Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                            2014-09-01
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Mikaelsplan, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012/20045.
Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för
granskning till 2014-09-02.

FVU:s synpunkter

Planförslaget avstyrks. Den höga exploateringen medför en drastisk och oacceptabel förändring
av den kulturhistoriskt värdefulla miljön med parken och kyrkan. Förslaget saknar alla
ambitioner att ta tillvara befintliga värden och nå en anpassning till den befintliga stadsmiljön. De
s k förändringarna sedan samrådet är så marginella att de i princip inte minskar nackdelarna i
planförslaget i något avseende.

Mikaelsparken med kyrkan och uppvuxna lövträd ingår i riksintresseområdet för staden (C 40 A)
och har ett högt värde för stadsmiljön i denna alltmer exploaterade del av staden, som park för
boende i omkringliggande bostadskvarter, som markör av en av de viktigaste infarterna till
stadskärnan och som en bevarad kulturmiljö från slutet av 1800-talet när denna del av staden var
ett utkantsområde. Dessa värden spolieras helt i planförslaget. De flesta av träden kommer att
behöva fällas. Den lilla återstoden av parkytan försvinner bakom stora hus och ett plank och blir
en gård av privat karaktär enkom för bostadskvarteret. Parken behövs i denna del av staden vilket
också svarar mot det sedan 2010 skärpta lagkravet i PBL – ”hänsyn ska tas till behovet av att det
inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns […] parker och
andra grönområden.”

Kyrkan uppfördes 1891 som Sveriges första stadsdelskyrka. Kyrkan byggdes som ett utmarks-
kapell där evangeliet skulle kunna predikas för de fattiga i stadens utkanter. Parken anlades
samtidigt med kyrkan. Kyrkan har alltså utöver sitt kulturhistoriska värde också en stor social-
historisk betydelse. Om planförslaget genomförs innebär detta att kyrkan förlorar hela sin
naturliga historiska omgivning och kommer att ligga där som en kvarglömd rest från en gången tid.

Inför planarbetet genomfördes en kulturmiljöanalys för området på uppdrag av Uppsala kommun
och Uppsalahem. I analysen anförs som förhållningssätt inför planarbetet bl a: ”I samband med
en utveckling av Mikaelsplan med ny bostadsbyggelse bör hänsyn tas till befintliga och historiska
värden på platsen för att förstärka de kvaliteter som platsen har och har haft” […] ”Mikaelsplan
bör återta sin plats som en grön park tillgänglig för stadens invånare.” FVU ställer frågan varför
analysen överhuvudtaget genomfördes eftersom ingen som helst hänsyn tagits till dess slutsatser i
planförslaget?

Man skulle också förlora den renande verkan på luften som parkens luftrum och den rika
grönskan ger. Exploateringen blir hög på ömse sidor om Kungsgatan vilket medför en radikal
minskning av det öppna stadsrum som idag består av Kungsgatan och Mikaelsparken. Kvarteren
ligger alldeles intill den alltmer trafikerade trevägskorsningen/trafiknoden där Kungsgatan möter
Luthagsesplanaden/Råbyvägen. Detta skulle innebära en kraftig försämring av luftkvalitén
genom sämre cirkulation av den avgasbemängda luften till nackdel både för befintliga och nya
bostäder samt för gatumiljön.

FVU skisserade vid samrådet en mindre omfattande bebyggelse – kontorshus i form av
trevånings slanka byggnader utmed järnvägen på ömse sidor om kyrkan och ett femvåningshus
mot Råbyvägen. Mot Skolgatan och Kungsgatan bör ingen bebyggelse uppföras utan parken med
dess mäktiga träd bör bevaras och direkt möta gaturummen. På detta sätt skulle Mikaelsparken
och kyrkan kunna bestå som ett relativt oförvanskat inslag i stadsbilden. FVU hävdar ånyo att
planförslaget bör omarbetas.

Sammanfattning
• Förslaget till detaljplan visar stor brist på respekt för kyrkans och parkens värde som
kulturarv och innebär därför påtaglig skada på riksintresset.
• Trots att Mikaelsparken ingår i stadens grönstruktur enligt ÖP 2010 kommer återstoden av
parken enligt planförslaget att få en så privat karaktär, bakom hus och plank, att dess värde
som grön lunga i stadens grönstruktur spolieras samtidigt som den skulle behövas än mer än
tidigare på grund av den förtätning som sker i parkens närområde.
• Planförslaget i kombination med övrig genomförd och planerad exploatering i denna del av
staden kommer att medföra en kraftig minskning av luftrummet vilket kommer att leda till
ökade föroreningshalter som följd av den omfattande trafiken vid infarten till stadskärnan.
• FVU förordar en total omarbetning av planförslaget med betydligt lägre exploateringsgrad.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande                            PO Sporrong, 2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                         2014-08-17

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Fullerö bostäder, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-20243.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t o m 2014-08-21.

FVU:s synpunkter

FVU anförde vid samrådet att planförslaget i sig har förtjänster men att exploateringsområdets läge är för isolerat och att Storvreta i stället bör byggas ut i direkt anslutning till befintlig bebyggelse samt att fortsatt utveckling bör baseras på en genomtänkt strukturplan. I samrådsredogörelsen hänvisas till den fördjupade översiktsplan som upprättats för orten. Denna är dock mycket schematisk till sin karaktär, i princip som en översiktsplan. För att få till stånd en attraktiv stadsbygd krävs mera planering än så – en analys utifrån en helhetssyn av bebyggelsetyper, arkitektonisk karaktär, lägen för mötesplatser samt större och mindre parker, gatunät och utformning av gaturum, gång- och cykelstråk mm. En sammanhållen stadsbygd av hög kvalitet uppstår inte av sig själv genom ”frimärksplanering”.

Vidare anförde FVU vid samrådet att gestaltningsprogrammet bör kopplas till detaljplanen med planbestämmelse. Denna synpunkt avfärdas i samrådsredogörelsen med ”att sammankoppla gestaltningsprogrammet till fullo med plankartan skulle innebära onödiga låsningar av utformningen över tid.” Syftet med en klokt utformad planbestämmelse (den behöver inte avse gestaltningsprogrammet till fullo) skulle vara att när husen får några år på nacken och det är dags för ommålning och kanske tillbyggnader garantera att den arkitektoniska kvalitén bevaras. Annars finns stor risk att områdets helhetsverkan går förlorad genom successivt ökat antal individuella avvikelser, inte minst vad gäller färgsättning. Detta är tyvärr en utveckling som med tiden drabbar många från början väl utformade grupphusområden med stora negativa effekter för områdenas helhetsverkan som följd.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                            2014-08-15

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Uppsala arena, Uppsala kommun. Dnr PBN 2013-1157. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-08-15.

FVU:s synpunkte

Uppförandet av en arena har föreningen Vårda Uppsala ingen anledning att motsätta sig.

Planområdet utgörs nästan uteslutande av parkmark, en del av den stora och för de nordöstra stadsdelarna så viktiga Gränbyparken. Karaktären av såväl kultur- som naturlandskap är väsentlig och här spelar de skogbevuxna knallarna inom planområdet en ovärdelig roll för artrikedom i flora och fauna.

De omfattande handlingarna, planförslaget med bilagor, utgör ett svårtillgängligt och inte särskilt åskådligt material – olyckligt med tanke på att de utgör handlingar för samråd. Utredningar av många väsentliga frågeställningar är ofullständiga eller saknas.

–       En av de skyddade tallbackarna; artrik naturmark som är en del av skyddsområde VAK 28, föreslås till största delen bortsprängd för att bereda plats åt arena och torgytor.

–       Förekomsten av fornlämningar inom planområdet är ofullständigt utredd. Stora ingrepp görs i fornlämningar som schaktas bort.

–       De hydrologiska konsekvenserna av de stora ingreppen är ej helt utredda.

–       I handlingarna står att en bedömning av den betydande miljöpåverkan på kulturmiljön planens genomförande innebär kommer att redovisas i nästa skede.       Oacceptabelt med tanke på frågans vikt vid samrådet.

–       Ingen ny fysisk gestaltning, inte ens idémässig, redovisas, trots att arenan kommer att bli ett landmärke av konsekvens för Uppsala-profilen, kanske kan en jämförelse göras med Globen och dess verkan som landmärke i Stockholm. Enligt planen kommer arenan att på en yta av 10 000 m2 ha en höjd motsvarande ett 15-våningshus och dessutom på en lika stor yta en höjd motsvarande 10 våningar!!

–       I handlingen redovisas stora ytor för parkering utanför planområdet. Varför omfattar inte planområdet också dessa ytor?

Inga alternativa placeringar av arenan har tagits fram trots att anknytningen till Gränby Centrum inte alls är lika självklar och lika starkt styrande som i det tidigare programmet. Atrium Ljungberg, Gränby Centrums ägare, har i dag helt andra planer. Man vill inte längre upplåta sina parkeringsplatser för gemensamt nyttjande, inte heller vill man ha den glasade broförbindelsen med arenan, tidigare starka skäl till placeringen av arenan i omedelbar närhet till Gränby Centrum.

Nu måste alternativ till placering av arenan visas, utan de negativa och mycket kostsamma konsekvenser som beskrivs ovan. I första hand inom planområdet.Varför denna brådska med ett så omfattande och gestaltningsmässigt så viktigt projekt för staden?

Vi föreslår att handlingarna kompletteras, inte minst vad gäller gestaltningen, och att samrådet görs om!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                 PO Sporrong

Ordförande                                           2e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden   Uppsala kommun                                                                                                  2014-06-16

753 75 Uppsala

Ang dpl för kv Städet m.fl., Brillinge 3:3, Uppsala kommun.

Dnr. PLA 2012-020104. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-07-09, och vill härmed framföra följande synpunkter.

FVU:s synpunkter

Till skillnad mot angivet mål för projektet enligt planhandlingen – att ny bebyggelse ska respektera den intilliggande bebyggelsen – kommer de höga husen att drastiskt skilja sig från det befintliga områdets karaktär och dessutom konkurrera i stadsbilden med tornet på Vaksala kyrka.

Kvarteret, som ligger nordost om Gränby centrum, är idag bebyggt med sex stycken kedjehus och ett loftgångshus i två plan. Ägare är Uppsalahem, som nu vill öka antalet lägenheter i området genom att riva kedjehusen och loftgångshuset och bygga nytt. Man framhåller förekomsten av radon i byggmaterialet och i marken som motiv till att byggnaderna ska rivas.

Sydväst om bostadsområdet fram till Österleden ligger ett parkstråk. Parken, av hagmarkstyp, sluttar svagt upp från Gränby centrum. Kvarteret med sina låga hus ligger på en höjdsträckning och är inbäddat i lövträd. Sydost om bostadsområdet framträder spiran på Vaksala kyrka som ett landmärke, väl synligt från Gränby centrum och från Vaksalagatan vid färd mot nordost.

Förslaget innebär en avsevärt högre exploatering än idag. De rivna husen avses ersättas med lamellhus i fem våningar och ett niovåningshus där loftgångshuset nu står. I planhandlingen anges att ”den nya bebyggelsen ska utformas med stor omsorg för att berika området och visa en nutida och attraktiv arkitektur”. FVU anser dock att en ny bebyggelse med dessa höjder inte är ett sätt att berika området utan snarare visar en stor brist på hänsyn till områdets karaktär.

Fasadritningarna mot sydväst redovisar inte den ovan beskrivna vyn med Vaksala kyrka. Om kyrkan tagits med på illustrationerna skulle man omedelbart inse hur olämpligt det är att placera höga hus i detta läge. Niovåningshuset skulle komma att sticka upp som en jättelik flyttkartong, ingalunda som en ”markör” utan som ett brutalt ingrepp gentemot vyn över kyrkan. I planhandlingen anges att ” Kyrkan ligger i kanten av slättlandskapet och utgör en viktig del som landskapselement”; låt då detta landskapselement få förbli utan konkurrens. Även femvåningshusen kommer att uppfattas som alltför dominerande i stadsbilden. I detta landskap, på visst avstånd från ”stadsväven” passar inte högre bebyggelse. Vidare skulle de höga husen komma att skymma eftermiddags- och kvällssol för den närmaste raden med småhus.

I stället föreslår FVU en huslänga med två eller tre stycken 2-3 våningshus, dvs en hushöjd som nätt och jämnt når över trädtopparna. Stadsbilden skulle då ge ett harmoniskt intryck, den nya bebyggelsen skulle stämma bättre med bostadsområdets karaktär och tornet på Vaksala kyrka skulle bestå som enda högre markör utan konkurrens i vyn sedd från söder. Utnyttjandet av marken skulle bli mera måttligt, men ändå ge ett icke föraktligt tillskott av nya lägenheter i lantlig miljö. Mera grönyta skulle kunna sparas kring de nya husen och gården och trädgårdarna på andra sidan Storkällsvägen skulle få behålla solinfall i hus och trädgårdar.

Sammanfattning

FVU anser att planförslaget ska omarbetas. Exploateringen av kvarteret bör ske med måtta med anpassning till karaktären i det befintliga bostadsområdet och till landskapsbilden. Som genomgående hushöjd föreslås 2-3 våningar.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                                    Kristina Dahlberg

Ordförande                                                               Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Svea Hovrätt                                                                                                                                         2014-06-16

Mark- och miljööverdomstolen

Överklagande

Beslut som överklagas

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Mark- och miljödomstolens (MMD) beslut 2014-06-02, Mål nr P 576-14, att avslå FVU:s överklagande 2014-01-17 (bilaga 1) av länsstyrelsens i Uppsala län beslut 2013-12-18, dnr 403-5467-13. Detta beslut av länsstyrelsen innebar avslag på  FVU:s överklagande 2013-09-17 (bilaga 2) av kommunfullmäktiges beslut 2013-08-26, § 200, att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö, Uppsala kommun.

Yrkande

FVU yrkar att MMD:s dom upphävs och att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen upphävs. FVU hemställer vidare att MMÖD håller syn i målet.

Grund för prövningstillstånd

FVU anhåller om prövningstillstånd då föreningen betvivlar riktigheten av det beslut som MMD har fattat. FVU har noggrant redovisat skälen till att länsstyrelsens beslut bör upphävas. Dessa skäl har ej bemötts i domen annat än med hänvisning till att länsstyrelsen förväntas ha tillgång till den särskilda kunskap som behövs för bedömning av frågor om kulturmiljöer. FVU vill därför påtala att länsstyrelsens beslut strider mot vad dess högste expert inom området anser. I FVU:s överklagande till länsstyrelsen anförs bl a följande:

FVU konstaterar att länsstyrelsen genom sitt beslut negligerat den expertbedömning som gjorts av nuvarande och en fd länsantikvarie som båda gör bedömningen att projektet innebär påtaglig skada på riksintresset.

Av länsstyrelsens yttrande 2011-11-25 vid utställning (1) framgår att länsantikvarien Agneta Åkerlund anför skiljaktig mening. Hon anför bl a

”För förståelsen av områdets lämningar och den historia de berättar utgör landskapsbilden med dess kontrast av öppet landskap med slingrande åar och åsryggar omgivet av sluten skogsmark inte bara en viktig bakgrund utan också en direkt förutsättning för områdets utveckling. Därför är det viktigt att bilden av landskapets dominerande markslag, öppet – slutet, består. […]. Trots ambitionerna i detaljplanen att begränsa höjder på byggnader och möjliggöra skyddsplantering bedömer jag att punkten är nådd då den sammantagna påverkan blir för stor och negativ och att en utbyggnad av Fullerömotet i enlighet med detaljplanen inte är förenlig med värdena i kulturlandskapet utan innebär påtaglig skada på kulturmiljövårdens intressen.”

FVU vill också hänvisa till en artikel i UNT 2011-07-27 av fd länsantikvarien Karl Johan Eklund. Han skriver bl a

”Även om Fullerö Park planeras ligga strax utanför den schablonmässigt dragna gränsen för riksintresset kommer anläggningen att dominera landskapsrummet och därmed riksintresset i denna del så till den grad att karaktären och därmed värdet kommer att skadas. Efter att ha arbetat med riksintressena i många år tar jag mig friheten att påstå att riksintresset kommer att utsättas för vad som i lagtexten (MB 3 kap 6§) benämns ’påtaglig skada’.”

Som FVU anför i sitt överklagande till MMD noterar föreningen med förvåning att chefen för kulturmiljöenheten, länsantikvarien, ej deltagit i den slutliga handläggningen. Bör inte detta viktiga beslut av länsstyrelsen baseras på all tillgänglig sakkunskap?

Till skillnad mot vad MMD anför synes länsstyrelsen i detta fall inte ha beaktat och utnyttjat den tillgång som länsstyrelsen har till den särskilda kunskap som behövs för bedömning av huruvida det är fråga om påtaglig skada på riksintresset eller ej.

Grunder i övrigt

FVU åberopar sina till Länsstyrelsen i Uppsala län och till MMD anförda grunder för överklagandet av detaljplanen, dels att den överklagade detaljplanen bedöms innebära påtaglig skada på riksintresseområdet ”Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar” (K 30), dels att detaljplanen medför ökad biltrafik i strid med miljömålen samt att etableringen kommer att slå ut lokal närservice i Storvreta samhälle i strid med inriktningen i Översiktsplan 2010. Sammanfattningsvis påtalar FVU följande vad gäller den värdefulla kulturmiljön:

• Projektet Sydöstra Fullerö skulle medföra att den unika helhetsmiljön, ett nationellt och internationellt känt kulturarv med fornlämningar minst 3000 år tillbaka och vars värde till stor del ligger just i helheten, skärs av.
• Projektet Sydöstra Fullerö skulle, med hög bebyggelse och med en minst 22 m tät och hög städsegrön trädplantering (gran?) bilda ett storskaligt och brutalt inslag i landskapsbilden och kommer därför att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön och minska förståelsen för hur landskapets förändrats alltsedan forntiden.
• Det genomförda E4-bygget innebär, även om stor omsorg lades ner på en så god anpassning som möjligt till det omgivande kulturlandskapet, ett hårt ingrepp i den värdefulla kulturmiljön. Miljöbalkens lagregler vad gäller bedömning av påtaglig skada på riksintresset måste rimligen omfatta en helhetsbedömning som inte bara avser det aktuella projektet utan även tar hänsyn till den samlade effekten på kulturmiljön med hänsyn till tidigare genomförda ingrepp i denna.

FVU hävdar således att detaljplanens genomförande skulle medföra påtaglig skada på riksintresset och att MMD därför borde ha upphävt länsstyrelsens beslut att inte upphäva detaljplan för SÖ Fullerö.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Kristina Berglund                Ulla Björkman                                         

Ordförande                           Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                       2014-06-13

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Gunnar och Högne, Uppsala kommun. Dnr 2012/20212-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd       t o m 2014-06-13. Syftet med planen är att skapa ytterligare bostäder och lokaler i kvarteren, samt att riva lågdelen av Samariterhemmets nya sjukhus för att göra den nya bebyggelsen möjlig.

Kv Högne rymmer en av stadens verkligt märkliga miljöer, arkitekten Carl Bergstens Samariterhemsbyggnader från början av förra århundradet. Bergsten var en av sin tids stora arkitekter och hans främsta verk är kanske Liljevalchs konsthall i Stockholm.

FVUs synpunkter

Bland handlingarna har vi tagit del av Karl Johan Eklunds kulturhistoriska utredning, och finner att hänsyn till de rekommendationer som berör kvarteren i vissa fall har tagits i detaljplanen.

Främst då i kv Högne:

Punkt 1 som innebär att den på 60-talet okänsligt motbyggda norrfasaden på Diakonisshuset (Carl Bergsten 1916) friläggs och återställs.

Punkt 3 som innebär att också gårdsfasaden på det Gamla sjukhusets tillbyggnad (Carl Bergsten 1925) friläggs och återställs.

Punkt 4 som innebär att den urschaktade ekonomigården återställs till ursprunglig nivå.

Det är viktigt att också övriga delar av de åtta rekommendationerna följs. Särskilt då återställandet av den delvis förändrade trädgården mot söder. Denna muromgärdade klosterlika miljö, som utgörs av de äldre byggnaderna och deras trädgård, är en av Uppsalas pärlor. Karl Johan Eklund slår fast att särskilt Diakonisshuset är av byggnadsminnesklass.

Mot bakgrund av detta konstaterar vi beträffande kv Högne:

Den föreslagna byggnaden mot Kungsgatan behöver sänkas till tre våningar i den nedre delen och i den indragna delen till totalt sex våningar. Det är typiskt för vår tids desperata jakt på fler bostäder att man i planbeskrivningen relaterar den nya byggnadens höjd till sjukhusbyggnaden från 60-talet, vilken i detta komplex av byggnader är en viktig tidsmarkering men bör förbli den högsta byggnaden i kvarteret. Ytterligare en byggnad av samma höjd skulle verka synnerligen tyngande och skada helhetsintrycket av kvarteret. Betydligt större skäl föreligger att relatera den planerade byggnaden till Bergstens Diakonisshus, med dess höga arkitektoniska och därmed också stadsbildsmässiga kvaliteter. Gör man det, ser man tydligt i perspektiven att den låga delen inte skall vara högre än tre våningar för att underordna sig Bergstens takfot och att den höga delen skall vara högst sex våningar för att matcha nocken på Diakonisshuset. Dessutom skulle en indragning av hela den nya byggnaden med ett par meter säkerställa att Diakonisshusets gavel träder fram i Kungsgatans perspektiv på det karaktäristiska sätt den alltid gjort,  Kungsgatan har inte råd att förlora något livande inslag, även om planeringen av stationsområdet inneburit en klar förbättring.

Den inre nybyggnaden mot Grimhild kan behålla sina sju våningar. FVU anser att Diakonisshuset inklusive trädgården och stora delar av den vackra interiören skall få bästa tänkbara skydd för framtiden med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet och därför betecknas med stort Q i detaljplanen.

Vidare bör mot bakgrund av den kulturhistoriska utredningen ett gestaltningsprogram biläggas detaljplanen. Programmet bör innehålla riktlinjer som garanterar att de nya byggnaderna utformas med ett gott samspel med den äldre värdefulla bebyggelsen. Alternativt kan detaljplanen förses med motsvarande bestämmelser för att uppnå en god anpassning

En byggnad i kv Högne från vår tid, av Johan Celsings kontor, kan med de förändringar vi föreslår bli ett tillskott i staden.

I kv Gunnar anser vi att byggnaden mot Kungsängsgatan bör behålla sina fyra våningar för att bevara skalan i gaturummet.

Sammanfattning

• Samariterhemmet och dess trädgård utgör en enastående miljö av högt kulturhistoriskt värde. Det är därför synnerligen angeläget att samtliga åtta rekommendationer i Karl Johan Eklunds kulturhistoriska utredning följs vid utformningen av detaljplanen.
• Den nya byggnaden utmed Kungsgatan bör sänkas till totalt tre våningar i den lägre delen och till totalt sex våningar i den högre delen, för att underordna sig takfoten på Diakonisshuset och samspela med dess taknock. Vidare bör byggnaden dras in från Kungsgatan för att Diakonisshusets gavel fortfarande ska träda fram i Kungsgatans gatubild på samma intressanta sätt som hittills.
• Det är viktigt att säkerställa bevarandet av Samariterhemmet jämte dess park med beteckningen Q i detaljplanen samt att säkerställa att de nya byggnaderna samspelar väl med Samariterhemmet genom att ett gestaltningsprogram bifogas detaljplanen, alternativt genom särskilda utformningsbestämmelser.
• Byggnadshöjden fyra våningar mot Kungsängsgatan bör bestå för att inte förrycka den måttfulla skalan i gaturummet.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                PO Sporrong

Ordförande                         2:e vice ordförande