli fallet om villabebyggelsen, som förslaget indikerar, ianspråktar och privatiserar tidigare grönområden, som varit tillgängliga för alla som närströvområde. Inte minst kan skillnaderna mellan boendeslagens tillgång till fria ytor bli ytterligare markerad.

I det aktuella fallet tas den sista resten av den tidigare skogsmarken i anspråk för bebyggelse utan närmare utredning av områdets användning idag. Det sägs, att det är oklart hur området används för lek och rekreation, och det talas i allmänna ordalag om att Stenhagen är välförsett med rekreationsskog. Det sägs vidare, att nya lekplatser ska anläggas och att idrottsplatser mm finns i närheten, varför förslaget anses tillgodose barnperspektivet i tillräcklig mån. Men varken lekplatser och andra anläggningar eller den snabbt krympande skogsmarken inom den alltmer växande stadsdelen kan ge samma frihet till barnens egna lekar och äventyr som en bit ”riktig” skog! Särskilt inte nära de bostadsområden som idag ligger intill det aktuella skogspartiet som försvinner och i huvudsak blir trädgårdar för villabebyggelsen. Barn ska inte berövas kontakten med naturen utan tvärtom lära sig att umgås med och ha glädje av den, som vi haft i alla tider i vårt land.

För att tillgodose behovet av närgrönområde för både den befintliga och den nya bebyggelsen föreslår FVU därför att kvarteren med tvåvåningsbebyggelse minskas till drygt halva utbredningen och i stället ersätts med tätare bebyggelse i två-fyra våningar. Härigenom kan ett närparkområde på ca 2000 m2 bevaras vilket innebär att den unika kvaliteten i naturnära boende består samtidigt som den nya bebyggelsen får en mera stadsmässig karaktär i närområdet till Stenhagens centrum. Skogspartiet mellan husen skulle då kunna bli en fin liten ”stadsskog” genom enkla åtgärder, som att glesa ut barrskogen och härigenom öppna för mer ljus samt genom att anlägga några stigar, lämpliga för barnvagnar och rullatorer! Ett ytterligare skäl att ersätta den planerade småhusbebyggelsen med tätare bebyggelse i form av flerbostadshus i 2-4 våningar är den planerade spårvägen utmed Enköpingsvägen jämte planerad station enligt översiktsplan 2010.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund Ulla Björkman
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-29
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20102-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan. Syftet med planläggningen är att skapa nya ytor för Sverkerskolans verksamhet.

FVU:s synpunkter
Vid samrådet var vi huvudsakligen positiva. De ändringar som gjorts i den nu utställda planen är till det bättre. Efter att ha tagit del av samrådsredogörelsen vill vi ändå ta upp ytterligare en aspekt på den yttre miljön:

Ett enda av alla de stora och för skolmiljön så betydelsefulla lövträden har försetts med litt. a1, d.v.s. krav på marklov för fällning och större beskärning. Vi anser att kvarterets samtliga större träd på den mark som inte utgör byggnadsyta skall omfattas av kravet på marklov.

För föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande