Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                      2014-01-26

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Plantskolan, Uppsala kommun. Dnr 2012/20145-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t.o.m. 2014-01-28.

FVU:s synpunkter

De justeringar av planförslaget som föreslås, större avstånd till Dag Hammarskjölds väg och Norbyvägen, som gett plats för träd mellan gata och byggnad, samt borttagande av byggrätten i sydväst är steg i rätt riktning. Men dessa åtgärder är otillräckliga med hänsyn till de krav på utformningen som måste ställas på denna plats med hänsyn till riksintresset.

Som FVU anförde i samrådsyttrandet är denna plats särskilt värdefull i riksintresseområdet och den kanske allra mest identitetsskapande miljön i Uppsala med Slottet från 1500-talet, Botaniska trädgården från 1600- och 1700-talen och Carolina Rediviva från 1800-talet. Botaniska trädgården är dessutom påtänkt att eventuellt ingå i ett blivande världsarv. Dessa förhållanden ställer mycket höga krav på en omsorgsfull anpassning till den kulturhistoriskt synnerligen värdefulla miljön i omgivningen. Den nya byggnaden får sålunda inte alls dominera utan måste stillsamt, med en god arkitektonisk utformning från vår tid, inpassas i miljön.

Mot bakgrund av dessa villkor anser FVU att byggnaden bör förskjutas ytterligare ett antal meter mot sydost, vilket möjliggör en mindre abrupt avgränsning mot Botaniska trädgården. Härigenom skapas bättre utrymme för en fyllig trädplantering åt detta håll. Vidare uppnår man att den nya byggnaden kommer att ligga på minst samma avstånd från Norbyvägen som Blåsenhus. Genom att den nya byggnaden förflyttas mot sydost minskar dess dominans gentemot slottet i gatuvyn.

FVU anser också att byggnadens högdel bör sänkas med en våning. Detta är nödvändigt för att minska byggnadens intrång i det axiella sambandet mellan slottet och slottsträdgården. Härigenom minskas dess kraftiga visuella dominans i förhållande till märkesbyggnaderna – särskilt påtaglig från Botan sett – och en successiv nedtrappning av hushöjderna uppnås utmed Norbyvägen i vyn mot slottet.

Härutöver vill FVU också framhålla vikten av att den nya byggnaden får en modern men lågmäld arkitektonisk utformning. Som FVU tidigare anfört råder det inget motsatsförhållande mellan en noggrann anpassning till en historisk omgivning som denna och en tidsenlig, god och intresseväckande arkitektur. Det är viktigt att byggnaden inte visuellt konkurrerar med omkringliggande byggnader utan att den nya byggnaden infogas varsamt utan att dominera.

Sammanfattning

FVU anser att förslaget förbättrats sedan samrådet men att det krävs ytterligare åtgärder för att undvika påtaglig skada på riksintresset. FVU anser

• att byggnaden bör ytterligare förskjutas mot sydost för att åstadkomma en bredare planteringszon utmed Norbyvägen samt för att byggnaden inte ska bli så framskjutande i vyn mot slottet sedd från Norbyvägen
• att högdelen bör sänkas med en våning för att minska byggnadens visuella dominans både gentemot märkesbyggnaderna och Botaniska trädgården
• att den arkitektoniska utformningen modifieras så att intrycket blir mera lågmält varigenom en bättre anpassning uppnås till den unika kulturmiljön med dess höga värden.

Uppsala dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande                                 PO Sporrong, 2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala kommun                                                                                                       2014-01-26

Plan- och byggnadsnämnden

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Fullerö bostäder. Uppsala kommun. Dnr 12/202243. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-01-31.

FVU:s synpunkter

Som FVU anfört i många sammanhang är det mycket angeläget att satsa på en utveckling av kransorterna, men varför fortsätta utvecklingen av Storvreta på ett markområde 1,5 km söder om tätorten i stället för i direkt anslutning till tätorten? Den schematiskt redovisade fördjupningen av översiktsplanen för Storvreta anger endast ytor för bostadsbebyggelse utan närmare precisering av områdets framtida struktur vad gäller bostäder, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker. Det finns därför stor risk att en ”frimärksplanering” av detta slag långt ifrån leder till den bästa helhetslösningen för den framtida fullt utbyggda södra delen av Storvreta. Dessutom finns inga garantier för att den fortsatta utbyggnaden sker i önskad takt; det aktuella bostadsområdet kan under lång tid komma att ligga som en isolerad bebyggelseenklav utanför rimliga gångavstånd till samhällsservice av olika slag.

Själva planförslaget är dock förtjänstfullt med en blandning av olika bostadstyper och genomgående samprojekterad bebyggelse. Det är också positivt att ett gestaltningsprogram upprättats. FVU anser dock att ett sådant program ska kopplas till en planbestämmelse som hänvisar till att programmet ska följas. En anledning är att när området får några år på nacken och det är dags för ommålning och andra förändringar så kan områdets samlade helhetsverkan snart gå förlorad genom successivt ökande antal individuella avvikelser; en planbestämmelse är då ett stöd vid bygglovsprövning av förändringar för att helheten även i fortsättningen ska kunna hållas samman.

Sammanfattning

FVU anser att

• exploateringsområdets läge är för isolerat och att Storvreta i stället bör byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse
• fortsatt exploatering av samhället söderut bör föregås av en genomtänkt strukturplan som redovisar bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker
• ett gestaltningsprogram ska kopplas till en detaljplan med planbestämmelse för att få större tyngd, inte minst med tanke på framtida önskemål om förändringar från de boende.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund,

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Mark- och miljödomstolen                                                                                         2014-01-26

Box 1104

131 26 Nacka strand

ÖVERKLAGANDE

Beslut som överklagas

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Länsstyrelsens i Uppsala län beslut 2013-12-18, nr 403-5467-13 (bil. 1) att avslå föreningens överklagande 2013-09-17 (bil. 2) av Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut 2013-08-26, § 200, att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö, Uppsala kommun.

Yrkande

FVU, som tidigare överklagat Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun nyss nämnda beslut, yrkar nu att Mark- och miljödomstolen med ändring av Länsstyrelsens avslagsbeslut upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö.

Grunder

FVU åberopar sina till Länsstyrelsen anförda grunder för överklagandet (bil. 2) vad avser påtaglig skada på riksintresset och påstår att den överklagade detaljplanen bedöms innebära påtaglig skada på riksintresseområdet ”Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar” (K 30).

FVU vill utveckla sin talan enligt följande.

Länsstyrelsen anför bl a att stor vikt skall tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. Länsstyrelsen anför vidare med hänvisning till planbestämmelser om skyddsplantering samt en bestämmelse om att åkattraktioner får anordnas utöver angiven takhöjd förutsatt begränsad påverkan på det öppna landskapet ”att planbestämmelserna på ett godtagbart sätt reglerar frågan om en visuellt skyddande barriär mot riksintresseområdet”.

FVU:s kommentar

Med anledning av länsstyrelsens motivering vill FVU särskilt framhålla följande aspekter som innebär påtaglig skada på riksintresset:

Dalgången utmed Fyrisån från Gamla Uppsala och norrut ända till Salsta slott utgör en öppen odlingsbygd som är en unik kulturmiljö med fornlämningar minst 3000 år tillbaka och med inslag av hag- och ängsbackar med höga naturvärden och knyts härigenom samman till en väl sammanhållen helhet. Denna miljö är inte bara av stor nationell betydelse utan är också ett internationellt känt kulturarv – berörd miljö innefattar bland annat Valsgärde gravfält, använt under 700 år från 400-talet och framåt.  Projektet Sydöstra Fullerö skulle medföra att en helhetsmiljö, vars värde till stor del ligger just i helheten, skärs av och härigenom skulle också förståelsen minska för hur landskapet förändrats alltsedan forntiden.

Projektet Sydöstra Fullerö skulle, även om inte den schematiska begränsningslinjen för riksintressezonen överskrids, med hög bebyggelse och med en minst 22 m hög, tät och städsegrön trädplantering (gran?) bilda ett storskaligt, mörkt och främmande inslag i den väna landskapsbilden och en abrupt avgränsning av åmiljön. Den kommer att uppfattas som chockerande brutal. Dessutom kommer denna trädplantering att behöva troligen ca 50 år innan den kommer upp i full höjd. Anläggningen kommer därför, under lång tid exponerad mot landskapet och därefter skymd av en hög plantering, att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön.

Det genomförda E4-bygget innebar, även om stor omsorg lades ner på en så god anpassning som möjligt till det omgivande kulturlandskapet, ett hårt ingrepp i den värdefulla kulturmiljön. E4-bygget var dock nödvändigt med hänsyn till andra tunga samhällsintressen. Projektet Sydöstra Fullerö däremot, är inte alls motiverat av sådana samhällsintressen. Det ingrepp i kulturmiljön som ett genomförande av projektet Sydöstra Fullerö skulle medföra bör inte värderas bara utifrån effekterna av projektet i sig utan också utifrån den kumulativa effekt som blir följden av att projekt efter projekt genomförs med stora negativa konsekvenser för upplevelsen och förståelsen av kulturmiljön i riksintresseområdet. Miljöbalkens lagregler vad gäller  bedömning av påtaglig skada på riksintresset måste rimligen omfatta en helhetsbedömning som inte bara avser det aktuella projektet utan även tar hänsyn till den samlade effekten med hänsyn till tidigare genomförda ingrepp i kulturmiljön.

FVU noterar att chefen för kulturmiljöenheten, länsantikvarien, ej nämns bland dem som deltagit i den slutliga handläggningen.

FVU anför sammanfattningsvis att kommunen gjort en felaktig lämplighetsbedömning och underskattat den skada på riksintresset som projektet skulle medföra på en sällsynt rik och mångfacetterad kulturmiljö, en skada som enligt FVU:s bedömning måste anses som påtaglig. Denna skada bör bedömas utifrån en helhetsbedömning som inkluderar även tidigare ingrepp i kulturmiljön. FVU anser därför att länsstyrelsen borde ha upphävt kommunens beslut att anta detaljplanen.

FVU anser således att detaljplanens genomförande skulle medföra påtaglig skada på riksintresset och att planen sålunda strider mot 2 kap. 1§, ÄPBL samt 3 kap. 6§, MB och att Länsstyrelsen därför borde ha upphävt planen enligt ÄPBL 12 kap 1§, p.1 och 3§.

FVU yrkar alltså att beslutet att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala,

Uppsala dag som ovan

Kristina Berglund                                     

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2014-01-26

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Lerdammsparken, del av, Uppsala kommun.

Dnr PLA 2012-020057. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerade planförslag utsänt för samråd till 2014-01-28.

FVU:s synpunkter

Dagens Lerdammspark var tidigare en utgrävd lertäkt som med tiden blev allt mer fylld av skräp av alla slag, farliga djupa vattenhål mm. I samband med stadsförnyelsen under 1980-talet ville man kompensera de östra stadsdelarnas brist på gröna ytor och naturmiljö på olika sätt. Detta ledde till att lertagen fylldes igen med överskottsmassor från byggprojekt och ersättningen för detta användes till att finansiera en ny park, Lerdammsparken.

En stadsförnyelsefond bildades också under denna tid. Medel till fonden erhölls genom överskott från stadsförnyelsen, bl a tomtförsäljning. Avsikten var att genom denna fond kompensera de östra stadsdelarna genom att finansiera plantering av grönytor, skolgårdar, gatualléer, torg samt konstnärlig utsmyckning mm.

Planförslaget ingår delvis i kulturmiljö av riksintresse (K36) samt i kommunal kulturmiljö. En av Linnéstigarna ligger väster om planområdet. I Översiktsplan 2010 ingår Lerdammsparken i en av stadens grönkilar, Årikeskilen, vilket dock ej nämns under rubriken ”Översiktsplan” i planhandlingen. Som övergripande inriktning anges i översiktsplanen att ”de gröna kilarna ska värnas”. I texten anges kilarnas betydelse för att ”Uppsala uppmärksammas som en grön stad” samt att kilarna har ”viktiga funktioner som livsmiljöer och spridningsområden för växter och djur mellan staden och omgivande landskap”. Kilfunktionen har förberetts genom att en gångtunnel byggts ut under motorvägen mot angränsande naturmiljö.

Mot denna bakgrund är det oroande att en ”frimärksplan” tas fram för del av Lerdammsparken utan att markanvändningen, framförallt utvecklingen av grönstråket, dessförinnan klarlagts i ett planprogram eller en fördjupning av översiktsplanen.

Planförslaget är synnerligen olämpligt genom att kontakten med parken byggs för. Planområdet gränsar till ett viktigt trafikstråk, förbindelseleden mellan norra och östra stadsdelarna, som i fortsatt planering bör utvecklas till ett vackert stadsstråk med grönska, en aspekt som överhuvudtaget ej är omnämnd i planförslaget. I stället ersätts tidigare detaljplanelagd grönzon utmed stråket med beteckningen ”gata” inom planområdet. Ambitionen när det gäller bebyggelsens utformning är begränsad till husplacering samt en planbestämmelse med standardformuleringen ”god arkitektonisk kvalitet”, en bestämmelse som inte i praktiken är särskilt förpliktigande. Planförslaget strider således emot en tidigare enhälligt beslutad och delvis genomförd planering. Uppsala växer snabbt med bostäder och företag vilket är positivt, men det får inte ske till priset av brist på helhetssyn vad gäller utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö genom att ta fram hastverk i form av ”frimärksplaner”.

Sammanfattning

FVU anser

• att planarbetet bör avbrytas på grund av bristande planeringsunderlag vad gäller Lerdammsparken som helhet
• att fortsatt planering bör föregås av ett planprogram eller en fördjupning av översiktsplan varvid översiktsplanens inriktning att bevara och utvecklas Årikeskilen samt gestaltningen av stadsstråket – Iduns väg bör ha stor tyngd.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan,

Kristina Berglund               Sten Åke Bylund

Ordförande                         1:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                      2014-01-13

753 75 Uppsala

Till samtliga ledamöter i PBN per e-post

ang detaljplan för Södra Gunsta, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020040.  Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, framförde vid samrådet för Södra Gunsta flera grundläggande synpunkter som gäller exploateringsgrad och utformning av stadsmiljön. Dessa synpunkter har endast kortfattat berörts i samrådsredogörelsen och knappast bemötts, än mindre föranlett någon ändring av planförslaget. De aspekter som framfördes av FVU är principfrågor som är relevanta inte bara för Södra Gunsta utan för utvecklingen av alla kransorter, varför detta granskningsyttrande översänds, förutom formellt till Plan- och byggnadsnämnden, även per e-post personligen till samtliga ledamöter i nämnden.

FVU:s synpunkter

Uppsala växer snabbt. De flesta politiska partier lyfter numera fram vikten av att även kransorterna utvecklas. Detta är mycket positivt eftersom ökat befolkningsunderlag är förutsättningen för mera levande samhällen med bostäder, verksamheter, service och god kollektivtrafik. En expansion av kransorterna medför också minskat tryck på en alltför stark förtätning i staden.

Planområdet Södra Gunsta ligger inom 200-700 m avstånd från busshållplats på väg 282, och i framtiden planeras spårbunden trafik från Uppsala till Almunge via Gunsta. Hela planområdet ligger således inom bekvämt promenadavstånd, högst ca 10 min, från kollektivtrafik. Detta goda kollektivtrafikläge borde utnyttjas bättre genom en betydligt högre exploatering än den som föreslås. Den i samrådsförslaget föreslagna hushöjden för flerbostadshus, 3 våningar, har dock i stället i granskningsförslaget minskats till två våningar. I den södra delen av planområdet Södra Gunsta föreslås stora tomter för styckebyggande.

Av planbeskrivningen framgår att det idag finns ca 500 bostäder i Gunsta, främst villor. Varför föreslås då ytterligare villabebyggelse på stora tomter i Gunsta över halva planområdet? Det är svårt att förstå att den mest ytkrävande av alla bostadsformer, ett eget hus på en stor tomt, föreslås även i goda kollektivtrafiklägen när ambitionen i staden å andra sidan är en så kraftig förtätning att väsentliga stadsbyggnadskvaliteter åsidosätts. Dessutom borde man väl sträva efter en blandning av olika boendeformer i kransorterna, inte nästan bara villor?

I planbeskrivningen nämns att i södra delen av planområdet får tomtytan ej understiga 1000 m² eftersom en karaktär av trädgårdsstad eftersträvas. Detta är en missuppfattning; stora villatomter är inte alls ett kriterium för trädgårdsstaden. Tvärtom var tomtstorleken i den traditionella trädgårdsstaden ofta inte större än ungefär 400 kvm. Denna yta ansågs tillräcklig för att en familj skulle klara att odla sitt årsbehov av potatis, grönsaker och frukt.

Det nämns vidare i planhandlingen att villabebyggelsen ger en ”öppen” karaktär mot det omgivande landskapet. Resultatet blir dock en provkarta på marknadens typhus och en brist på arkitektonisk sammanhållning. Husen ”flyter” ut på odeciderat sätt i åkerlandskapet och ger långt ifrån någon ”öppen” karaktär. Man kan se exempel på detta t ex i norra Bälinge och i sydöstra Björklinge. Varför inte i stället sträva efter en mera arkitektoniskt sammanhållen och tydlig gräns för bebyggelsen, väl anpassad till terrängens anvisningar?

Trädgårdsstaden är en utomordentlig förebild för kransorternas utveckling. Trädgårdsstaden kännetecknas av en väl ordnad rumslighet och kriterierna är sammanfattningsvis måttlig skala, blandning av hustyper, blandning av bostäder och verksamheter, egna små trädgårdar samt tydliga gaturum inramade med träd och buskar, ibland av hus i gatuliv. En relativt hög exploateringsgrad kan uppnås samtidigt som resultatet blir en attraktiv stadsmiljö. Forskning visar att trädgårdsstaden är en mycket uppskattad kvarterstyp vilket inte minst framgår av de höga försäljningspriserna i både äldre och yngre trädgårdsstäder.

Varför inte i stället bygga låga flerbostadshus, kedjehus och radhus även i den södra delen av planområdet, kanske med inslag av samprojekterade villor eller parhus på små tomter och härigenom öka exploateringen? Det nya bostadsområdet kommer att få god tillgång till närliggande friluftsmark och till parker inom planområdet, en omständighet som också talar för att exploateringen inom bostadskvarteren kan öka. En samordnad projektering ger vidare, jämfört med styckebyggande, bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsmiljö med tydliga gatu- och gårdsrum.

FVU bedömer att planområdet mycket väl skulle kunna inrymma ytterligare minst 100–150 bostäder om hela området utformas enligt kriterierna för en trädgårdsstad. Som jämförelse kan nämnas att den nya små- och trädgårdsstaden i Lomma hamn, som prisbelönats för den höga kvaliteten i stadsmiljön, har en mer än dubbelt så hög täthet (exploateringsgrad) som föreliggande planförslag för Södra Gunsta.

I planbestämmelserna anges minsta avstånd mellan hus och gata respektive tomtgräns. Vidare finns en bestämmelse om att taken ska vara röda, oavsett takmaterial. Därutöver saknas bestämmelser angående områdets arkitektoniska gestaltning. Inte heller finns några anvisningar om t ex buskar eller träd i tomtgräns som avgränsning av gaturummen. Varför inte inspireras av den omsorgsfulla gestaltningen av helheten i de äldre trädgårdsstäderna varav flera goda exempel finns i Uppsala? Varför inte inspireras av nya föredömliga miljöer som t ex Norby i Uppsala, och Tullinge trädgårdsstad i Botkyrka kommun?

FVU föreslår därför att detaljplanen förses med vissa bestämmelser angående gestaltningen av byggnader och gaturum i syfte att få till stånd en behärskad variation inom en samordnande ram. Alternativt kan ett kvalitets- eller gestaltningsprogram bifogas planhandlingen som garanti för arkitektonisk kvalitet.

Sammanfattning

FVU föreslår att exploateringsgraden ökas samt att planen förses med bestämmelser eller kvalitetsprogram för att garantera stadsmiljöns kvalitet. Gunsta har, med sitt goda läge i förhållande till Uppsala och med sina natursköna omgivningar, utomordentliga möjligheter att bli en mycket attraktiv kransort. Exemplets makt är stor. Låt detta område, en trädgårdsstad av hög kvalitet, bli en föredömlig och inspirerande start både på Gunstas och även andra kransorters fortsatta utbyggnad!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun.                                                               2014-01-09

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Bäcklösa, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012/02008. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill avge följande synpunkter.

FVU:s synpunkter

Planområdet avser c:a 600 bostäder i form av radhus, parhus, kedjehus samt flerfamiljshus, 1-6 våningar, inom ett område om c:a 7 hektar i Bäcklösa, väster om Dag Hammarskjölds väg, som avgränsas av Gottsunda allé i norr, Dag Hammarskjölds väg i öster, Bäcklösadiket i väster och Vipängsvägen i söder.

FVU noterar, att även det ursprungliga planförslaget avsåg c:a 600 lägenheter, då över ett område om 26 ha. I detta förslag föreslås således samma exploatering på endast en knapp tredjedel av markytan. Trädgårdsstadstanken var den bärande idén bakom det förra förslaget och sägs vara så alltjämt. Nu förefaller det snarare vara fråga om en tät trädgårdsstad, omringad av 4-6-våningshus. Närmaste bostadsbebyggelse är idag Sunnersta och Valsätra, som domineras av småhusbebyggelse. Resultatet är ett bebyggelseområde som skiljer sig kraftigt från omgivningen. Om området alls ska bebyggas förordas en bättre anpassning till omgivande bostadsområden, framförallt genom betydligt lägre hushöjder än som föreslås.

Vad gäller Bäcklösaområdets natur- och kulturvärden i form av Natura 2000-objekt och den Genetiska trädgården anser FVU att ett bättre aktivt skydd behövs mot exploatering än att de för närvarande inte är aktuella för detaljplaneläggning.

Bäcklösaområdet innehåller alltså mycket känslig och värdefull natur- och kulturmiljö, inte bara inom Natura 2000- objekten utan också den Genetiska trädgården, som är en unik park och samtidigt en genbank av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Området kännetecknas av sina många och mycket gamla träd som skapar en viktig livsmiljö för många arter svampar, skalbaggar, fåglar m fl arter varav en del sällsynta och rödlistade. Det är dock mångfalden som sådan, den ekologiska miljön, som kännetecknar området och som gör det angeläget, att området inte bryts upp. Vetenskapshistoriskt ska vi heller inte glömma, att professor Göte Turesson, som skapade den Genetiska trädgården, var en pionjär med studier av genetiska skillnader hos växtarterna vad gäller deras anpassning till olika livsmiljöer, och som står bakom begreppet ekotyp. Beträffande områdets vetenskapliga värden hänvisas till FVU:s samrådsyttrande 2013-03-08.

FVU har länge noterat att bebyggelseaktiviteten är hög och ökande i södra delarna av staden. SLU gör stora utbyggnader öster om Dag Hammarskjölds väg. Ulleråkersområdet är aktuellt för ytterligare bebyggelse, möjligen i stor skala. Det pågår utbyggnad i Valsätraområdet och Rosendal. Härtill kommer frågan om ytterligare broförbindelse över Fyrisån.

Det är mycket angeläget att huvuddragen i detta stora stadsutvecklingsområde planeras i ett sammanhang i form av en fördjupad översiktsplan innan Bäcklösaförslaget förs vidare och innan fler punktvisa detaljplaneförslag lanseras. Med ett sådant underlag bör efterföljande detaljplaneprocesser kunna genomföras snabbt och enkelt.  Inte minst från natur- och kulturmiljösynpunkt men också av miljö- och klimatskäl framstår det som angeläget med ett mer samlat grepp om denna utveckling. En viktig del av denna planering avser den framtida utformningen av den Genetiska trädgården och hur gränszonerna mot trädgården gestaltas för att skapa en mjuk övergång till bebyggelseområdena. FVU anser att risken annars är stor att värden går förlorade som ej kan återskapas och därtill att nya hot mot miljön och vattenkvaliteten kan bli följden. Områdesnivån är också lämplig för att diskutera fördelning av olika hustyper och arkitektonisk karaktär i de olika delområdena.

Sammanfattning

• FVU välkomnar att det ursprungliga planförslaget modifierats så, att de mest skyddsvärda områdena inte längre sägs vara aktuella att detaljplanelägga. FVU vill dock se ett mer permanent skydd för dessa områden.
• FVU anser att det föreliggande förslaget är för högt exploaterat med för höga hushöjder och därför är dåligt anpassat till omkringliggande bebyggelseområden med lägre bebyggelse. FVU anser därför att förslaget ej ska föras vidare i nuvarande form.
• FVU påpekar ånyo, att Bäcklösa, tillsammans med angränsande exploateringsområden i denna del av staden bör göras till föremål för en fördjupad översiktsplan som förankras i en bred demokratisk process innan ytterligare detaljplaner läggs fram. Inte minst natur- och kulturvårdsskäl samt miljö-, klimat- och vattenskyddsskäl talar för en samlad miljökonsekvensbedömning.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund               Ulla Björkman                 Bengt Jonsell

Ordförande                         Styrelseledamot               Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                   2013-12-20

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Klacken m.fl, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020070.  Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan utsänt för samråd t o m 2013-12-20.

FVU:s synpunkter.

FVU ser området som utmärkt väl lämpat för en bostadsbebyggelse med inslag av centrumverksamhet i bottenvåningen utmed Vaksalagatan, men anser att exploateringen är för hög.

Man säger sig värna om kulturhistoriska värden och vilja uppnå god anpassning till omgivningen. Utmed Vaksalagatan föreslås fem-sju våningar och utmed Salabacksgatan fyra-fem våningar. Visst kan kv. Klacken tåla en något högre exploatering än omgivande områden, men om man vill uppnå ett gott samspel med omgivningen bör våningshöjden begränsas till fyra våningar, eventuellt med en indragen femte, mot Vaksalagatan och till högst tre våningar, eventuellt med en indragen fjärde, mot Salabacksgatan där den nya bebyggelsen kommer att möta Leches trevåningshus med gavlar i söder i fyra våningar.

Den föreslagna ”accenten” på sju våningar har inget berättigande i denna stadsbild; I synnerhet detta hus och placeringen mitt i raden mot Vaksalagatan stör just de siktlinjer som man säger sig värna om. Kommande från Vaksala kyrka och Gränby köpcentrum ska man väl kunna se såväl Slottet som Domkyrkan? Det går nog bra att se dessa märkesbyggnader från sjuvåningshusets privata terrass, men inte från Vaksalagatan. Den föreslagna utkragningen på fyra m över gatumark i hörnet av det sydliga området bör också utgå; den ger inget trivselvärde, utan är störande i stadsbilden.

Det är välgörande med två släpp genom bebyggelsen, ett i Skomakargatans förlängning och ett mitt för Regngatan, men båda är tänkta att bli körbara. Den södra anslutningen för korsande trafik över Vaksalagatan synes direkt olämplig. Låt i stället den södra gatan bli ett parkstråk med enbart gång- och cykeltrafik!

Sammanfattning

Hushöjderna föreslås sänkas för att uppnå bättre anpassning till omgivande områden och den södra gatan föreslås bli ett parkstråk för endast gång- och cykeltrafik.

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina  Berglund, ordförande                                Kristina Dahlberg, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Kommunledningskontoret i Uppsala kommun, ”Översiktsplan”                                                               2013-12-15

753 75 Uppsala

oversiktsplan@uppsala.se

Ang förslag till fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Uppsala kommun. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till fördjupad översiktsplan utsänt för samråd t o m 2014-01-03.

FVU:S SYNPUNKTER

Utgångspunkter

Det är i och för sig utmärkt att kommunen belyser frågan om förbindelser över Årike-Fyris med olika alternativ i ett tidigt skede av planeringen som möjliggör dialog med alla berörda innan låsningar skett i beslutsprocessen. Men den omfattande fördjupade översiktsplanen belyser tyvärr endast en aspekt av alla faktorer som samspelar i stadsbyggnaden, nämligen olika trafiklösningar. Dessutom råder stor osäkerhet om viktiga förutsättningar för trafiklösningarna vad gäller möjligheterna till utökad spårkapacitet på järnvägen och eventuell ytterligare station i Bergsbrunna.

För att kunna bedöma olika lösningar vad gäller vägnät och kollektivtrafik krävs möjlighet till en samlad bedömning av samtliga viktiga planfaktorer, utöver nät för trafik även nya bebyggelseområden för bostäder och arbetsplatser, grönstruktur, kommersiell service, skolor och annan lokal service mm. Även utbyggnadstakten är en viktig faktor för att kunna bedöma hur olika etapplösningar ser ut under perioden fram till avslutat genomförande av stadsutvecklingen. För bedömning av trafikfrågorna krävs således ett mycket bredare perspektiv där samtliga planfaktorer belyses i en fördjupad översiktsplan och där grundläggande förutsättningar för kollektivtrafiken klarlagts vad gäller järnvägstrafik och koppling till stadens övriga nät för kollektivtrafik.

Utredningsområdet har unika värden genom att det ingår i

• område av riksintresse för kulturmiljövården; utredningsområdet ingår som en viktig komponent i riksintresset på grund av läget intill Uppsalaåsen längs med Fyrisån i inloppet till Uppsala,
• område med bevarandevärt odlingslandskap,
• område utmed Fyrisån som omfattas av landskapsbildskydd och strandskydd samt innefattar naturreservatet Uppsala Kungsäng,
• det planerade naturreservatet Årike-Fyris inklusive Linnéstigarna,
• område som rymmer stora naturvärden – Ultuna källa av riksintresse för naturvården, torrbackar med sällsynta och rödlistade arter, våtmarksområden, strandängar, fågelliv,
• rekreationsstråk från Uppsala stadskärna till Mälaren,
• område som utgör ett kulturarv på grundval av Linnés vetenskapliga arbete och som kan komma att bli ett av Unescos världsarv.

Dessutom bör framhållas att detta magnifika kulturlandskap av riksintresse är unikt i vårt land och med djupgående historiska dimensioner, äldre än domkyrkostaden. Detta landskapsrum ger ett perspektiv på staden och har varit, är och bör förbli ett oförvanskat och störningsfritt förrum till stadsbebyggelsen. Området är sålunda med sina höga historiska, kultur-, natur- och rekreationsvärden en enastående rik tillgång för Uppsala och dess invånare och för besöksnäringen, nu och i framtiden. Området är en symbol för Uppsala som historisk stad, som kulturstad, som centrum för vetenskaplig forskning och som ett hållbart samhälle vad gäller växt- och fågelarter. Med ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafik, kanske med tillskott av naturum och andra anordningar för besökare, kan områdets betydelse för Uppsalas attraktivitet och för kultur- och naturturism öka än mer.

Detta förhållande måste vara den viktigaste utgångspunkten för vägfrågans lösning. Att bygga en bro och väg för motorfordon med höga trafiksiffror som en barriär tvärs över det värdefulla området, som bryter siktlinjer, som medför större eller mindre utbredda bullermattor och som sprider partiklar över naturen är oacceptabelt. Även en förbindelse för enbart kollektivtrafik är olämplig med hänsyn till i första hand det visuella intrånget i den värdefulla miljön. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår också att en ny vägförbindelse, även med skadeförebyggande åtgärder, bedöms medföra negativa konsekvenser för kultur- och naturmiljö, rekreation och friluftsliv, landskapsbild och vatten.

Närheten till Årike-Fyris är en oerhört värdefull kvalitet för dem som bor och kommer att bo i stadsutvecklingsområdena på ömse sidor om stråket, en kvalitet som man kan vara beredd att betala för med något förlängd restid med buss, spårväg eller bil. Mot denna bakgrund anser FVU att utgångspunkten för utredningen måste vara: Hur kan en fortsatt stadsutveckling ske i Ultuna-Gottsunda-Sunnersta respektive Nåntuna-Sävja-Bergsbrunna så att den tillgång som Årike-Fyris utgör tillvaratas på bästa sätt utan intrång av motorfordonstrafik?

Om städer ska bli långsiktigt hållbara och uppnå en attraktiv stadsmiljö av hög kvalitet krävs i första hand en minskning av biltrafiken. Erfarenheten visar att försök att tillgodose biltrafikens krav på framkomlighet ökar biltrafiken totalt sett med nya framkomlighetsproblem som följd. Det finns många exempel i världen på storstäder som gått motsatt väg, nämligen att begränsa framkomligheten för bil jämsides med rejäla satsningar på attraktiv och snabb kollektivtrafik och gena stråk för cykel- och gångtrafik. Ett exempel är Bogotá, en stad med 7 miljoner invånare, där dess borgmästare förvandlade staden med 40 % minskning av biltrafiken som följd – särskilda filer för snabbussar, 300 km cykelbanor, världens längsta gågata 17 km, en 45 km lång ”greenway” i stället för en motorväg, en bilfri dag per år. Han reser nu runt i världen och föreläser som stadsutvecklarnas guru.

Andra exempel på städer där aktiva insatser lett till kraftigt minskad biltrafik är Köpenhamn, Zürich, Eskisehir i Turkiet, Vancouver, Curitiba m fl. Lund är ett gott svenskt exempel där staden 1997 beslutade upprätta en plan för ett miljöanpassat transportsystem varefter ett konsekvent och framåtsyftande arbete skett för att minska biltrafiken genom attraktiv kollektivtrafik, utbyggnad av cykelstråk och cykelparkeringar, information och kampanjer för att påverka människors attityder mm. Resultatet har blivit en avsevärd minskning av biltrafiken; hela 90 % av lundaborna är positiva till satsningarna på miljöanpassade transporter.

Även om ett alternativ STYR (lägre kollektivtrafiktaxa, trängselavgifter, högre parkeringsavgifter, högre bensinpris och lägre bilinnehav) ingår i systemanalysen som ett beräkningsexempel präglas ändå utredningen av att framkomlighet och gena tvärförbindelser för bil är ett axiom för stadsutvecklingen. Detta trots Uppsalas klimatmål ”Uppsala är på väg mot klimatneutralitet” med målet att växthusgaserna ska minska med 30 % per invånare i förhållande till nivån 1990. Detta trots att kommunens hållbarhetsbokslut visar att utsläppen av växthusgaser totalt sett i stället visar en tendens att öka.

Varför inte inspireras av de många goda exempel som finns i flera av världens storstäder för att kunna uppfylla målen om minskad bilanvändning? En sådan satsning skulle dessutom kunna öka Uppsalas varumärke som en framsynt kommun med hög ambition vad gäller stadsmiljöns kvalitet och vilja att uppfylla klimatmålen.

Utredningen

FVU vill således påtala, trots detta tidiga skede i planeringen, att den viktigaste utgångspunkten måste vara att inga nya förbindelser för fordonstrafik (bil, buss, spårvagn, spårtaxi) bör komma till över Årike-Fyris. Enligt vår mening skulle sådana förbindelser innebära påtaglig skada på riksintresset både med hänsyn till det stora visuella ingreppet i den unika miljön men också med hänsyn till de utbredda bullermattor och den partikelspridning som skulle bli följden av alternativ med biltrafik tvärs över stråket. Dess värden för kultur-och naturupplevelser skulle drastiskt minska med ett ständigt bakgrundsbuller. Ytterligare en aspekt är att om satsning sker på transport per bil för omstigning till tåg på en eventuell järnvägsstation i Bergsbrunna krävs där stora ytor för infartsparkering mm, något som ej berörs i utredningen.

Det föreslagna sydliga läget för förbindelser för gc + buss/spårväg alternativt gc + buss/spårväg + bil är beläget endast ca 2 km norr om Flottsundsbron. Färd från Ultuna-Gottsunda-Sunnersta till Nåntuna-Sävja-Bergsbrunna via Flottsundsbron innebär en vägförlängning jämfört med det sydliga läget på ca 3 km, dvs en förlängning av restiden med inte mer än ca 3 minuter vid en hastighet på 60 km/tim! Denna marginella förlängning av restiden ska ställas emot de oersättliga värden som skulle skadas vid en utbyggnad av en ny tvärförbindelse för motorfordonstrafik. Därför bör i stället kapaciteten bedömas och erforderliga åtgärder vidtas för att Kungsängsleden och Flottsundsbron ska kunna fungera som smidiga passager för motorfordonstrafik över Fyrisån

En viktig förutsättning för de befintliga bostadsområdena och stadsutvecklingsområdena på ömse sidor om stråket är möjligheterna att få till stånd en attraktiv kollektivtrafik. Med utgångspunkt från de stomlinjestråk som redovisas i Översiktsplan 2010 har FVU skissat på en lösning som innebär en slinga för buss alt. spårväg. En sådan slinga skulle exempelvis kunna dras på sträckan Resecentrum – Kungsängsleden – genom Ultuna – Dag Hammarskjölds väg till Flottsund – väg 255 – Resecentrum. Denna slinga för kollektivtrafik skulle med fördel kunna gå i båda riktningarna varigenom restiderna skulle kunna minimeras genom val av färdriktning beroende på resmålet. Detta förslag är en idéskiss; det finns säkert många tänkbara alternativa linjesträckningar för delsträckor på en sådan slinga.

Kontakten för kollektivtrafik med en eventuell ny järnvägsstation i Bergsbrunna i framtiden skulle kunna ske genom en kort tur- och retursträcka via en ny förbindelse för kollektivtrafik från väg 255 söder om bebyggelsen fram till stationen. Om möjligt skulle ett alternativ kunna vara att den nya förbindelsen får en fortsättning i Skogsvägen åter till väg 255. Att kollektivtrafikslingan angör till båda järnvägsstationerna kan vara en fördel för det fall snabbtåg mellan Stockholm – Uppsala inte stannar vid Bergsbrunna station.

Avsikten är, enligt vad FVU erfarit, att Vindbron ska iståndsättas vilket innebär att ett stråk skapas för korsande gång- och cykeltrafik över Fyrisån. Tillsvidare borde denna åtgärd vara tillfyllest. Om ytterligare ett korsningsläge för gång- och cykeltrafik i framtiden bedöms nödvändigt skulle en bro i det nordliga läget, alternativ 1A enligt utredningens förslag, kunna övervägas för att skapa en gen förbindelse för cyklister och gångtrafikanter mellan områdena på ömse sidor om ån samt för att öka tillgängligheten till Årike-Fyris.

Sammanfattning

• Samrådsunderlaget är för begränsat – enbart trafikaspekter – och osäkerheten är dessutom stor vad gäller viktiga förutsättningar som ökad spårkapacitet och ny järnvägsstation i Bergsbrunna för att beslut nu ska kunna fattas om framtida lösningar för väg- och kollektivtrafik. Trafikfrågorna bör ej lyftas ut och beslutas utan sammanhang med andra planeringsfaktorer såsom bostads- och arbetsområden, grönstruktur, kommersiell service, skolor och annan lokal service mm. Samtliga dessa aspekter bör sålunda belysas i en fördjupad översiktsplan. Även etapplösningar bör redovisas.
• En utgångspunkt för fortsatt planering i hela staden, och för denna södra del av staden, bör vara att genom krafttag vända trenden med ökad biltrafik och i stället utveckla attraktiva alternativ för andra färdsätt med inspiration av många goda exempel världen över och i överensstämmelse med kommunens klimatmål.
• Utgångspunkten för den fördjupade översiktsplanen bör vara riksintresseområdets djupgående historiska dimensioner och dess enastående höga kultur-, natur- och rekreationsvärden och därmed bör utbyggnadsåtgärder som skadar dessa värden helt undvikas. Därför bör motorfordonstrafik hänvisas till Kungsängsleden och Flottsundsbron.
• Tillsvidare bör en iståndsättning av Vindbron vara tillfyllest för gång- och cykeltrafik över Fyrisån dels för att få en tvärförbindelse mellan områdena på ömse sidor och dels för att öka tillgängligheten till Årike-Fyris. Om behov finns i framtiden kan ytterligare en förbindelse för gång- och cykeltrafik övervägas enligt alternativ 1A.
• För att få en bekväm och gen kollektivtrafik är en tänkbar möjlighet en slinga för buss eller spårväg  som korsar Fyrisån på Kungsängsleden och Flottsundsbron, och som går på sträckan Resecentrum – Kungsängsleden – genom Ultuna – Dag Hammarskjölds väg till Flottsund – väg 255 – Resecentrum. Slingan bör ha trafik i båda riktningarna. För det fall en station skulle komma till i Bergsbrunna bör slingan kunna utvecklas med en länk från väg 255 söder om bebyggelsen till stationen, eventuellt alternativt med fortsättning åter till väg 255 via Skogsvägen.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                Carl Erik Bergold                Bengt Jonsell

Ordförande                           Styrelseledamot                  Styrelseledamot