Uppsala kommun                                                                                                       2015-09-04

Plan- och byggnadsnämnden

753 75  Uppsala

Ang detaljplan för kv Takryttaren, Kvarngärdet 1: 8, m.fl. Dnr PLA 2012–20232. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av ovanstående plan och vill här avge några synpunkter.

Omgivande kvarter har en bebyggelse som bildar en tilltalande helhet. Byggnaderna mot Portalgatan är uppförda i 5 våningar och ibland med en sjätte indragen våning.

Den nu aktuella planen bryter av svårförståelig anledning denna helhet. I huvudsak anges 6 våningar.

Den kontorsbyggnad/fastighet, 62:2, som fått beteckningen KR, samt KR C i planen, har byggts med en höjd av 7 meter. Den nya planen medger en nockhöjd – alltså inte fasadhöjd – 12 meter. Det innebär att man mycket nära det befintliga huset (2 resp 4 meter) kan bygga en tolv meter hög byggnad, dvs 4 våningar. En sådan byggnad skulle negativt påverka byggnaden till söder.

Detaljplanen bör omarbetas enligt följande:

• Flerbostadshuset bör få högst 5 våningar samt en indragen vindsvåning i likhet med omgivande bebyggelse.

• Kontors- eller hotellbyggnaden bör inte bli högre än gällande plan med angiven byggnadshöjd av 7 meter.

• Tillbyggnad av kontorshuset är tveksamt. Det finns ingen möjlighet att bygga till och samtidigt tillgodose parkering och tillfart inom befintlig fastighet.

• Det finns ingen som helst skäl att utöver angiven s k nockhöjd eller totalhöjd medge  att ” hisstorn” och ” trapphus” skall  kunna bryta byggnadernas takfall.

• Föreslagen plan bör omarbetas och ges en utformning som är likartad tidigare detaljplaner i området och beviljade bygglov.

Uppsala dag som ovan

Olof Antell, ordförande

Uppsala kommun                                                                                                         2015-09-04

Plan- och byggnadsnämnden

753 75  Uppsala

Ang. planprogram för Ulleråker, Dnr. PBN2012-2012-20250. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till planprogram, utsänt för samråd t.o.m. 2015-09-04 och vill anföra följande.

Synen på helheten

FVU har följt arbetet med Södra staden alltsedan planeringen påbörjades: vi har tagit del av underlag, deltagit i offentliga samråd och själva gjort grundliga studier av hela stadsområdet. Föreningens synpunkter finns redovisade i skrivelser till kommunen, ang Ulleråker (2013-06-18), Dag Hammarskjöldstråket (2014-09-30), Södra staden, med en helhetssyn (2015-02-03).

I den aktuella fasen i planeringen, med syn både på delområden och stadsavsnittet i sin helhet, har FVU lämnat och kommer att lämna yttrande om dessa, utöver Ulleråker, Rosendal (2015-08-27) och hela Södra staden (2015-09-11). Skrivningen om Ulleråker sker med den grundsyn som framgår av övriga yttranden.

I  FVU.s yttrandet angående fördjupad översiktsplan för Södra staden framhålls dilemmat i planprocessen, med att program upprättats för  delområden innan riktlinjer är tagna för hela stadsområdet. Varje delområde har sina särdrag med specifika förutsättningar i natur och byggnadskultur, med kvaliteter som måste preciseras. Hur de skall tillvaratas, utvecklas och samordnas och bidra  till en karaktärsfull helhet. Med detta klarlagt kan sedan en plan med god helhetsverkan tillskapas.

Ulleråker – en resurs i stadsbyggandet

Uppsala växer konstant, med åtföljande krav på nytillskott av  bostäder och service. I den situationen har det södra stadsområdet blivit av största betydelse för stadens utveckling. Ulleråker har här en given central position. I planprogrammet framhålls områdets strategiska läge med närhet både till innerstaden och de båda universitetens campusområden, platser för ”tjänsteindustri”, med koppling också till äldre förstadsområden och som även innefattar och ansluter till attraktiv naturmark.

Planprogrammet redovisar kvalitéterna hos området med målsättningar för utbyggnad som har en hög ambitionsnivå. Här framhålls särskilt natur- och kulturhistoriska värden. Gestaltningsmässigt vill man se en återgång till en mer varierad stadsform, integrerad (boende och verksamheter blandade) och med tydlig rumsgestaltning, med gator, inte längre bara trafikytor, utan stråk för samvaro. Bilen har inte getts prioritet; istället kollektivtrafik, buss eller spårbunden, cyklande och gående.

Programmet vill också tillföra kommersiell och offentlig service och arbetsplatser i form av kontor för att skapa en stad med blandade funktioner. Genom att planera för annan verksamhet än boende längs centrala stråk och torg/hållplatser skall en levande gatumiljö skapas.

Med utgångspunkt från vad man ser som kärnvärdena inom området, landskapsrum och kulturmiljö – hela institutionsanläggningen med samlingen av byggnader, natur- och parkmark – vill man skapa ”en modern stadsdel på historisk mark”.

Nya Ulleråker – vision eller villfarelse? Diskussion av planprogrammet

Visionen av den nya staden, kort skrivet/slagordsmässigt/ är

* hållbar infrastruktur, trafik- och ledningssystem

* stadsrum med kraft och karaktär

* tät bebyggelse av hög kvalitet

Förvärvet av mark till hög kostnad har styrt mot en utbyggnad med hög exploatering (ca 8000 bostäder) som tydligt framgår i planprogrammet. Kring kollektivtrafikstråket, stommen i planen, är grupperade breda bårder av kvarter i traditionellt rutnätsmönster. Ingen detaljerad beskrivning av byggnadsbeståndet förekommer. Flygperspektiv och svårtolkade illustrationer av gatubilder återger stadsrum med sättning, skala och volym som präglar den nya stadsbebyggelsen i Stockholm, på malmarna och i närförorter. Fotoexempel från Stockholm och Berlin – så långt från Uppsalas karaktär.

Hur svarar dessa stadsrum mot förutsättningarna här i Ulleråker, hur tar de tillvara och utvecklar de kvaliteter man så starkt framhåller som planförutsättning. Områdets egenskaper och värden finns noga redovisade i en heltäckande kulturhistorisk utredning, utförd i regi av Upplandsmuseet: ett dokument angivet som referens i planunderlaget.

Kommunen säger sig att med Ulleråker vilja skapa ett stadsområde, med ett nytänkande som kan vara förebildligt i svenskt stadsbyggande. Området äger ju unika kvaliteter, en domän med natur, parkmark och bebyggelse, vårdanstalten, ett statligt omsorgsbyggande, som framstår bokstavligen i anläggningen.

FVU anser, med den ansats programmet har, att planen helt förvanskar områdets kvaliteter. Om Uppsala vill göra området till skyltvara för en kommunens stadsbyggnadskultur, skall den inte utgå från ett inlånat trendmässigt mönster. Planeringen måste ske på platsens villkor. Underlaget för bedömning finns, som nämnts, redan, fylligt och tydligt redovisat. Områdets tillkomsthistoria omfattar århundraden med alla skedens avlagringar. Att nu, i all hast och på kort sikt, för att lösa ett akut byggnadsproblem, förverka Ulleråkers ursprungsvärde, är ett ingrepp som urholkar hela Uppsalas stadskultur. Häpnadsväckande är uppgiften om den förestående rivningen av 34 byggnader inom området – endast några få skulle bli kvar.

Ledorden i planprogrammet är ”hållbarhet”, ”nytänkande”, identifikation i kärnvärden som omfattar läge, historiskt arv, grundvattenkälla, tallnätverket, åsen och årummet, ”en stadsdel med natur- och kulturhistoriska värden. Hur svarar detta mot planens innehåll och form?

Man föreslår en efter Uppsalaförhållanden mycket hög exploatering som går ut över ”kärnvärden”, som gäller kulturmiljön, natur, landskap och bebyggelse, tydligt framhållet i Upplandsmuseets utredning. Exploateringstalen varierar mellan 1,8 och 2,5, vilket är ungefär dubbelt så högt som de tätast bebyggda kvarteren i områdets södra del.

Planens vision är en ”uthållig” stad i ”ny” form. En kvartersstad koncentrerad kring en kollektivtrafikled lagd i ett stråk som inte tar fasta på områdets kvaliteter. Leden är lagd väster om Ulleråkersvägen, nuvarande centralgata, och inkräktar på tallskogsmarken mot Dag Hammarskjölds väg. Skogsmarken här är klassad med näst högsta prioritet, där särskilt brynen mot vägen och Ultunaslätten framhålls vara viktiga att bevara. Oaktat det är bebyggelse framdragen i massiva kvarter längs Dag Hammarskjölds väg på hela sträckan mellan Kungsängsleden och Ultunaslätten, bl.a. med ”entrebyggnader” som rymmer parkering. Ingen hänsyn är tagen till den flerhundraåriga traditionen med Dag Hammarskjölds väg som stråk genom ett kultur- och naturlandskap, ”landsvägen” till Uppsala med obruten riktning in mot slottet och staden.

Motiv att avhända sig historisk hänsyn ges med hänvisning till gestaltningen av Rosendal med motsvarande förtätning längs Vårdsätravägen, som dock helt saknar ett sådant historiskt symbolvärde. Bebyggelsen som här gör ena sidan av Dag Hammarskjölds väg till så kallad stadsgata, sägs ge en föraning, en känslomässig koppling till tätheten i innerstaden, som väntar bortom åsen. Greppet är brutalt. Bebyggelse i detta läge ger slagsida åt hela stadsområdet: ett visuellt kalhygge i det historiska landskapsrummet. Utöver buller och avgaser ökar risken för de boende här att drabbas av demenssjukdomar enligt ny forskning.

Föreningen Vårda Uppsalas förslag till förändringar

• Behåll de naturliga avgränsningar som nu är och som definierar Ulleråker. Området har varit ett eget samhälle, länge liggande utanför staden, alltid som en tydlig enklav. Skogsranden mot slätten bevaras liksom en ridå längs hela Dag Hammarskjölds väg. Vägen kommer, med utbyggnad bl a av Södra staden att få kraftigt ökad trafik, en biltrafikled med regional betydelse. En bibehållen skogsridå längs vägen får en nödvändig funktion som skydd för buller och emission. Det finns ännu ett skäl. Sjukhuskyrkogården är en av områdets pärlor. En plats av stillhet och skönhet. För bevarande av dessa värden är skogsbrynet i väster en nödvändighet.

• Kollektivtrafikstråket, Södra stadens aorta, från centrum via Akademiska, STUNS, Polacksbacken, Ulleråker, Ultuna och Sunnersta/Åkervägen bör genom Ulleråker följa dagens sträckning längs Ulleråkersvägen, också med tanke på de boende i befintlig bebyggelse.

• Stenstadskvarter som i Kungsängen och på Kapellgärdet, på plan industrimark, fungerar inte här. En helt annan planeringsmetodik krävs för att i enlighet med programmets målsättning ta tillvara och utveckla platsens förutsättningar, dess bebyggelse och natur. Bebyggelsen kring Asylen med sin blandning av gammalt och nytt är en bra förebild för det fortsatta arbetet. Resultatet skulle kunna bli en organiskt varierad bebyggelsestruktur med friare formade gaturum – hus i tallpark blandade med slutna kvarter och storgårdskvarter. Inspiration kan hämtas från Ralph Erskine. I mångt och mycket en landskapsarkitektuppgift.

Hospitalets slottslika byggnad kräver att det öppna parkstråket i symmetriaxeln förlängs ända ner till Fyrisån. Längs ån en bred grön frizon.(Att benämna Hospitalet ”vingmuttern” känns fel – ett uttryck för den brist på respekt för kulturmiljön som präglar planprogrammet).

• Klart är att exploateringen måste reduceras mot och under 1,7 och delvis närma sig de befintliga kvarterens 1.2. D v s ca 5000 bostäder totalt i stället för de 8000.

Hushöjden kan och bör varieras med hänsyn till platsens förutsättningar och värden. I centrala lägen, torg, stråk, kan enstaka punkthus, högre än 6-7 våningar, få markera  mötesplatser eller utgöra fond. På det sätt som gjorts i Rosta, Örebro eller Gröndal i Stockholm.

• Redovisningen bör i fortsättningen ske i modell, som ställs ut i hallen utanför Kommuninformationen, som Stockholmsmodellen i Kulturhuset. Det skulle ge oss medborgare helt andra möjligheter att sätta oss in i och ha synpunkter på så komplexa program som Södra staden och Ulleråker.

Uppsala, dag som ovan

Olof Antell, ordf                                       Carl-Erik Bergold                                         PO Sporrong

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                              2015-08-27

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Rosendalsfältet i Uppsala kommun, Dnr PLA 2012-020172. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande synpunkter på rubricerade förslag.

FVU:s synpunkter

FVU noterar som positivt att detaljplaneförslaget nu hanteras enligt ordningen för normalt planförfarande. Föreningen anser dock alltjämt att planarbetet borde ha avvaktat planeringen på översiktlig nivå för Södra staden och att en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning skulle ha gjorts. Konsekvenserna för vattenhushållningen och skyddet för hotade arter måste ytterligare analyseras. Föreningen anser sålunda alltjämt, att planarbetet för Rosendalsområdet bör inkluderas i det större arbetet med planeringen på översiktlig nivå för den södra delen av staden, alltså Dag Hammarskjölds-stråket i dess helhet inklusive Ulleråker, och att således det fortsatta detaljplanearbetet för Rosendal bör avvakta detta, inte minst som planeringsarbetet för den södra delen av staden nu pågår för fullt . Särskilt trafiklösningarna måste ses idet större perspektivet, inte minst som spårväg är aktuell.

FVU kvarstår också vid bedömningen att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning behövs och att miljökonsekvenserna behöver belysas också i perspektivet av en förväntad ytterligare kraftig exploatering i närområdet, enligt vad som nyss sagts. Också i miljökonsekvensperspektivet måste trafiklösningarnanoga analyseras och därtill vattenhushållningsfrågan lyftas fram som en gemensam avgörande förutsättning för ytterligare bebyggelse i denna del av staden.

Styckvis planering, delområde för delområde medför risk för misstag och omtag samt ter sig både i planeringsmässigt och ekonomiskt hänseende olämplig. Redan nu finns åtskilligt att anmärka på.

Detaljplanen berör områden med höga naturvärden och sparar förvisso stora grönytor och värdefulla skogspartier. Den bebyggelse som planeras är koncentrerad kring en gata avsedd för såväl kollektivtrafik som bil och cykel, en gata med lokaler för butiker och annan service i byggnadernas entréplan. Detta är bra. Men planen medger också uppförande av mycket höga hus. Vid huvudgatan, Torgny Segerstedts Allé, är husen 27, 34 och upp till 40 meter höga, dvs 8-9, 10-11 till 12-13 våningar. Ingen annanstans har man tidigare byggt så högt och tätt i Uppsala. Utöver den angivna s k ”nockhöjden”, dvs takets högsta höjd, medger planen dessutom ”tekniska anordningar” upp till 45 meters höjd. FVU anser att denna höga exploatering förtar omsorgen om områdets naturvärden och att planen på denna punkt bör omstuderas. En uppenbar risk för storstadsförortskänsla – i negativ mening – föreligger.

De trånga passagerna kommer i kombination med hushöjden att få oönskade effekter. Den ovannämnda huvudgatan kommer tidvis att skuggas och riskerar att bli mycket blåsig. Vid Talltorget planeras ett 40 meter högt hus i västerläge, vilket kommer skugga hela torget efter klockan 5-6 på eftermiddagen. Byggnaden borde placeras norr om torget och skulle då bli en fondbyggnad för huvudgatan. Planen medger vidare att byggnader längs huvudgator, torg och vissa lokalgator får kraga ut över gaturummet – hur långt anges inte. Vissa gator får överbyggas helt för att kunna länka samman institutionsbyggnader. Dessa utkragningar kommer troligen inte att tillföra de rumsliga kvalitéer som sannolikt ärsyftet. Gaturummet blir trängre, ljustillgången sämre och de träd som planbeskrivningens illustrationer visar får ont om utrymme. De arkader som tidigare byggts i Uppsala har varit mindre lyckade och på flera ställen så småningom använts för att skapa mer lokalyta. Förbindande gångar mellan kvarter, som planen medger på några gator, kommer inte att tillföra några rumsliga kvalitéer. Behovet kan ifrågasättas. FVU anser att de i detta sammanhang beskrivna dragen försämrar gatumiljöerna och bör utgå.

Bestämmelser för fasadmaterial, färgsättning och takutformning saknas helt. Som FVU anförde vid samrådet uppnås inte ett gott arkitektoniskt samspel av sig självt. Utan några gemensamma riktlinjer är risken stor att stadsbilden kommer att upplevas som orolig och splittrad. För en god gestaltning krävs en plan som skapar sammanhang. Därför bör riktlinjer tas fram som ger anvisningar för såväl harmoniskt samspel som livgivande variation.

I detaljplanen finns en q-märkning av tre av fem byggnader i den s k ”Fyrkanten” ett antal äldre  militära byggnader. Den viktigaste, ”Tyghuset”, en välbevarad förrådsbyggnad i gott tekniskt skick, har inte skyddats. Huset kallas felaktigt i planbeskrivningen för såväl ”ladugård” som ”lada”. Tyghuset har ett uppenbart kulturhistoriskt värde och bör naturligtvis q-märkas. Byggnaden skulle lämpa sig väl till allt från samlingslokaler för kulturella aktiviteter till undervisningslokaler eller förskola.

Sammanfattning

FVU anser sålunda

att planens miljökonsekvenser och exploateringsgrad bör studeras ytterligare inom den nu aktuella

fördjupade översiktsplanen för Södra Staden. Planbeslutet bör avvakta översiktsplanens fastställande,

att erfarenheter av tätt stående, mycket höga hus bör studeras ytterligare och att hushöjder som inklusive

påbyggnad av tekniska anordningar når 45 meter inte bör tillåtas,

att planens bestämmelser om utkragningar respektive sammanbyggning över gaturum bör utgå,

att riktlinjerna för gestaltningen av ny bebyggelse bör utvecklas i syfte att uppnå ett gott arkitektoniskt

samspel

att den s k Fyrkanten bör q-märkas i sin helhet, Tyghuset inkluderat.

För Föreningen Vårda Uppsala,

Olof Antell, ordförande                   Kristina Berglund, styrelseledamot            Ulla Björkman, styrelseledamot

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                         2015-06-23

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Tiundaskolan, del av, Uppsala kommun. Dnr 2012/20103. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 23 juni och vill, också efter studier på plats, anföra följande.

FVU:s synpunkter

Byggnadsuppgiften

Luthagen räknas numera till Uppsala innerstad. Med förtätningar och i utbyggnader av randområden har det skett ett stort tillskott av hushåll och barnantal inom stadsdelen. Resurserna för skolomsorg har då blivit otillräckliga. 2014 beviljades rivningslov av Tiundaskolan. Skolan, idag med 560 platser på mellan- och högstadium, skall ersättas av en anläggning med närmast fördubblat elevantal, 1044 platser, nu fördelade på alla ålderskategorier, från förskola till högstadium.

Det är angelägen byggnadsuppgift som förestår. Tillgången till byggbar mark är begränsad. Tiundaskolan har idag förnämligt och centralt läge i stadsdelen, på tomtmark som medger ett gott återutnyttjande. En ny anläggning erbjuder alla möjligheter att tillföra kvaliteter till stadsområdet, vilket också framhålles i ingressen till planen, citerat med skrivning i ÖP 2010.

Byggnadsgestaltning

Utifrån illustrationerna till planen är det svårt att närmare uttala sig om byggnadskvalitet: de är närmast skisser. Det är en komplex byggnadsuppgift: många elever och från vitt skilda ålders-grupper blir sammanförda, inhysta i en kompakt och hög anläggning med inverkan på gatu- och stadsbild. I presentationen finns ingen närmare information om lokalprogram annat än en grov angivelse om var de olika årsklasserna tar plats i anläggningen. Paviljongsystemet i den gamla skolan är ersatt av en sammanhängande byggnadskropp med varierande höjd, ”klossar” i 2-4 våningar, lagda i vinkel sammanbyggda med ett glasat trapphus(?) mot hörnet Ringgatan/Sibyllegatan. Mot Tiundagatan i sydväst är plats för gymnastik- och idrottshall i anslutning till ”sportfält”. Tomten i övrigt är ”skolgård”, med stor yta för all slags aktiviteter. Illustrationen av gården är också den svår att tolka i planhandlingen. Den framstår som ett slags utrymme: en spelplan översållad med markeringar.

Byggnadshöjden med 4 våningar finner FVU olämplig. Stora nivåskillnader hör inte hemma i en skola, i synnerhet inte med lågstadieklasser. Anläggningen behöver heller inte markera sin plats med betonad hög volym i stadsrummet. I området, kring Ringgatan och Sibyllegatan är det 40-talets plankvalitet med 3-våningsmått som anger platsens karaktär. Höghusen väster om Tiundagatan, har ingen anknytning till det tidigare Luthagen. De har sin gestalt kopplad till höjdsträckningen i Stabby. Tiundagatan var en gång gränsen mot Bondkyrko socken.

Utgå från dagens skola: med lägre byggnadskroppar lagda som flyglar, längs gator och in mot gård, där byggnadskropparna bidrar till vägg och skydd mot angränsande gator och uppdelning i gårdsrum med naturlig avgränsad plats för de olika ålderskategorierna. En mer utspridd bebygg-else gör det rimligt med 3 våningar som maxhöjd och där en utbyggnad längs Tiundagatan blir ett viktigt tillägg.

Gårdsutformning

I förslaget ligger  tomten  helt öppen mot Tiundagatan, som både gestaltnings- och miljömässigt är ett missgrepp. Gården, i förslaget en slags zonerad park, är i detta läge inte självklart tillgänglig och brukbar som offentligt rum. Öppningen bildar ett vacuum i gatubilden och för samtidigt in all slags störning från genomfartstrafik, som tenderar att öka. En flygelbyggnad i detta läge skulle, som idag, ge en hälsosam åtskillnad mellan gata och skolgård.

En god tanke annars i förslaget är inriktningen på nyttjande av lokaler utom skoltid. På tomten har i all tid varit en allmän passage, ett gång- och cykelstråk med bekväm väg från Stabby ner genom Luthagen mot centrum. Stråket kommer att bestå. Från den har man också tillgång till ”friluftsområdet” på skoltomten, idrottshallen och ”sportfältet” som kan komma till allmänt bruk.

Saneringsfrågan

Men sportfältet rymmer ett allvarligt miljöproblem. Fältet ligger på mark där tidigare huvudan-läggningen inom Lervarufabriken haft plats. Under mer än femtio år har här skett tillverkning av först tegel, sedan cement, med processer som givit miljöfarligt avfall. Trots detta har ingen mark-undersökning av området genomförts. En sådan är absolut nödvändig, särskilt genom kopplingen till skolmiljön. Saneringsfrågan kunde då också lösas, samordnad med en annan fråga som berör hela stadsområdet: parkeringsfrågan.

Parkeringsfrågan

I förslaget är, som FVU kunnat avläsa det, all parkering längs tomtgränserna avförd. Dagens p-platser längs Sibyllegatan och Ringgatan, fungerar i stor utsträckning som boendeparkering. Den har med tilltagande inflyttning blivit allt hårdare belastad. Marken utmed Ringgatan har övergått till förgård kopplat till den platsbildning som markerar skolans huvudentré mot hörnet vid Sibyllegatan – i sig en lovvärd arkitekturtanke. Strax intill på Sibyllegatan har sedan, lite oförmedlat, serviceintaget till skolköket, med en på alla sätt central plats i anläggningen, placerats. Detta går ut över dagens parkeringsutrymme. För skolans behov, lärar- och besöksparkering, är avsatt en yta invid Sibyllegatan, på mark som tagits från sportfältet. Bilen är i de centrala stadsdelarna ett växande problem med behovet av uppställningsplats, som idag gör vissa gatuavsnitt helt blockerade. Parkeringsfrågan är ofrånkomlig i detta planärende och måste lösas för att göra skolanläggningen till ett attraktivt rum.

Ett förslag till lösning

FVU föreslår ett helhetsgrepp. Med en sanering av sportfältet som är ett avfallsområde ges möjlighet med ytterligare bortförsel av jord, att tillskapa ett suterrängplan av samma storlek som dagens sportfält att användas för parkering. En in- och utfart från Sibyllegatan kan ske utan någon störande nivåskillnad. Garageplanet överdäckas med tak som blir plattform för sportfältet, markerad som en mindre markhöjning med avgränsning mot GC-stråk och skolgårdar. En åtgärd av detta slag skulle ge god plats både för boende- och tjänsteparkering och gatorna skulle kunna återställas som rum. Parkeringsanläggningen/sportfältsplatån skulle därtill med omsorgsfull utformning kunna bli en tillgång inom området.

Sammanfattning

Nyordningen av Tiundaskolan är en angelägen byggnadsfråga, luthagsområdets offentliga byggnad, som kräver utformning därefter. Förslaget som föreligger, framstår dock för FVU ofullgånget med upplägg som inte svarar mot förutsättningarna på platsen, med bristande passning till omgivande bebyggelse och gaturum.

•    Utgå från och hämta inspiration från den nuvarande skolbyggnaden!

•   Sprid ut byggnaderna så att de bildar gårdar där de olika elevgrupperna har sina

självklara platser!

•   Maximalt 3 våningar i höjd!

•     Bygg en länga ut mot Tiundagatan som vägg i gaturummet och skärm mot störningar

från gatan, så som idag!

•    Utred behovet av sanering och i samband därmed parkeringsfrågan!

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong, 2.e vice ordförande                                                 Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                     2015-06-22

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för S:t Per, Uppsala kommun. Dnr 2006/20046-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubr. ärende på samråd t.o.m. 2015-06-22. FVU har diskuterat handlingarna på plats, och vill nu anföra följande.

FVU:s synpunkter

Den gällande planen har klokt respekterat Celsiushuset, senare uppföljt av ett gott arkitektarbete.

Med hänsyn till omgivande byggnaders höjder, bl a det nyligen och föredömligt slutförda arbetet i kv Svalan, bör högsta tillåtna höjd vara +31,5 m ca över nollplanet, med mindre delar upp till +32. Den enda höjd som sticker ut är ju den fatala planen för kv Torget som medger ett punkthus i 8(?) våningar till + 35,5 m, lyckligtvis inte realiserat! Denna enstaka höjd påstås då vara den karaktäristiska höjden i området trots att alla andra byggnader i omgivningen ligger under eller ikring +31,5. Ett önsketänkande typiskt för byggherreplanen!

I plantexten står vidare att befintligt fläktrum och övriga tekniska uppbyggnader på taken, genom dagens teknik kan reduceras i höjd. Störande delar som fläktrummet i hörnet Dragarbrunnsgatan och Klostergatan samt skorstenen mot Klostergatan skulle då kunna arbetas bort och sänkas till +31,5 – +32.

Planens konsekvenser för Celsiushuset är därnäst de viktigaste att beakta. Nordost om Celsiushuset måste höjden +19,4 fortsätta att gälla. Vidare måste påbyggnaderna i 5 och 6 våningar mot Svartbäcksgatan reduceras på båda sidor om Celsiushuset. Allt för att man, då man rör sig på Svartbäcksgatan, även fortsättningsvis skall kunna se Celsiushuset avteckna sig mot himlen. Den befintliga utbyggnaden med dörrar och glasparti innanför Celsiushuset har gjorts på prickmark, som enligt gällande plan ej får bebyggas, och bör om möjligt rivas. Enklast visas våra synpunkter på vår bifogade skiss lagd på planen från s 11 i planbeskrivningen.

En reducering av påbyggnaden på 5-våningshuset mot Svartbäcksgatan- S:t Persgatan måste också studeras med hänsyn till sikten mot domkyrkotornen då man kommer på S:t Persgatan från nordost. Vissa perspektivillustrationer, som gjorts av byggherren, kan uppfattas som vilseledande då planen medger en större byggrätt än vad som visas i perspektiven. Det gäller t ex de burspråk mot Dragarbrunnsgatan som medges i planen.

Sammanfattning

Projektet bör anpassas till omgivningens skala, siktlinjer mot domkyrkotornen bör beaktas och Celsiushuset bör även fortsättningsvis framstå med nuvarande siluett mot himlen vilket kräver att de föreslagna hushöjderna sänks. Överhuvudtaget är det angeläget att de påbyggnader som allt oftare sker nu i city konsekvent begränsas i höjdled med tanke på stadsbilden. Annars skapas prejudikat för kommande påbyggnader i övriga kvarter vilket på sikt skulle innebära en kraftig förvanskning av stadskärnans egenart.

För Föreningen Vårda Uppsala,

dag som ovan

Olof Antell                                                                     PO Sporrong

Ordförande                                                                    2.e vice ordförande

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                           2015-06-01

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Rosen, del av. Uppsala kommun. Dnr 2013/002912.  Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2 juni, har gjort besök på plats och vill anföra följande.

FVU:s synpunkter

FVU ser positivt på att kommunen ger möjlighet till ökat bostadsbyggande även i befintliga bostadsområden där så är möjligt utan att negativt påverka omgivande befintlig bebyggelse eller bostadsområdets arkitektoniska och miljömässiga värden.

Kvarteret Rosen och omgivande kvarter utgör en välbevarad helhet. En trädgårdsstad bestående av tvåvånings flerbostadshus och i kvarterets östra del tvåvånings villor på lummiga tomter. I hörnet Liljegatan och S:t Göransgatan har på 60-talet en Konsumbutik i ett plan fått ersätta ett av de tre flerbostadshusen i kvarteret och samtidigt revs en av villorna på tomten bredvid.

Lämpligt vore att ersätta matvaruhallen med ett flerbostadshus i 3-4. våningar med möjlighet till butikslokal i bottenplanet. Den nu föreslagna detaljplanen medger uppförande av tre flerbostadshus 4-5 våningar höga, en helt annan skala än omgivande byggnader. Planen medger en exploatering drygt tre gånger så hög som nu gällande planer. Illustrationerna visar tre kubistiska byggnader i tegel som inte på något sätt är anpassade till den omgivande miljön.

Huset på tomt 43.2 förutsätts rivas. Det är ritat av stadsarkitekten Gunnar Leche som även utformat stadsplanen för detta och omgivande kvarter. Det är ett välbevarat och välskött hus typiskt för Leche med mycket ljusa och välplanerade lägenheter. Huset är nyligen stamrenoverat med nya kök och badrum, lägenheterna är i övrigt utmärkt skick. Art riva detta hus vore en ren resursförstörelse.

FVU föreslår att planen omarbetas och medger en lägre exploatering samt med byggnader som i fasadmaterial anpassas till omgivande flerbostadshus, d.v.s. med putsade fasader och kulörer liknande omgivande hus.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan

Kristina Berglund                                      Olof Antell

t.f. ordförande

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                        2015-06-01

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Städet m.fl. Brillinge, Uppsala kommun.

Dnr PLA 2012-020104. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av granskningsförslaget. FVU framförde vid samrådet sammanfattningsvis att niovåningshuset skulle komma att sticka upp som en jättelik flyttkartong, ingalunda som en ”markör” utan som ett brutalt ingrepp i miljön kring Vaksala kyrka samt att höga hus inte passar på detta avstånd från ”stadsväven”. FVU föreslog i stället en horisontell linje av två längor med 2-3-våningshus, som nätt och jämnt når över trädtopparna för att ge ett harmoniskt intryck och för att få mera sol för kvarterets gårdar och trädgårdarna på andra sidan Storkällsvägen.

Även om det planerade niovåningshuset nu glädjande nog tagits bort kvarstår den höga exploateringen i övrigt, med fem- och fyravåningshus. FVU anser i motsats till plan- och byggnadsnämnden att området inte ligger inom den s.k. stadsväven. Brillinge ligger i ett naturskönt hagmarksområde kring Vaksala kyrka, som varit sig likt i hundratals år. Området har således en helt annan karaktär och utgör en välgörande kontrast mot Gränby i sydost, som är synnerligen hårdexploaterat med köpcentrum, sport och flervåningshus, och mot Årsta i sydväst, vars bebyggelse gränsar till detta öppna landskap.

Även om det nya förslaget med försök till variation i välstuderade fasader går åt rätt håll, så är det fortfarande för stort och ganska trist. FVU vill se planförslaget ännu mer bantat, med högst tre till fyra våningars höjd. Då kan garaget minskas och endast halva ytan behöva grävas ut. Ett ännu bättre förslag skulle vara att med inspiration av trädgårdsstaden begränsa hushöjderna till 2-3 våningar med trädgårdar, mindre ytkrävande än det befintliga villaområdet, och harmoniskt insmältande i landskapet! Med en sådan mera småskalig bebyggelse får man en betydligt högre kvalitet för Brillingeområdet som helhet, jämfört med planförslaget, och en betydligt bättre anpassning till stadsbilden och det omgivande kulturlandskapet utanför stadsväven. Vi ska vara rädda om denna kulturbygd!

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund                                Kristina Dahlberg

t.f.  ordförande                                     Styrelseledamot

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                          2015-04-17

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för sydvästra Gränby Centrum, Uppsala kommun.

Dnr 2013-2591. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2015-04-17, och också gjort ett platsbesök, och vill anföra följande.

FVU:s synpunkter

FVU ser positivt på att man med bostadsbyggande knutet till Gränby Centrum skapar en satellit till stadskärnan; miljön blir en blandning av handel, arbetsplatser och boende. Genom den nya bostadsbebyggelsen avskärmas Gränbyparken mot öster från dagens starka trafik och vidsträckta parkeringsytor. Den södra torgbildningen, som redovisas i perspektiv på sid 16 i planhandlingen, är väl studerad och bör kunna bli en god stadsmiljö. En intressant möjlighet är att utnyttja Vaksala kyrkas torn som fond.

Planförslagets svaghet är annars att det, för att vara en så omfattande exploatering, är så schematiskt studerat och redovisat. Detta gäller särskilt den norra delen, benämnd Gränby Västra, som illustreras med en monoton upprepning av samma vinkelform.

Som Länsstyrelsen påpekar måste hänsyn tas till Vaksala kyrka och dess roll i landskapet. Likaså till Linneminnet Gränby gård. Här krävs att planen ger riktlinjer för en nyansering, framför allt i höjd, en avtrappning både i norr mot Gränby gård och i söder mot Vaksalagatan och Vaksala kyrka. Lika viktigt är att byggnaderna på ett mer nyanserat sätt skapar en varierad anslutning till Gränbyparken.

Till sist har vi starka invändningar mot den föreslagna niovåningshöjden. 5-7 våningars höjd i den södra delen av planen, står väl mot Gränby Centrums skala, och ger en god stadskaraktär. Den norra delens nio våningar ställda mot den stora parkeringsytan i öster kommer däremot att ge en icke önskvärd förortskaraktär åt bebyggelsen. Så hög massiv bebyggelse i ett så högt läge i landskapet riskerar att störa både stadens silhuett och Vaksala kyrkas dominans i landskapsbilden.

För att det skall vara möjligt att rätt bedöma kvaliteter och brister i planen krävs kompletterande studier och handlingar bl.a. perspektiv som visar relationen till Gränbyparken, till Vaksala kyrka och till Linneminnet Gränby gård.

Sammanfattning

Det är positivt att utveckla området kring Gränby Centrum till en mer levande stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser och handel. Exploateringsgraden är dock för hög, främst hushöjden över 5-7 våningar, för att ge en behaglig skala i området. Vidare krävs en nyansering i utformningen av de nya byggnaderna i söder och norr, samt längs hela sträckningen mot Gränbyparken.

För Föreningen Vårda Uppsala

Dag som ovan,

Kristina Berglund               Carl Erik Bergold               PO Sporrong

Ordförande                         Styrelseledamot                  2:e vice ordförande

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2015-04-02

Direktör Mats Norrbom

Avdelningschef Ulla-Britt Wickström

Kommunstyrelsen f.k.

Ang detaljplan för Gunsta 1:2 m fl, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020051. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2015-05-04. Planförslaget innehåller 14 nya villatomter samt 5 tomter, bebyggda med fritids- och permanenthus.

FVU:s synpunkter

FVU har länge förordat en betydligt kraftigare tillväxt i kransorterna både för att i dessa få underlag för ökad service, mötesplatser och lokalt liv men också för att det hårda trycket på förtätning i Uppsala stad ska kunna minska något, varigenom förutsättningarna ökar för att kunna bevara stadens egenart. Det är därför positivt att detaljplaner nu arbetas fram i Gunsta och i andra kransorter.  Men varför föreslås, som här i Gunsta, i stort sett ingen annan kvarterstyp än den glesa villastaden för kataloghus på minst 1000 m² tomter?

Gunsta 1:2 ingår i ett större utvecklingsområde längs väg 282 med närhet till kollektivtrafik. Idag innehåller området nästa uteslutande friliggande villor, i storleksordningen 500 villor. Trots detta föreslås i planområdet friliggande villor på stora tomter. Som FVU har påpekat i många andra planärenden (Södra Gunsta, norra Bälinge, Ekhagen – Adolfsberg m fl) är det svårt att förstå att den mest ytkrävande av alla bostadsformer, ett eget hus på en stor tomt, föreslås i centrala lägen med närhet till kollektivtrafik i kransorterna samtidigt som ambitionen i staden å andra sidan är en så kraftig förtätning att väsentliga stadsbyggnadskvaliteter åsidosätts. Förutom att marken inte utnyttjas effektivt genom denna låga exploatering uppnår man inte heller en önskvärd blandning av bostäder för olika typer av hushåll. Ska exempelvis äldre invånare på orten eller ungdomar som vill ha eget boende tvingas flytta från sin invanda miljö därför att det inte finns lägenheter att tillgå?

Varför används inte stadstypen trädgårdsstad mer i kransorterna? Trädgårdsstaden borde vara en utomordentlig förebild för kransorternas utveckling. Trädgårdsstaden kännetecknas av en väl ordnad rumslighet, måttlig skala, blandning av hustyper, blandning av bostäder och verksamheter, egna små trädgårdar samt tydliga gaturum inramade med grönska. En relativt hög täthet kan uppnås samtidigt som resultatet blir en attraktiv stadsmiljö. Så varför inte inspireras av denna stadstyp i kransorterna och i stället för glesa villaområden bygga kedjehus, radhus och låga flerbostadshus och därmed fördubbla eller t o m tredubbla exploateringen?

Goda moderna exempel på trädgårdsstäder är t ex Norby trädgårdsstad i Uppsala, Tullinge trädgårdsstad och Lomma hamn. I det senare området har en exploateringsgrad på 0,6 uppnåtts,

d v s ca tre gånger högre täthet än ett område med villor på tomter på minst 800 m². Forskning visar att trädgårdsstaden är en mycket uppskattad stadstyp, på grund av den höga kvaliteten i stadsmiljön, vilket inte minst framgår av de höga försäljningspriserna i både äldre och yngre trädgårdsstäder.

FVU föreslår att kommunen ändrar inriktning när det gäller planeringen av kransorterna och följer den målsättning för en positiv utveckling av de små tätorterna som beskrivs på sid 27-28 i Översiktsplan 2010. För att denna målsättning ska kunna uppfyllas krävs en planering utifrån en helhetssyn med syftet att åstadkomma en attraktiv och långsiktigt hållbar stadsmiljö. Förslag till inriktning för kransorternas utveckling:

1.   Analysera vilken fördelning av olika hustyper som är önskvärd. Planera för en blandning av flerbostadshus, radhus, parhus, kedjehus och villor. Det bör finnas bostäder för alla typer av hushåll, inte bara villor för barnfamiljer. Med även andra hustyper än gles villabebyggelse kan befolkningen på samma yta öka betydligt.

2.   Skapa planberedskap även för arbetsplatser, varför inte pröva intresset för företagsbyar?

3.   Utveckla kransorternas centrum till en attraktiv mötesplats med service för orten och omlandet. Utveckla offentliga rum med planteringar, varierande markbehandling, ordnad parkering, belysning, genomtänkt skyltning m m.

4.   Studera behov av parkrum i och mellan bebyggelsegrupperna samt behov av kompletteringar av väg-, gång- och cykelvägnät.

5.   Studera mötet mellan bebyggelseområdena och det omgivande jordbrukslandskapet. Det är viktigt att söka stöd i befintliga terrängelement och det krävs en medveten placering och utformning av husen samt avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark.

6.   Upprätta ett gestaltningsprogram med principer för utformning av bebyggelse och gaturum. Gatusektioner bör alltid upprättas med redovisning av häckar, eventuella träd och belysning.

Kort sagt, låt den traditionella trädgårdsstadens principer inspirera planeringen av kransorterna!

Sammanfattning

FVU förslår att trädgårdsstadens ideal får styra utformningen av kransorterna vilket kan ge två- till tredubbel exploateringsgrad. Rita om den aktuella detaljplanen för Gunsta 1:2 med t ex rad- eller kedjehus!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund

Ordförande

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2015-04-02

753 75 Uppsala

Ang ansökan om att anlägga en wakeboardkabelpark i Fyrisån, Uppsala kommun.

Med anledning av ansökan till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun om att få anlägga en wakeboardkabelpark vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, framföra följande synpunkter.

En kabelpark med sk wakeboard, som på sistone ordnats i flera städer, är säkert angelägen att få till stånd också i Uppsala, och kommer nog att attrahera många i lägre åldrar. Den aktuella ansökan avser en kabelpark i Fyrisån mellan Eddaspången och Haglundsbron i centrala Uppsala. Den skulle innebära uppförande av ett torn i vardera änden samt en wire mellan dem, därtill hinder av olika slag som kan flyttas och bytas ut. Eventuellt kan tornen avlägsnas efter säsongens slut.

Ansökan är ytterst summarisk och tycks alltför oprecis som underlag för beslut. Man får inte reda på höjd och placering av de tilltänkta tornen, inte heller hur wire- anordningen kommer att se ut i praktiken. Endast en principskiss över dessa är bifogad till ansökan jämte en karta över det årum man hoppas få utnyttja. Inte heller anges vilka kabelparken i första hand ska vara avsedd för, inget om vilka tider eller under vilken säsong den tänks vara öppen. Vem ska ansvara för verksamheten, som kan innebära olycksfall och aktualisera försäkringsfrågor?

Fyrisån är det vattendrag som motiverat staden Uppsalas uppkomst vid Östra Aros. En viktig farled historiskt sett och samtidigt ett naturområde med viktiga värden. På senare år har t.ex. mycket kommunala pengar satsats på att gynna fiskarter som Aspen och genom landskapet utgör ån en viktig förutsättning för många arter, fåglar inte minst. För stadsmänniskan utgör ån en plats mitt i stadsbruset där man kan njuta av en stunds stillhet och av naturen. Strax kommer andungarna att snurra omkring på vattenytan till mångas glädje. Det är dock sköra värden som kräver vårt skydd. Vi bör alltid vara aktsamma om och tacksamma för den natur som finns i vår närhet och inte minst inne i staden.

Anläggningar i vatten bör inte byggas för tillfälliga företeelser utan det bör röra sig om mer permanenta behov av betydelse för viktiga samhällsintressen som bryggor, hamnar mm.  Arrangemang för mer flyktiga företeelser som uppdykande äventyrslekar som blir snabbt populära och lika snabbt försvinner bör inte få göra intrång i ett så viktigt vattendrag som Fyrisån med tillhörande strandzon, som i sig är känslig på många sätt. Här bör inte minst erosionsrisken betänkas i perspektiv också av att det rör sig om marker som översvämmas återkommande. Vilda lekar bör förläggas till mer oömma platser där de inte stör det vilda livet. Den föreslagna platsen är av många skäl olämplig för en kabelpark:

• Den är en viktig plats för rekreation, där under ljusa årstider dagligen hundratals personer i alla åldrar, söker ro och vila, promenerande eller sittande på de bryggor kommunen nyligen anlagt för att göra årummet attraktivt för sådana ändamål. Kvarteren längs Fyrisån ingår för övrigt i det bevarandeområde som beslutades av kommunfullmäktige 1980.

• Årummet från järnvägsbron i norr till hamnen i söder utgör en sammanhängande kulturmiljö som inte får brytas.

• Anordningar av det slag som en kabelbana kräver är alltför främmande inslag för att kunna accepteras i denna miljö.

• Fågellivet är känsligt – skrattmåsar, gräsänder m fl – liksom fiskbeståndet, bl a aspen, som man byggt trappor för till stora kostnader. Detta innebär att ett ev. beslut om kabelpark måste föregås av en miljökonsekvensbeskrivning.

• Vattenståndet måste beaktas. Det är under torra somrar (t ex 2014) så lågt och åfåran så smal att en kabelpark knappast får tillräckligt utrymme.

• Hänsyn måste tas till andra existerande verksamheter. På senare år har årummet livats av trafik med hyrda roddbåtar och staketförsedda flottar drivna av tysta motorer. Hur skall denna trafik utan problem kunna förenas med kabelparken?

• Det måste beaktas att den tilltänkta verksamheten inte påverkar endast själva ån. Kabelparken fordrar uppförande av någon form av paviljong för duschning och klädbyte, toaletter, biljettförsäljning mm.  En sådan kommer inklusive kringutrymmen vid entréer med cykelparkering etc, att ta betydande plats och bli ett oönskat inslag i en känslig miljö.

• Hänsyn måste tas till parkeringsfrågan. Parkeringsmöjligheterna är i kvarteren på ömse sidor om den tilltänkta kabelparken mycket begränsade. Även om många reser kollektivt får man vid den tillströmning tillskyndarna väl hoppas på, räkna med talrika biltransporter.

• Bulleralstrande faktorer från själva anläggningen, de agerande samt ev publik måste vägas in. Bullret från anläggningens motorer anges i ansökan som lågt och underskridande trafikbullret. Detta är i området  mestadels mycket lågt och även ett lågt motorljud i viss tonhöjd kan komma att upplevas som störande.

Årummet har skilda kvaliteter längs skilda sträckor. Den föreslagna lokaliseringen ingår i ett större sammanhängande område som bör bevara sin karaktär och inte splittras upp av blandade aktiviteter. Fyrishovsområdet, något längre norrut, är däremot anlagt och anpassat för sport och träning och har goda parkeringsmöjligheter. Där finns raka åsträckor som borde vara tillräckliga för projektet, om man nu över huvud taget ska använda ån för ett dylikt ändamål och om nu ån alls räcker till under sommartorkan. Ljud- och ljuseffekter som kan väntas i samband med denna typ av anläggning, kan utan nämnvärd störning ordnas i det området. Ett bättre alternativ skulle kunna vara vid badplatsen vid Lyssnaängen i Graneberg vid Ekoln.

Sammanfattning

FVU finner detta projekt alldeles otillräckligt utrett i många väsentliga avseenden. Med hänsyn till områdets kultur- och naturvärden, fågelliv och fiskbestånd är det nödvändigt att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som underlag för beslut. FVU avvisar bestämt placering i det läge som ansökan föreslår. Däremot skulle eventuellt ett läge vid Fyrishovsområdet, eller ännu hellre vid badplatsen vid Lyssnaängen, kunna utredas och prövas.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                      Anna Nilsén

Ordförande                                               Styrelseledamot