Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                           2016-10-19
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för kv Takryttaren, del av Norra Kapellgärdet, dnr PLA 2012-20232. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning
t o m 2016-10-19 och vill anföra följande.

FVU hade i sitt samrådsyttrande för kvartersplanen (2015-09-04) invändningar mot byggnadshöjden som stegrats upp till 6 våningar, och då på ett omotiverat sätt bröt mot omgivande tidigare uppförd bebyggelse. I byggnadsläget väster om Portalgatan har kvarteren allmänt mot gator i norr och öster  5 våningar, i vissa fall med sjätte indragen våning. Kvarterssidor mor söder och väster, i solläge, håller 4 våningar. FVU ville därför se enomarbetning av förslaget med sänkta våningshöjder anpassade till omgivningen.

I föreliggande förslag är byggnadshöjden oförändrad. I samrådet framkom allmänt kritik mot exploateringsgraden som man såg markant avvika från praxis inom området och med skuggverkan som försämrade trevnadsvärdet i bostadsmiljön. Också här: varför inte inte anpassa sig till omgivningen?

Ja, vilka motiv ha styrt planeringen? Kvartersstaden, här med ett tillägg på Norra Kapellgärdet kan alla vara överens om och som leder till ”en mer sammanhållen stadsbild”  (samrådshandlingen s. 5).
Men i fallet Takryttaren skär sig detta. Den traditionella kvartersstaden som man vill efterlikna, har gemensam nämnare genom sammanhållen byggnadshöjd och gatubredd. Den gäller hittills också här i stadsområdet. Kvarter med större volym öster om Portalgatan och lägre väster om gatan, med tanke på ljusförhållanden och siluettverkan mot Svartbäckens låghus. Takryttaren bryter ordningen och tar över mönster förbehållna  kvarteren i öster, som där står som skärm för området mot en bred  och intensiv trafikgata.

Planen för kv Takryttaren överensstämmer inte med de kvaliteter som är etablerade i området. Hur kan författare med hyggligt utvecklad plansyn påstå ”att våningsantalet som tillåts för bostadskvarteret överensstämmer i huvudsak med den skala som finns i omgivningen” (samrådshandlingen s. 6)? Om det inte är brist på kompetens så är det ojuste att inte visa på förutsättningarna som gäller för platsen och vad som inkräktar på densamma. Kvarteret kan rymma en gårdsbredd om ca 25 meter. Att trots den begränsade ytan ändå medge en sluten kringbyggnad i 6 våningar är förkastligt!  Skrivningen i samrådshandlingen (s 6) är försåtlig: ”För att skapa en god boendemiljö för boende i kvarteret är utgångspunkten att tillräcklig plats skapas för utevistelse och att gården delvis (!) ska komma att vara solbelyst”. Det innebär här mindre yta och fler kringboende än i övriga kvarter.

”Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att planförslaget ger förutsättningar att skapa en god bostadsmiljö för både tillkommande och befintlig bebyggelse” (samrådshandlingen s.6). Hur detta kan ske utifrån den plansyn som redovisas i Takryttaren har FVU svårt att förstå. Deklarationerna i ÖP 2016 ger annars goda utgångspunkter för satsning på kvalitet i planering och byggande och – som FVU hoppas – kommer till uttryck och bekräftas i ett kommande arkitekturprogram, dvs kvalitetsfrågor som FVU lyfte fram vid granskningen av senaste delplanen för Norra Kapellgärdet (20160629).

I kv Takryttaren gäller fortfarande en ytlig hantering av planfrågan där ramarna huvudsakligen sätts för att klara kvantitativa målsättningar i stället för att utgå från vad platsen maximalt kan ge av boendekvalitet, något som ju också plandokumentet inledningsvis principiellt tog upp. Planhandlingen får inte vara en skrivbordsprodukt, en administrativ formsak. Bristen på överensstämmelse mellan ord (vision) och handling är  frustrerande. Detta gäller också obenägenheten hos ansvariga att se planfrågan från brukarnas, medborgarnas perspektiv, vilket förhindrar en inkännande bästa lösning.

I kv. Takryttaren är den bästa lösningen enkel. Följ bara mönstret i övriga kvarter mot järnvägen. Byggnadskroppar mot nord och ost i 5–5 ½ våningar och 4 våningar mot söder och väster.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, ordförande        Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                              2016-10-18

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang. detaljplan för Luthagsstranden 50:1 m.fl. i Uppsala kommun.

Dnr: PLA 2013/001600. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande granskningssynpunkter över rubricerat förslag.

Av handlingarna framgår att kommunen i stort inte har beaktat de viktiga synpunkter som har kommit från olika instanser, varför vi hänvisar till vårt utlåtande från samrådet.

FVU vill poängtera att det är mycket olyckligt att hushöjden höjs mot Fyrisån. Resultatet skulle bli betydligt mer lyckat om husen hade den lägre höjden hela vägen. Vidare ställer föreningen sig tveksam till att husen ska stå så nära ån. Gångvägen som planeras kommer inte kännas som en offentlig väg utan snarare semiprivat vilket är mycket olyckligt.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg                                                             Anna Micro Vikstrand

Ordförande                                                                   Styrelseledamot

Bilaga:

Tidigare yttrande, se nästa sida!

Bilaga:

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                        2015-10-26

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Luthagsstranden 50:1 m.fl.i Uppsala kommun.

Dnr: PBN 2013/001600. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter över rubricerade förslag.

Expansionstrycket är för närvarande stort i Uppsala. FVU har därför inget i sak att invända mot förslaget att förlänga bebyggelsen längs med Luthagsesplanaden. Däremot ställer sig föreningen mycket tveksam till den successivt ökande våningshöjden och de snedställda taken. Detta skapar inte den variation som enligt planförslaget eftersträvas utan ger endast ett mycket oroligt intryck. De föreslagna husen närmast Götgatan ansluter väl till nuvarande bebyggelse utan att för den skull sakna egen karaktär. FVU skulle gärna se att även resterande bebyggelse fick ett liknande utseende. En god stadsväv skapas inte av ett ogenomtänkt blandande av fasadmaterial, våningshöjder och olika takfall utan av en sammanhållen och harmonisk bebyggelse.

Det framgår inte av planförslaget hur många barn det tänkta daghemmet ska hysa. FVU ställer sig dock frågande till om den tillhörande gården verkligen lever upp till rekommendationerna om att det ska finnas 30 m² grönyta per barn.

Vidare ställer sig FVU direkt avvisande till förslaget att bostadshusen inte ska ha hiss som går ända ner till entréplanet. Att en lösning med lyftbord från entréplanet till första våningen föreslås ter sig mycket märkligt med tanke på den starka tillgänglighetslagstiftning som idag finns.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Olof Antell                                                                      Anna Micro Vikstrand

Ordförande                                                                     Styrelseledamot

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-10-13

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Gamla Uppsala 21:20, PBN 2013-489. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har bjudits in till samråd om rubricerade planförslag och vill anföra följande synpunkter.

Planförslaget utgör ett av många de senaste åren där uppskattade och välfungerande grönområden tas i anspråk för bebyggelse och detta utan närmare analys av grönområdenas värden.

Uppsala kännetecknades länge av sina parker och gröna stråk, som länkade samman landsbygd och stad och som gav en fin och levande omgivning för de som bodde och rörde sig i staden. Gröna fingrar, talades det om, och de eftersträvades aktivt, också i kommunens planering. Ja, man kunde från flera håll promenera rakt igenom staden och befinna sig ”i det gröna” hela vägen! Detta var av stort värde för många människors välbefinnande och det gynnade också naturen och artspridningen. Också de kulturminnen och andra turistmål som Uppsala erbjuder behöver den gröna inramningen som ger karaktär.

På senare år ser vi dessvärre att de gröna områdena i ökande takt tas i anspråk för allt tätare bebyggelse – ofta dolt bakom fraser som att ”läka stadsväven”. Precis som om naturen vore en olägenhet eller något ont och inte tvärtom en fantastisk tillgång att ta vara på i den bebyggda miljön för människors hälsa och välbefinnande. Ibland föreslås rena övergreppen på unika naturmiljöer som exempelvis i Kronparken. Särskilt förvånande med ett miljöparti i kommunledningen!

FVU har sedan länge ett eget recept för hur en ökande befolkning ska kunna rymmas inom kommunen, och det handlar om att bygga ut kransorterna så att de kan bära nödvändig service och förbättra deras förbindelser med Uppsala. De skulle därmed bli mer attraktiva att bo i. En sådan planering vore långt bättre än att förtäta in absurdum i Uppsala och förstöra värdefulla parker samt stadens egenart. En god början i rätt riktning har gjorts med planen för Storvreta centrum.

I det här aktuella planförslaget handlar det om att tätbebygga ett mindre grönområde av den typ som brukar vara mycket uppskattat av de närboende. Ingen botanisk trädgård eller historisk park förvisso, men en grön lunga och ett område där barn som bor i husen intill kan leka på oömma gräsmattor. Området är väl genomsynligt (genomsiktligt, överblickbart?) och tryggt. Kortare promenader kan företas, med eller utan hund, sittning på parkbänk kan ske, med eller utan dagstidning. En plats där grannar träffas spontant och man kan andas fritt i en öppen och angenäm miljö. Det är något som främjar samhörigheten i området och är viktigt för den sociala tryggheten. Planmässigt är området idag avsatt för park eller plantering.

Grönområdet ifråga ansluter till Nybyparken, som givetvis kommer att påverkas av förslaget, och man får uppfatta det så, att planförslaget är första steget i ett arbete att förvandla Gamla Uppsalagatan till en s.k. ”renodlad stadsgata” och, som man säger, ”öka stadsmässigheten”.  Det är ett förledande språk, klarspråk vore bättre; kommunen vill helt enkelt bygga överallt där det går och så högt och tätt som möjligt.

I detta fall får de boende i låghusområdet intill se sitt parkområde utanför köksfönstret ersättas av bostadsbebyggelse och s k centrumverksamhet med hus mellan två och sju våningar, en mycket tät exploatering vilket bland mycken annan påverkan alltså bokstavligen förmörkar tillvaron för den närmaste låghusbebyggelsen. Det är ogenomtänkt och dålig planering.  Kommunen kan inte fortsätta att ta parkmark i anspråk för bebyggelse och därmed successivt täppa igen de andningshål, som tidigare stadsplanerare förtänksamt sparat.

FVU anser frågan vara av principiell betydelse och avstyrker förslaget.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, ordförande                                             Ulla Björkman, styrelseledamot

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                     2016-10-13
753 75  Uppsala
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av Kvarngärdet 60:1 m.fl. Dnr PLA2013-02002. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning
t.o.m. 2016-10-14.

Utbyggnaden med förtätning av Kvarngärdet/Kapellgärdet med karaktär kopplad till innerstaden
har rönt kritik från FVU angående plansynen med hög exploatering i slutna stenstadskvarter (senast i
planen för Norra Kapellgärdet juni 2016).

FVU motsätter sig inte en komplettering som med utgångspunkt från platsen berikar stadsdelen. I detta
fall har uppgiften varit komplex med begränsad tomtmark till förfogande och med omgivande bebyggelse
av skiftande karaktär. Lösningen av planfrågan har jämfört med det tidigare nu skett med fler nyanser. Det
knappa tomtutrymmet  har medgett positiva begränsningar. Bebyggelsen ligger öppnare med bara en
kringbyggd gårdsanläggning, med byggnadshöjder som varierats och satts med bättre hänsyn till
ljusförhållanden och angränsande byggnader. Raden byggnader längs Gamla Uppsalagatan har sträckning
mot nordost, vilket minskar skuggverkan dagtid och fångar ljuset eftermiddagstid. Invändningar kan
annars alltid göras mot bostäder lagda tätt intill trafikleder. Radhusen längs Vattholmavägen har ett udda
utsatt läge.

FVU finner dock att förslaget visar strävanden mot en mer sansad plansyn än som gällt tidigare för
mellanstadsförnyelsen och vill se att den överförs till revideringen av de planer som återstår för
stadsområdet.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg                         Carl Erik Bergold
tf ordförande                            styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                  2015-09-04

753 75 Uppsala

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för S:t Per, Uppsala kommun. Dnr 2012-20188. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende, på granskning t.o.m. 2016-09-05. FVU har jämfört denna handling med samrådshandlingen, och vill nu anföra följande. I stora stycken samma synpunkter som vi hade på samrådshandlingen.

FVU:s synpunkter

Den gällande planen har klokt respekterat Celsiushuset, senare uppföljt av ett gott arkitektarbete. Med hänsyn till omgivande byggnaders höjder, bl a det nyligen och föredömligt slutförda arbetet i kv Svalan, bör högsta tillåtna höjd vara +31,5 m ca över nollplanet, med mindre delar upp till +32 m.

Det enda kvarter med en höjd som sticker ut är ju kv Torget vars fatala plan medger ett punkthus i 8(?) våningar till + 35,5 m, lyckligtvis inte realiserat! Denna enstaka höjd påstås då vara den karaktäristiska höjden i området trots att alla andra byggnader i omgivningen ligger under eller ikring +31,5. Ett önsketänkande typiskt för byggherreplanen!

I plantexten för kv S:t Per står vidare att befintliga fläktrum och övriga tekniska uppbyggnader på taken, genom dagens teknik kan reduceras i höjd. Störande delar som fläktrummen, ffa det i hörnet Dragarbrunnsgatan och Klostergatan, samt skorstenen mot Klostergatan skulle då kunna arbetas bort och sänkas till +31,5 – +32 m.

Planens konsekvenser för Celsiushuset har förtjänstfullt beaktats i den nya handlingen. Nordost om Celsiushuset kommer höjden +19,4 m fortsätta att gälla. Vidare måste påbyggnaden i 6 våningar mot Svartbäcksgatan reduceras till +32 m, för att man, då man rör sig på Svartbäcksgatan, även fortsättningsvis skall kunna se Celsiushuset avteckna sig mot himlen. Den befintliga utbyggnaden med dörrar och glasparti innanför Celsiushuset har gjorts på prickmark, som enligt gällande plan ej får bebyggas, och bör om möjligt rivas.

FVU anser att hela den föreslagna byggrätten, som i handlingarna nu har höjden +35 sänks till max +32 m. Det gäller också burspråket med Skybar mot Dragarbrunnsgatan.

Sammanfattning

Projektet bör anpassas till omgivningens skala, siktlinjer mot domkyrkotornen bör beaktas och Celsiushuset bör även fortsättningsvis framstå med nuvarande siluett mot himlen vilket kräver att de föreslagna hushöjderna sänks. Överhuvudtaget är det angeläget att de påbyggnader, som allt oftare sker nu i city, konsekvent begränsas i höjdled med tanke på stadsbilden. Annars skapas prejudikat för kommande påbyggnader i övriga kvarter vilket på sikt skulle innebära en kraftig förvanskning av stadskärnans egenart. FVU finner med beaktande av omgivande redan påbyggda kvarter att denna maxhöjd bör vara +32 m.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg,                                                  PO Sporrong

tf ordförande                                                        2.e vice ordförande

Till Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                                                                                       2016-09-04

Stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

kommunstyrelsen@uppsala.se

ang Förslag till Uppsala kommuns landsbygdsprogram, dnr KSN-2015-1907

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har mottagit rubricerade remiss och ber att få avge ett antal synpunkter.

Kort resumé

Det allt övergripande syftet med programmet är att Uppsala kommun skall bli en av Sveriges bästa lands-bygdskommuner. Programmet omfattar hela kommunen utom Uppsala stad och är tänkt att årligen följas upp och presenteras för kommunstyrelsens (KS) arbetsutskott för planering. Landsbygdsperspektivet skall finnas med i all kommunens planering. Ledord i programmet är jämställdhet, ekologi och hållbarhet. I programförslaget hänvisas särskilt till ”Leader”, en förordad arbetsmetod inom EU som förutsätter lokal förankring och där visst ekonomiskt stöd för utveckling av landsbygden kan erhållas (www.upplandsbygd.se). Förslaget till landsbygdsprogram innehåller en mängd positiva intentioner, både principiella och mer detaljerade. Det handlar än så länge om målsättningar. Bland de principiella avsikterna kan nämnas kommunikation mellan stad och land i flera bemärkelser, utbyggnad av ett urval uppräknade orter mm. De mer detaljerade avsikterna syftar till ökad trivsel för de boende men också att locka till besök i de enskilda orterna. Programförslaget präglas genomgående av en positiv anda. Frågan är hur allt skall kunna konkretiseras. Samverkan mellan olika sektorer inom kommun och samhälle i stort, företagare och organisationer samt lokala aktörer är ett förordat instrument.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

FVU:s synpunkter måste med hänsyn till programmets på detta stadium huvudsakligen intentionella karaktär inskränka sig till några av de mer konkreta avsikter som skymtar fram.

Utbyggnad av kransorterna har under bortåt ett par decennier stått på FVU:s önskelista, dels för orternas egen skull, dels för att lätta på det utbyggnadstryck som sedan länger råder i Uppsala. I förslaget uppräknas vilka orter det kan bli fråga om. En spontan reaktion vid anblicken av listan är att orterna inte är samordnade i grupper av närliggande sådana utan ses som enskilda objekt utan förbindelse med varandra. Tidigare har exempelvis stråk varit på tal som en sammanhållande enhet. Med tanke på kommunikationer med staden, planering för enskilda orter och trolig, kanske nödvändig samverkan orterna emellan vore det önskvärt om de kunde ses som sammanhörande områden och inte som enskilda satelliter till Uppsala. En del av orterna ligger så nära varandra att samverkan dem emellan är mer eller mindre självklar. Urvalet består av orter där i de flesta fall utbyggnad redan är påbörjad. Särskilt positivt finner FVU att Knutby nu inkluderats. Orten ligger på gränsen till Stockholms län, och en eventuell framtida utbyggnad av spårväg bör utsträckas till Knutby och inte som i tidigare planresonemang stanna i Almunge. En utbyggnad till Knutby skulle ha fördelen att en omstigning till SL lätt skulle kunna åstadkommas och därmed skapa ytterligare en kommunikation från Uppsala ut mot Roslagen och kusten. FVU anser sålunda att kommunikationsfrågan och utbyggnaden av kransorterna måste gå hand i hand i den fortsatta planeringen eller ännu hellre att trafikfrågans lösning om möjligt kommer först.

Kommunikationssidan är dock inte alls bortglömd i förslaget, där medvetenheten om nödvändigheten av täta kommunikationer mellan orterna och Uppsala är klart uttryckt i att 15-minuterstrafik i högtrafik samt trafikering hela dygnet är tänkt att göra det bekvämt för de boende att resa in till Uppsala centrum, en fördel också för besökare till orterna. Detta är en synnerligen viktig faktor för att göra det attraktivt att bo i kransorterna.

Bostadsbyggandet i orterna är en grannlaga fråga. Det bör finnas en tydlig centrumdel i varje ort, där den i planförslaget utlovade servicen kan tillhandahållas på ett samlat ställe. Lämpligen bör den placeras i anslutning till tåg- och/eller busstation, där kommersiella och kulturella lokaler kan skapa trivsamma sociala träffpunkter, en nödvändighet i åtskilliga av de orter som står på listan för utbyggnad och som till större delen består av småhusområden och har karaktär av sovstäder. Bälinge är bara ett sådant exempel. En inblandning av verksamheter i bostadskvarteren är önskvärd. Att planförslaget nämner verksamheter och företag är därför lovvärt, förutsatt att formuleringen i förslaget inte innebär att de genomgående separeras från bostadsområdena. Verksamheter ger liv och variation åt boendemiljöer. Att kommunen vill stimulera lokalt företagande i orterna, också sådan med lokal anknytning, ser FVU alltså som mycket positivt.

Bostadsbebyggelsen bör varieras, gärna så som senast föreslogs i dpl för Storvreta centrum. Det innebär bostäder i olika storlekar och hus av olika typer grupperade kring en tydlig centrumdel.

I programförslaget nämns att kommunen ämnar ha plan- och tomtberedskap i de prioriterade orterna och att det skall vara möjligt för en enskild husbyggare att köpa en tomt för ett småhus av kommunen eller annan aktör. FVU är med anledning av denna formulering inte säker på hur mycket av initiativet kommunen avser att behålla. Föreningen ser det som nödvändigt att kommunen genom planläggning styr utbyggnadens innehåll och att inte detta överlåts åt byggfirmorna. Slumpvis utbyggnad kan äventyra de bästa intentioner.

FVU vill också framhålla vikten av att värdefull jordbruksmark inte tas i anspråk för bebyggelse. Med tanke på den betoning av ekologi och hållbarhet som karakteriserar programförslaget skulle en fortsatt utbyggnad på åkermark med småhus av det slag som hittills skett i ett flertal orter te sig direkt förkastlig. Den uppländska slätten behövs för framtida odlingsbehov.

FVU vill slutligen än en gång betona vikten av att se närliggande orter som tänkbara för samverkan sinsemellan exempelvis när det gäller att skapa underlag för mer kostsamma servicefunktioner, lokaler för nöjen och idrott mm. Samarbete betonas i förslaget i olika sammanhang, men det mellan närliggande orter nämns inte. Det framstår för FVU som en stor fördel för en lyckad utbyggnad att planeringen sker med utblick över grupper av närliggande orter, beaktar deras respektive möjligheter samt har ett långt perspektiv framåt. En mycket viktig faktor som nämns i förslaget är utbyggnaden av bredband till orterna, helt nödvändig om de skall fungera, inte bara för enskilda utan också för företag och andra verksamheter. En förstärkning på denna punkt är angelägen. Detsamma gäller på sina håll mottagningsförhållandena för mobiltelefoner som dock inte nämns. Planförslagets författare är annars angelägna om att olika typer av infrastruktur skall komma på plats och fungera. Det är glädjande.

Föreningen Vårda Uppsala är som synes övervägande positiv till detta förslag till handlingsprogram för landsbygden. Vi ser fram emot att få ta del av fortsättningen, då de goda tankarna för landsbygdens framtid tar konkret form och ger resultat.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg,   tf ordf

Anna Nilsén, styrelseledamot

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                      2016-09-02

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015-003611. Samråd 20 maj till 2 september 2016.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med anledning härav anföra följande:

Planförslagets syfte och idé

Planen för Årsta torg syftar till att skapa den mest centrala platsen för Sala Backe, Östra Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av Östra Sala Backe sker enligt planen som det uttrycks ”med människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga och mötesplats mellan berörda stadsdelar och samtidigt bidra till att Fyrislundsgatan omvandlas från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras att byggas fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU:s synpunkter

FVU finner det både naturligt och rimligt att alla möjligheter tas tillvara att förtäta Årsta med såväl nya bostäder som viktiga mötesplatser och offentliga rum av olika slag.  Men det kräver ett helhetsgrepp, en fördjupad analys både ur stadens och regionens perspektiv. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur mellan Sala Backe och Årsta är en genomgripande åtgärd inte bara för de bägge berörda stadsdelarna utan också för omgivande omland. Förändringen av Fyrislundsgatans trafikkapacitet och roll får dels en stor regional effekt eftersom den påverkar hela södra Uppsala inklusive Boländernas regionala serviceutbud (med bl.a. IKEA) samt de östra delarna av staden och Uppsalaregionen. Det handlar om ett omfattande samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har dels en viktig roll för de boende och serviceutbudet vid Årsta centrum och ett kommande Årsta torg. Dessutom har den nuvarande parkeringsplatsen som betjänar Årsta centrum en viktig roll för serviceutbudet i stadsdelen. Att enligt förslaget omvandla den till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt möjligheterna. De långsiktiga konsekvenserna för serviceutbudet av den minskade trafikkapaciteten på Fyrislundsgatan och den minskade parkeringsytan kan därför inte nonchaleras utan måsta analyseras noga. Det handlar om möjligheterna att långsiktigt upprätthålla ett attraktivt serviceutbud vid Årsta torg.

Den fyra nya kvarteren som planeras på den nuvarande parkeringsplatsen är därtill jämförelsevis små då de uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som dessutom ligger utan solljus och är mörka större delen av året – särskilt mellan höst- och vinterdagjämningen. Många uterum och balkonger kommer större delen av året att därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger samt dels helt av skugga. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum. Det kan av angivna skäl ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att bli en god boendemiljö samt om Årsta torg långsiktigt kan förbli en väl fungerande gemensam plats för service, möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.

Erfarenheterna från andra håll i Uppsala, bl.a. Sävja, visar att tillgänglighet och trafikflöden har stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma ett hållbart kundunderlag och stadsliv. Det gäller inte bara för handeln utan i hög grad även de offentliga mötesplatserna. Det blir dessutom ännu svårare än idag att underlagsmässigt hävda sig gentemot den allt starkare stadsnoden Gränby centrum. Ett centrum med prioriterad god tillgänglighet för alla trafikslag. Med risk för att trafikflödena ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer härmed förväntade ökade miljöolägenheter för de till gaturummen direkt närboende. De kan visa sig bli omfattande och mycket besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras innan planen verkställs.

Den höga exploateringen i Årsta torg med flera förhållandevis höga hus, begränsade mått mellan husen, i vissa fall mindre än 20 m, visar att vi här har en detaljplan som avsevärt försämrar kvaliteten på Sala backes och Årstas befintliga bostadsgårdar. Det är till men särskilt för äldre och de mycket unga som mer än andra är beroende av närmiljön.

Upprustningen av Årstaparken och översyn av trafiksituationen med lägre hastigheter i området kan inte kompensera detta.

Mycket talar således för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta med ett mer begränsat tillskott av bebyggelse i Årsta centrum samt i ledningsstråket Östra Sala backe även fortsättningsvis fungerar bäst kring sina respektive näraliggande stadsdelscentra. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör härmed även fortsättningsvis kunna fylla rollen av viktig cykelled och ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                          Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-08-31

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Centrala Ulleråker, dnr PBN 2015-2223. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har följt arbetet med Södra staden och har redan innan den egentliga planeringen påbörjades gjort egna studier av särskilt Ulleråkersområdet. FVU har redovisat sin syn på bevarandeintressen och utvecklingsmöjligheter i en skrivelse till Uppsala kommun 2013-06-18 och har därefter avgivit yttranden över ett antal planförslag, särskilt bör här nämnas yttranden 2014-09-30 ang. Dag Hammarskjöldstråket och 2015-02-03, Södra staden samt 2015-09-14, planprogram för Ulleråker. Det senast avgivna yttrandet avsåg Vattentornsparken, ett yttrande som FVU anknyter till här.

Yttrandena bifogas.

Som tidigare anförts anser FVU att det är anmärkningsvärt att de första detaljplaneförslagen för Ulleråkersområdet skickas för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för området som helhet är klar. Förvirringen blir inte mindre av att ny översiktsplan för hela kommunen samtidigt processas (och det är i den planen som siktlinjejustering avses ske för att möjliggöra de hushöjder som kommunen vill ha i Ulleråkersområdet).

Men ännu mer anmärkningsvärd framstår den nya modellen, som nu satts i system, att i kraft av markägare spara detaljerna vad gäller bebyggelsens utformning till bygglovsfasen. Risken är stor för att det på grund av brådskan blir ett kvalitetsmässigt sämre underlag för den stora exploatering som föreslås tillkomma. Det noteras särskilt, att den känsliga frågan om hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen.

Ett medvetet drag från kommunens sida som förstärker intrycket av att kommunmedlemmarnas synpunkter saknar relevans för kommunen. Det är desto mer beklagligt som den närmare gestaltningen av tillkommande bebyggelse är av mycket stor betydelse med tanke på områdets betydande bevarandevärden.

Detta framförde FVU också i ärendet angående Vattentornsparken inom ulleråkerområdet (2016-07-04).

Det nu aktuella förslaget för centrala Ulleråker innebär emellertid en ännu hårdare exploatering och en ännu större risk för bl.a. grundvattenskador och innebär därtill att ett viktigt område med idag utomordentligt höga natur- och kulturvärden totalt töms på dessa värden. Sett ur det perspektivet spelar det i just detta fall ingen större roll att bebyggelseutformningen är skissartad i detaljerna.

Bebyggelsetrycket blir helt enkelt oacceptabelt högt!

Kommunen är medveten om risken för betydande miljöpåverkan (MB 6:11). Trots det föreslås omfattande bebyggelse på randområdet närmast ås-kärnan, där det alltså finns ökad risk för skador på grundvattnet.

Risken för störning pga infiltrationen av dagvatten på den mark som bebyggs, hårdgörs och förlorar vegetation kan kommunen inte bortse ifrån, men man föreslår ändå byggnader inom området på upp till 14 våningar. Frågan om det alls är lämpligt med så bokstavligen tung bebyggelse på ett så pass känsligt område ställs egentligen inte. Kostnaderna för skyddsåtgärderna i form av dammar mm kan förväntas bli betydande och förlusterna än större om det visar sig att de planerade åtgärderna inte håller måttet. Avancerade förslag med lutande torg för att ändra riktning på vattenavrinningen kan ha sitt principiella intresse men det kan bli dyrbara experiment.

De irreversibla skador som uppstår genom ett totalt demolerande av stora delar av den historiska kungliga jaktparken Kronparken med dess gamla tallbestånd och rödlistade arter kan inte på något sätt uppvägas av den lilla kantrabatt med nya träd som föreslås mot Dag Hammarskjölds väg.

Kommunen bör helt enkelt tänka om vad gäller storleken på den tillkommande bebyggelsen och anpassa den till de unika förutsättningar som området erbjuder.

FVU avstyrker alltså förslaget till detaljplan eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav varken på säkerhet, miljöhänsyn eller respekt för natur- och kulturvärdena på plats.

Uppsala dag som ovan,

PO Sporrong, tf ordförande                                          Ulla Björkman, styrelseledamot