2017-10-05

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. planbeskrivning för Börjetull. Dnr PBN-2017-287. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag till plan utsänt för samråd t.o.m. 2017-10-05 och vill avge följande synpunkter.

Planen hanterar omvandling av mark, tidigare i utkantsläge och avsatt för industriändamål. Med stadens växt har Börjetull fått rang av ”nod”, med tillskott av verksamheter och bebyggelse som skapar ”stadsmässighet”. Detta har redan skett i kvarter på ömse sidor järnvägen, söder om Fyris-vallsgatan.

Nybebyggelsen omfattar ca 1550 bostäder, förskolor och centrumlokaler. Verksamheter i industri-kvarter består dock, både som ram och på central plats. FVU har inget att erinra mot syftet i planen, att utveckla och bättre koppla området till den inre staden. Positivt är också att det inte blir en ensartad nystadsdel eftersom delar av nuvarande arbetsplatser blir bevarade inom området.

FVU finner flera goda drag i planen. Helhetsmässig genom gatuföringen med Seminariegatan ledd som genomgående båge inom området med Vallongatan som tvärlänk och då med rimlig fördelning av kvarterskluster. Hanteringen av park- och grönområden har också kvaliteter. Den större samlade ytan centralt inom området med gröna kopplingar, både söder in mot staden och österut till åstrå-ket. Positivt är också den nya spången över Fyrisån, till Tunaberg och Fyrishovsområdet. En tredje koppling sker norrut mot Librobäcken, med bäckravinen. När Librovallen blir upprustad kommer den tillföra kvalitet i form av naturmark till området. Också en detalj som ”svackdiket” tillför positiva värden.

Vad sen gäller byggnadsordningen. Planen har en sättning med byggnader som bildar varierade rum både längs gata och på gårdar som känns närmast småstadsmässigt, men, som förleder! Den föreslagna bebyggelsen i 4-11 våningar är alltför hög och splittrad vilket kommer leda till mörka gårdar.

I nästan alla planer som kommer gestaltar man stadsmiljöer utan att involvera en så viktig variabel som ljus och solljus på gårdar och i lägenheter i våningarna närmast mark. Så även här. Vi anser att det är att göra det för lätt för sig. Med de aktuella gårdsstorlekarna är 5 våningar önskvärd höjd mot söder och sydväst. I planerna är ofta gårdens bredd = husens höjd, vilket ger skuggiga gårdar. Även 5 våningar kan ge den i planen efterfrågade stadsgatan, särskilt om husen på andra sidan gatan är i 5 våningar. Önskade hörnmarkeringar kan då fås med begränsade ”torn” i 6 eller 7 våningar.

På flera ställen bör gårdshus tas bort och gårdarna öppnas upp till större och ljusare rums-sammanhang. Särskilt i det stora sydvästra kvarteret (Sweco) men också i det norra (Metod).
För att vinna tillbaka bostäder kan husen mot norr kopplas samman till en krökt vägg med portiker.

Så till de höga husen. Här finns, till skillnad från Mimmi Ekholms plats ingen anledning att markera ett centrum i stadsdelen. Snarare förtar man med 11- och 10 våningshusen, effekten av denna centrummarkering. Dessutom riskeras upplevelsen av silhuetten från Börjevägen!

Generellt ger planen en alldeles för massiv exploatering. Här måste PBN sätta hårdare gränser för markägare och exploatörer. Det handlar inte bara om bostadssituationen i dag – här byggs bostadsmiljöer för 2000-talet.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro-Vikstrand                        Carl Erik Bergold                      PO Sporrong
Ordförande                                            Ledamot                                     2 vice ordförande

2017-09-27

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Pantern, PBN 2015-002007. Samråd

Föreningen Vård Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-09-28 och vill härmed avge följande synpunkter.
Planområdet är beläget i centrala Uppsala, inom den täta rutnätsstaden i den del av innerstaden som är klassad som riksintresse för kulturmiljövården. Det aktuella kvarteret är samtidigt ett av Uppsalas mest centrala och klassiska handelskvarter mellan Kungsängsgatan och Dragarbrunnsgatan. Forumgallerian från 1953 är f.ö. det första större varuhuset i Uppsala och det första i landet med självbetjäning.
Förslaget till detaljplan syftar till att på ett varsamt sätt tillåta ytterligare markanvändning inom den befintliga bebyggelsen genom att bl.a. möjliggöra tillskott av 27 nya lägenheter samt nya centrumverksamheter. Utmaningarna är stora eftersom byggnaderna har höga kulturvärden och har ett läge i stadskärnan med en hög koncentration av kvalitativa byggnader för olika typer av verksamheter.
FVU anser att kommunen med utformningen av denna detaljplan visat stor framsynthet när det gäller såväl hänsyn till läget i stadskärnan som till det stora kulturhistoriska värdet. Ambitionen att förstärka det blandade innehållet i kvarteret är god. Det är dessutom en för framtiden högst rimlig avvägning mellan nytt och gammalt.
Bostäder i stadskärnans mest centrala delar är viktiga på flera sätt. Först och främst som en del i en attraktiv stadsmiljö. Men även och inte minst för det naturliga liv som härmed skapas och finns i området även när all övrig centrumverksamhet är stängd.
Vi är i Uppsala återigen i en situation med väldigt få boende i de mest centrala kvarteren i stadskärnan. Utformningen av detaljplanen för kvarteret Pantern kan därför ses som återgång till det framgångsrecept som tillämpades av kommunen i stadskärnan under främst slutet av 1980-talet och 1990-talet. Detta för att för framtiden skapa en attraktiv helhetsmiljö. Då var det främst som en reaktion på de ensidiga och omfattande handelssatsningar, trafikåtgärder och rivningar som genomfördes under 1960- och 1970-talen men också oron för de kraftigt minskande befolkningstal i området och det minskade stadsliv olika tider på dygnet som blev följden.
FVU vill härmed tillstyrka framlagt förslag till detaljplan för kv. Pantern.
Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand                         Sten Åke Bylund
Ordförande                                            1:e vice ordförande

2017-09-11

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Kvarngärdet 28:3, dnr 2016-002002. Samråd
Detaljplaneförslaget avser påbyggnad av en q-märkt kontorsbyggnad i hörnet S:t Olofsgatan och Väderkvarnsgatan. Det summariskt redovisade förslaget ger inte någon bra bild av hur det hela kommer att te sig när påbyggnaden är klar.
Byggnaden i hörnet S:t Olofsgatan och Väderkvarnsgatan har en q-märkt del längs S:t Olofsgatan med en förhöjning i själva hörnet, där Leche ville göra en markering. Längs med Väderkvarnsgatan finns en huskropp i tre våningar som väl stämmer med gatans fortsättning. Om man bygger på den delen med en fjärde våning försvinner själva poängen med hörnhusdelen. Om man trots allt ska bygga en fjärde våning är det av yttersta vikt att den är tydligt indragen från fasadlivet. Eftersom sektionsritningar saknas är det svårt att se hur tillbakadragen den tänkta påbyggnaden blir. Att den får glasfasad gör den inte osynlig. Även glasräcket som avskiljer terrassen framför påbyggnaden bör vara ordenligt indragen från fasaden.
Hur siktlinjen norrifrån mot domkyrkan störs redovisas inte heller.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand                               Kristina Dahlberg

Ordförande                                                  styrelseledamot

2017-09-03

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Luthagen 9:1, Uppsala kommun, Dnr PBN 2015-003263

Detaljplaneförslaget avser två mindre flerbostadshus som ska uppföras vid Norrlandsgatan. På tomten låg tidigare en garagelänga som revs 2014. Enligt planförslaget ska de två nya husen tillsammans innehålla 30 smålägenheter.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Bebyggelsen längs Norrlandsgatan, Jumkilsgatan och Floragatan är kulturhistoriskt mycket värdefull. Här finns en tilltalande och idag mycket ovanlig blandning av enfamiljshus, fåfamiljshus och mindre flerfamiljshus som är viktig att slå vakt om.

FVU beklagar att den äldre garagelängan har rivits då byggnaden hade ett stort kulturhistoriskt värde och dessutom ytterst få ekonomibyggnader finns kvar i området. Glädjande är dock att de två planerade flerbostadshusen kan komma att bli ett positivt tillskott i gatumiljön. Det är som planen anger mycket viktigt att byggnadshöjd, taklutning och material anpassas till den omkringliggande bebyggelsen. Varken byggnadshöjd eller taklutning kan dock anses vara anpassad till husen runt omkring. För att husen verkligen ska fungera i omgivningen bör de sänkas en våning och ha brantare tak så att de i högre grad anknyter till de fåfamiljshus som finns längs Norrlandsgatan. Om byggnaderna sänks kommer de inte heller skugga intilliggande fastigheter lika mycket som de nu föreslagna husen gör. Planen öppnar vidare för att husen kan uppföras antingen med puts- eller träfasad. Flertalet fåfamiljshus i området är putsade och FVU förordar därför att planen endast tillåter putsade fasader. Det är också av yttersta vikt att den yttre byggnadens fasad ligger i linje med de två intilliggande husen.

Av handlingarna framgår det att planerna på att riva två för kulturmiljön värdefulla fåfamiljshus vid Jumkilsgatan alltjämt fortskrider. Detta är något som FVU kraftigt motsätter sig.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand

Ordförande

Uppsala den 24 augusti 2017

Högsta förvaltningsdomstolen

Yttrande i mål nr 593-17 rörande tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950), överklagande av Kammarrättens i Stockholm dom den 11 januari 2017 i mål 2417-16.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) vill anföra följande med anledning av yttrande i målet av Uppsalahem AB den 12 juli 2017.
Uppsalahem anför inledningsvis att det kan ifrågasättas om Mikaelskyrkan utgör riksintresse för kulturmiljövården.
Länsstyrelsen har i rapporten Uppsala stad C40A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat kunskapsunderlag. Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1 nyligen publicerat aktuella kunskapsunderlag för riksintresset. Mikaelskyrkan beskrivs här som en del av riksintresset (s.39).
Uppsalahem hänvisar till prop. 2016/17:116 Kulturarvspolitik när det gäller tolkningen av begreppet kyrkotomt men måste konstatera, att propositionen inte ger någon närmare vägledning för fastställandet av en kyrkotomts gränser. Dock anser Uppsalahem att den egna ansökan ligger väl i linje med de kulturarvspolitiska prioriteringar som anförts i propositionen.
Uppsalahem anför i sin skrivelse under 3.1 att samtliga kommande åtgärder i parken skulle kräva tillståndsprövning från Länsstyrelsen. Påståendet är inte korrekt, jfr 4 kap 5 § kulturmiljölagen.
Vidare anför Uppsalahem att kyrkans påstådda underhållsbehov är skäl för syn. Kyrkans underhåll utgör inte en bedömningsgrund i sammanhanget. Ägaren är oavsett dessutom skyldig enligt 4 kap 4 § kulturmiljölagen att underhålla kyrkan så dess kulturhistoriska värden inte minskar.
FVU vidhåller sin tidigare anförda inställning och hänvisar i sak till inlaga 2017-04-03. Domen i målet blir desto viktigare för kommande rättstillämpning eftersom inte heller de nya reglerna i kulturmiljölagen ger tydligare anvisningar än tidigare regelverk vad gäller tolkningen av kyrkotomtsbegreppet.
FVU har som anförts i tidigare inlaga närmare utvecklat sin syn på hur kyrkotomten bör bestämmas i det aktuella fallet angående Mikaelskyrkan i Uppsala och vill också ansluta sig till den utförliga tolkning som Riksantikvarieämbetet gjort i yttrandet av den 20 februari i år.
FVU delar Uppsalahems uppfattning såvitt gäller behovet av syn på stället.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand             Ulla Björkman                 Patrick Björklund
FVU:s ordf.                                Styrelseledamot               Styrelseledamot

2017-08-23

Till Plan – och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Vapenhuset, med flera, Dnr: PBN 2014-001703. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-08-24 och vill avge följande synpunkter.

Planen hanterar en sista etapp i utbyggnaden av Norra Kvarngärdet/Kapellgärdet till en förtätad centrumnära stadsdel. Utbyggnaden väster om Vattholmavägen har skett ”fritt”, på ”råmark”, på industritomter och gränsande till transportleder och med en gradvis ökad och, närmast Gamla Uppsalagatan, extremt hög exploatering.

Utbyggnaden öster om Vattholmavägen sker med andra förutsättningar, på begränsat utrymme och med koppling till befintlig bebyggelse. 60-talets parkeringszon längs Vattholmavägen skall få ge plats för en randbebyggelse och på hörntomten där det tidigare låg en bensinstation kommer ett gårdsomslutande kvarter att byggas som fond vid utsparat torg och ”entréplats”. En av stadens nya noder enligt Innerstadsstrategin. I övrigt sker kompletteringar på kvartersmark i anslutning till 60- och 80-talets bebyggelse.

Vad gäller planens syfte, har FVU inga erinringar. Utrymmet för bilism måste krympa. Ytorna här för bilservice och parkering har länge framstått som impediment. Gestaltningsprogrammet för nybebyggelsen är också mer nyanserat, jämfört med tidigare delplaner inom stadsdelen. Vikten av hänsyn till kulturklassad bebyggelse (Djäknegatan) och etablerad grönska, Kapellgärdesstråket, alléstråket, gårdsplanteringar och Höganäsparken framhålls. Nybebyggelsen i kv. Vapenhuset tar dock delar av gårdsgrönska i anspråk, liksom parkytan nordost om kvarteret, som ger plats för förskolan som flyttas. Den befintliga hushöjden i området är mycket varierad, från 2 våningar till 5 våningars punkthus. Högst är de veckade skivhusen i kv. Vapenhuset med sina 6 våningar.

Sättning och gestaltning av bebyggelsen som tillkommer inom kvarteren blir en intrikat uppgift.
Här är nu tillfälle att pröva förhållningssättet i den nya arkitekturpolicyn. Sju nya, åtta våningar höga punkthus (i kv. Vapenhuset) är inte helt lätthanterligt. Punkthusen i förslaget står i tre av fallen så nära de befintliga sexvåningshusen att ett 11 resp. 12 m brett och 24 m högt schakt är allt som blir kvar mellan husen. Planen redovisar inte några skuggstudier, något som måste kompletteras, och som kommer att visa på bristfällig sol- och dagsljusbelysning här och i kvarteret Djäknen, där förskolan nu ligger. Punkthusen här och i kv. Djäknen visar huskroppar med ”klossformad” grundplan. FVU skulle vilja se alternativ med en friare sättning av grundformen, triangel eller en modifierad stjärnhustyp som medel att flexibelt utnyttja utrymmet, också med möjlighet att skapa lägenheter varierade i storlek och med goda ljusförhållanden.

Planens förslag för kv. Djäknen känns schematiskt och, bortsett från en mindre central gård, helt i avsaknad av gårdsmiljöer för utevistelse. 12–18 m höga byggnader står tätt med 8–12 m smala passager emellan. FVU finner valet av högsta höjd på huset i centralt och sydligt läge olämpligt. Byggnadernas gruppering verkar inspirerad av de kvadratiska grannhusen, vars gruppering dock är friare och framför allt, med sina glesare placerade 2½-planshus, utgör en god boendemiljö.

FVU ger ett plus till den föreslagna veckade huskroppen längs Vattholmavägen, som förtar en annars kompakt murverkan i gaturummet. Men varför inte också här pröva på att utveckla formen: i stället för räta vinkar, en mjuk slinga, som i Aaltos 40-talsbyggnad, studentbostadshuset i Cambridge (Mass.).

Sammanfattningsvis anser FVU att några av punkthusen i 8 våningar i kv. Vapenhuset ska tas bort och att den föreslagna planen för bebyggelsen i kv Djäknen helt arbetas om.

Uppsala dag som ovan

Ordf. Anna Micro Vikstrand           Carl Erik Bergold             PO Sporrong