Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2016-06-29
753 75 Uppsala
Ang. detaljplan för Norra Kapellgärdet, Uppsala kommun, dnr:2014-000155. Samråd
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2016-07-01 och vill anföra följande.
Om ansatsen
Uppsala växer och nu tas en sista del av Kapellgärdet i anspråk. Det sker i enlighet med intentionerna i ÖP med strävan att utveckla innerstaden genom förtätning av angränsande områden. Kapellgärdet skall framstå som ett tydligt stadstillägg, anlagt med motiv hämtade från Stockholms innerstad, rutnätskvarter med byggnader i gatuliv omslutande en ”storgård”. Exploateringen har varit hög med bebyggelse uppdragen till 6-7(8) våningar mot öster invid Vattholmavägen. I västläge, mot lokalgatan och allmänt i kvarteren närmast järnvägen, dock med lägre skala, 4-5 våningar.
Det aktuella planförslaget vill bygga vidare på och förstärka det stadsmässiga hos området. Stadsdelen saknar dock det som eftersträvas i stadsvisionen, en omfattande allmän och privat service med lokaler integrerade i kvarteren. I slutetappen, i området som ligger i skylt- och pendlarläge, ger man därför utrymme åt verksamheter i gatuplanen mot trafikstråken, med ”bokaler” istället för lägenheter. En satsning man vill se ge både ett ekonomiskt och visuellt tillskott åt området. Utrymme för förskolor och vårdboende är andra, tidigare försummade tillägg.
Här finns en uttalad ambition att skapa ”stadskvalitet”, med, som framhålls i planen, ”en innerstadskaraktär med många besöksfunktioner och väl utformade offentliga rum”, liksom ”livfulla gator med variation och inslag av platsbildningar som inbjuder till aktivitet” (plandok. s.5). Trafiklederna framställs som boulevarder anlagda med förgårdar och planteringar. Inom området får lokalgata, gång- och cykelstråk, en ”grön koppling”, tillsammans ett ”finmaskigt gatunät som är tillgängligt och orienterbart” (plandok. s. 6). I utbyggnaden skall (som ÖP föreskriver) visas ”hänsyn till platsens karaktär och tillföras kvaliteter för närmiljön så att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller stärks”(plandok. s.5). I allt en lovvärd ansats.
Om utförandet
FVU finner principiellt utbyggnaden av Kapellgärdet rimlig liksom, i detta centrumnära läge, omvandlingen av funktion, från område med kontor och småindustri till bostadskvarter. Målen, som de framstår med ovan angivna positiva förtecken, följer goda principer.
Dock. Vid närmare läsning av planen infinner sig en rad frågor. Beskrivningen svarar inte mot vad som visas i den aktuella detaljplanen.
Övergripande anges att det nya ska ansluta till och tillika utveckla kvaliteten på platsen
(se ovan). Det strategiska läget nära innerstad och centrala stråk har gett motiv till en tätare byggnadsstruktur. Området är tills nu en ”företagspark”, med låga kontorshus med gårdar och lummig inramning och mot trafiklederna åtskilda med högvuxna bestånd lövträd, till viss del också impediment mark. Utbyggnadsområdet har begränsningar genom störningar från järnväg och trafikleder. Att göra området stadsmässigt framstår som en utmaning. Det kan ske på bara ett sätt, formulerat i planen: ”Här ska utvecklingen gå mot att marken utnyttjas mer intensivt och effektivt” (plandok s.11).
På mark som i tidigare etapper givit utrymme för två kvarter med ”storgårdar” föreslås nu avsatt fyra kvartersbildningar avskilda med lokalgata och gårdspassage.
Gränsläget vid breda gaturum har man sett motivera hög bebyggelse. Mot huvudstråken i norr och öster, 7-8 våningar, i övrigt 6 och på en mindre del 5. Mängden bostäder (600 lgh) har inneburit att bebyggelsens trängts samman och även dragits ut över randzoner med parkmark. Trots problem med buller och avgaser på trafiklederna ligger bebyggelsen nu framdragen näst intill gata. Det norra kvarteret tornar upp sig vid gatukorset med resning som Stockholms Birkastan.
Planeringsuppgiften har varit att ge en liten areal maximalt utnyttjande. I planen diskuteras detta som ett problem man lyckats lösa gestaltningsmässigt. Här framhålls hanteringen av byggnadshöjd med variationer som skall ge arkitektonisk kvalitet och anpassning till omgivningen: ”Byggnaderna inom planområdet hålls något lägre i väst (6 våningar), dels för att få in så mycket solinstrålning på gårdarna som möjligt och dels för att mötet med den låga bebyggelsen väster om järnvägen skall bli mjukare”! ”Miljön på kvarterens insida (mot GC-stråk och lokalgata)ges en lägre mänsklig skala, jämfört med den som avtecknar sig mot huvudstråken” (plandok. s. 15).
En vacker bild tecknas. Men planen visar på gårdsmått i södra kvarteren om ca 30×30 m, i norra områdesdelen och mellan gårdshusen ner till ca 15 m. Kapellgärdets tidigare gårdar är betydligt rymligare – mellan ca 40 – 60 m längs och tvärs. Med den uppdrivna höjden mot söder och väster (6 våningar på garagesockel = ungefär 20 m) och trånga gårdsrum, visar solstudien att kvartersgårdarna ligger mörka mellan höst- och vårdagjämning. Dock framhålls att om än gårdarna är mörka kommer byggnadernas fasader till stor del vara solbelysta (med all slags förbehåll för ett ”rätta” läge). Till midsommar, i alla fall, ”bedöms gårdarna få tillräckligt mycket solinstrålning”! (Plandok.s.27) Lägenheter mot lokalgator, om än i söderläge, är i lägre våningsplan i princip helt mörka vintertid.
På trånga gårdar skall sedan mycket rymmas. Egna uterum kompletterar lägenheterna, större eller mindre balkonger, altaner i bottenvåning. De gemensamma ytorna blir sparsamma, styrda av passager och där en stor del av gårdsrummet i kvarteren är avdelat för förskolan.
I planen finns motiv som beskrivs med positiv laddning, med tänkta upplevelser av boulevardvimmel och gårdslugn i hägn av grönska. Kvantitet skall paras med kvalitet! Men man har svårt att se hur den positiva beskrivningen svarar mot planfakta. T ex vad gäller grönska. I planen anges att ett fåtal träd måste fällas eller flyttas. Med angiven utbredning av kvarteren kommer dock i stort bara alléraderna på kommunens förgårdsmark att kvarstå. Vad gäller arkitektonisk kvalitet, egenskaperna i gatu- och gårdsrum, präglas den av en formalism som kunde ingå i Lindhagens stockholmsplaner (1880-tal), eller det postmoderna Berlin (IBA 1980-tal). I planen finns inte utlovad hänsyn till platsen. Förvisso talas om upplevelser i ögonhöjd men annars är omsorgen riktad mot taklandskapet med indragningar och skiftningar som skall ge husmuren en angenäm profil: en satsning bokstavligen över de boendes huvud. Plan- och fasadverkan är tänkta att fungera på avstånd. Istället, på gatu- och gårdsnivå, överskuggar de högresta fasaderna bara de boendes kringsyn. Det som är tänkt som attraktiv genväg centralt genom kvarteren blir med de mått planen anger, en hålväg över bakgårdar – på botten i en ravin.
Formalismen i planen går ut över boendekvaliteten. Storgårdskvarteret i sin traditionella form, som i Hallmans stockholmsplaner från 1910- och 20-tal, var bokstavligen en parkplan med en gårdsplantering omgärdad av huslängor med maximalt 3-5 våningars höjd och med sättning som tog hänsyn till platsens topografi för att ge variation och god ljusföring över gården. Goda exempel finns från motsvarande tid också i Malmö. Storgården i dansk variant (1920-50-talets Köpenhamn) har dimensioner där kvarterssidor på 180×75 meter medger 10 m breda 5-våningshus, men som då aldrig ställer gården i slagskugga. Storgården har ett ”inbyggt” problem med längor sammanbyggda i vinkel. I dagens tjockhus får lägenheterna i vinkeln planlösningar med svårbemästrade ytor och mindre bra ljusinfall. Med den exploatering som föreskrivs här på Kapellgärdet går gårdstypens kvaliteter förlorad: med för höga hus kring minimala gårdsrum, med tät sättning av lägenheter, som i de många vinkellägena får undermåligt ljusinfall, och med uterum och balkonger lagda i konstant skugga. I hörnlägen, med det täta beståndet bostäder, finns knappt respektavstånd mellan lägenheternas balkonger, liggande som holkar fria för insyn.
På Kapellgärdet vill man se ett mer integrerat boende, med förskoleplatser och vårdboende. Om än inte uttalat i planen framstår en särskild ambition att bygga familjebostäder. Hur får då barnen plats? Komplement med områdes- och stadsdelspark finns endast i angränsande äldre kvarter och nås endast via korsning av omgivande trafikleder. Här bli nu inga gårdar med utrymme. Barn får sin fixerade plats instängslad vid förskolan och som dessutom krymper övrigas användning av gården. Och detta i lägen som har solinfall bara under sommarferien. Kanske ger familjebostaden gott rum och med öppen planlösning, men den kan aldrig ersätta barnens behov av utevistelse.
En alternativ planering krävs!
En inledande deklaration i ÖP 2016 anger att Uppsala är (skall vara) en föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling; socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Uppsala skall stå som exempel på hög stadskultur. Det byggda skall på alla sätt bli ett tillskott i staden, med innehåll och utförande som ger mervärde – en (ny) platskvalitet. På Kapellgärdet kan detta knappast bli gällande. Med positiva förtecken beskrivs en gestaltning som istället förgriper sig på platsen. Språket är förledande med vändningar man möter i mäklarannonser och här framstår som närmast cyniskt. Det förväntade vinstvärdet är kopplat, inte till samhällsnyttan, utan till företagsekonomi, och har lett till iögonfallande hög exploatering.
I diskussionen ovan angående utförande har FVU anfört synpunkter på egenskaper som inverkar negativt på bondemiljön: ett omfattande bostadsbestånd på begränsad yta, inpressad i en byggnadsvolym med hög exploatering. Massiva hus kring trånga ”onaturliga” gårdar.
En gynnsam fastighetsekonomi kanske, men som inte ger mervärde åt den enskilda lägenheten.
Kapellgärdet ligger inte på en av Stockholms malmar utan utgör ”mellanrum” i Uppsala stad, hittills präglat av måttfullhet. Motivet med stenstadskvarter är förledande genom bilden av hur det fungerar i storstaden, där det är sin egen värld med all slags verksamheter integrerade och med plats i en stadsdelsgemenskap. I Uppsala råder helt andra förutsättningar. ”Stenstaden” blir här bara en kuliss.
Kapellgärdet kan inte få framstå som mönster för det kommande stadsbyggandet.
FVU vill se en betydande omarbetning av planen och då med en utvecklad omsorg om bostadens kvalitet, lägenheter och uterum. Utgå från områdets areal i sitt läge. Om gårdsmotivet skall behållas låt det bli centralt i området. Området med sin mer ojämna kontur lagd mot bullerzoner skulle kunna hanteras på ett friare sätt än i den tidigare utbyggnaden. Frångå det stereotypa kvartersblocket med fixerad byggnadshöjd, variera i stället höjdsättningen med större uppdrag i nordost, 6 våningar, och med markerat lägre höjd i sydväst, 4 våningar, för ljusföringen in över gårdarna. I bullerzonen mot järnvägen kan bebyggelsen med fördel hållas låg, indragen bakom parkmark, bort från järnvägen. Här kunde då också vara läge med lokaler för förskola och vårdbostäder. En lägre exploatering skulle medföra mindre krav på bilplatser och därmed reducera mängden garage under gård och gator. Delar av gårdsmiljön kan då planteras med stora träd, som på sikt kan mäta sig med byggnadernas skala och skapa en verklig grön miljö, inte bara gräs och buskar.
Att alla kapellgärdets arbetsplatser nu försvinner är en stor nackdel för stadslivet. De föreslagna lokalerna i gatuplan blir ett positivt inslag, men delar av byggnaderna kunde också disponeras för t ex kontor.
Ge förutsättningar för att utveckla bostadslösningar med variabel inriktning och användning.
T ex bostäder i etage, avdelbara i höjd eller i planläge, med möjlighet för uthyrning. En flexibel användning som tidigare tillämpats i Uppsala, både i hyres- och bostadsrättsföreningshus. Ett sätt att lösa ensamboendes bostadsfråga, inbegripet studentens.
Sammanfattning
FVU delar kommunens uppfattning att det behöver byggas fler bostäder och att Kapellgärdet är lämpligt att omvandla och bebygga. Föreningen delar i allt väsentligt också föreslagna mål och principer för byggandet. FVU finner dock att planen inte förverkligar angivna mål, att hänsyn inte tas till platsens karaktär och läge, och att bostadsmiljöns kvalitet därmed blir lidande. Följande skäl gör att planen trots bostadsbrist måste omarbetas:
Vad som borde vara två kvarter har formats till fyra. Respektavstånden mellan husen minskas härmed från de gängse på 30-60 meter ända ned till 15-20 m. Alltför hög exploatering och höga hushöjder gör gårdarna trånga, mörka och ogästvänliga under större delen av året. Till särskilt men för barn och äldre. Grönytor tas i anspråk för bebyggelse. Större park- och grönytor finns endast i omgivande äldre kvarter. Kvarteren är på tre sidor bullerstörda av omgivande trafikleder och järnväg. Trots det läggs bostadshusen långt fram i gatulivet, vilket riskerar att skapa ett växande framtida buller- och avgasproblem. De i visionen utlovade gemensamma ytorna för spontana möten, samverkan och livsviktig integration saknas.
Detta är sammantaget allvarligt för Uppsalas aktuella befolkningssituation, stadens rykte och invånarnas livskvalitet.
Uppsala dag som ovan
PO Sporrong, tf ordf. Carl-Erik Bergold Sten Åke Bylund, förste v ordf.
