2018-01-19

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015–003611. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tidigare tagit del av och lämnat synpunkter på rubricerade förslag vid föregående samråd och vill när planförslag nu föreligger anföra följande:

Planförslagets syfte och idé
Detaljplanen för Årsta torg syftar enligt den senaste översiktsplanen till att skapa en ny central plats för stadsdelarna Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av intilliggande Östra Sala Backe sker enligt en plan som har ”människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga mellan och mötesplats för berörda stadsdelar. Samtidigt är torget en del i att omvandla Fyrislundsgatan från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU: s synpunkter
Det är både naturligt och rimligt att Uppsala söker möjligheter att förtäta Sala backe och Årsta med såväl nya bostäder som service, arbetsplatser och mötesplatser av olika slag. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur och god livsmiljö av en bebyggelse från skilda tidsepoker är dock en mycket genomgripande och utmanande uppgift. Det kräver en ordentlig analys och eftertanke när det gäller natur- och kulturmiljöhänsyn, trafikflöden, servicestruktur, integrationsförutsättningar mm. I det aktuella fallet har inte alla dessa frågor utretts eller belysts. Det gäller såväl i översiktplanearbetet som i detaljplanearbetet. Ett dilemma i det aktuella fallet är vidare att marktilldelningen (enligt den s.k. Uppsalamodellen) skedde långt innan flera av dessa förutsättningar klargjorts. Marktilldelningen för Årsta torg till Midrock Property Development AB skedde redan 2015, d.v.s. långt innan översiktsplanen, de tidiga plansamråden och detaljplanen var genomförda. Med stor sannolikhet har planarbetet därför inte kunnat bedrivas helt förutsättningslöst. Det innebär i sig stora risker för detaljstyrning och låsningar inte minst ekonomiskt som hindrar en förutsättningslös öppenhet och långsiktighet i planprocessen.
Det kan ifrågasättas om ett gemensamt, nybyggt större centrum för Sala backe och Årsta på ett bättre sätt bidrar till ökad trivsel och samvaro än vad de befintliga stadsdelscentrumen gör? Närhet är vanligtvis en viktig kvalitet när det gäller närservice och attraktiva mötesplatser.
Förändringen av Fyrislundsgatan till ett s.k. stadsstråk med minskad trafikkapacitet och en helt förändrad roll bör snarast och före definitiv och total omgestaltning noga övervägas. Förändringen kommer förutom en förändring av närområdet att få en stor regional effekt. Den påverkar tillgängligheten i hela den östra och sydöstra delen av kommunen med sina tätorter och omfattande glesbygd inklusive Boländernas regionala handels-, service-och arbetsplatsutbud. Det handlar här om ett omfattande regionalt samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har med åren fått en allt viktigare roll för många boende och arbetande i den östra och sydöstra delen av kommunen och regionen. Dessutom har de nuvarande kostnadsfria parkeringsplatserna vid Gränby centrum och vid Årsta centrum en stor betydelse för det minskande trafikflödet i de mer centrala delarna. Att enligt förslaget omvandla parkeringsplatsen vid Årsta centrum till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt de framtida möjligheterna till ett större kundunderlag.
Tanken bakom planen sägs vidare vara att fortsätta variera arkitektur och kvartersformer, att skapa mer brutna siktlinjer, en mindre rätvinklig struktur med stor variationsrikedom på kvartersnivå o.s.v. De fyra nya kvarteren är därför jämförelsevis små. De uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar, men i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som ligger utan solljus och är mörka stora delar av året. Många uterum och balkonger kommer därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum.
Det kan med hänvisning till ovanstående och till Boverkets normer för barnens lek- och friytor ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att långsiktigt bli en god boendemiljö i Uppsala. Det kan också ifrågasättas om Årsta torg långsiktigt har förutsättningar att bli en väl fungerande gemensam plats för service, sociala möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.
Den rika variationsrikedomen i arkitekturen med allt för livligt utformade fasader riskerar vidare enligt FVU att minska attraktiviteten och trivseln i de för stadslivet och integrationen allt viktigare offentliga rummen. Sök harmoniska helheter åtminstone för varje kvarter. Dela inte upp varje kvarter i fyra eller fler särpräglade arkitektoniska former!
Om trafikflödena trots planens genomförandeintentioner ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer det att bli växande miljöolägenheter för allt fler närboende, särskilt intill gaturummen. De kan på sikt visa sig bli mycket omfattande och besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras och allsidigt övervägas innan planen verkställs.

Sammanfattningsvis är det djupt olyckligt om det i den tidiga marktilldelningen finns bindningar som hindrar genomförandet av en oberoende planprocess. Det bör i så fall klarläggas och redovisas offentligt. Konsekvenserna av föreslagen samordning av servicen mellan Sala backe och Årsta samt dess trafikmässiga följder för stad och region är inte fullständigt analyserad och belyst. Det mesta kan idag tala för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta även fortsättningsvis bäst betjänas av sina respektive näraliggande sociala kontaktytor och stadsdelscentra. Detta möjliggör ett mer begränsat och tätt bebyggelsetillskott än de föreslagna längs Fyrislundsgatan samt vid Årsta centrum. Förändringen av Fyrislundsgatans roll och kapacitet kan långsiktigt förväntas bli mycket olycklig såväl för de närboende och för dess serviceutbud. Fyrislundsgatan kan dock gärna göras mer trafiksäker. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör enligt de lokalboendes önskemål härmed även fortsättningsvis fylla rollen i en allt viktigare cykelled mot Uppsala stadskärna, ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand ordförande                       Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Granskningsyttrande avseende detaljplaneförslag kv. Sagan PBN 2014-000508 och kv. Vinghästen PBN 2015-002223

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under flera år följt planarbetet vad avser såväl Ulleråkersområdet som hela Södra staden och har ingivit flera yttranden till kommunen. Här bifogas två övergripande skrivelser från FVU 2013-06-18 och 2015-09-14 samt två tidigare yttranden vad gäller i detta ärende aktuella delar, alltså kv. Sagan, tidigare Vattentornsparken (PBN 2014-000508) och kv. Vinghästen, tidigare Centrala Ulleråker (PBN 2015-2223).
Vad gäller dp-förslagen ifråga om kv. Sagan och kv. Vinghästen som nu är föremål för granskning finner FVU, att planbeskrivningarna visserligen är mer genomarbetade än tidigare förslag, men att de kritiska synpunkter i sak som FVU anfört tidigare ändå i allt väsentligt kvarstår.
Enligt FVU:s uppfattning är sålunda den tilltänkta bebyggelsen både för tät och bitvis för hög samt inkräktar onödigtvis på viktiga natur- och kulturvärden och därtill innebär den ett allvarligt hot mot grundvattnet, särskilt under exploateringsfasen, och innebär andra säkerhetsrisker p.g.a. trafikplaneringen.
Miljökonsekvensbeskrivningen får anses missvisande såtillvida som fokus är på resultatet av utbyggnaden medan miljöriskerna torde vara störst under själva byggfasen. Kostnaderna för att förebygga skador anges inte specifikt, men blir rimligen avsevärda. Frågan bör ställas om det är så angeläget med den höga exploateringsgraden att den uppväger såväl risker som kostnader.
Det finns ytterligare skäl att dra ner på den tilltänkta utbyggnaden. Redan den senaste tidens sjunkande bostadspriser liksom utebliven etablering av EU-verksamhet i närområdet kan vara skäl nog för litet andhämtning vad gäller exploateringstakten i kommunen rent allmänt till nytta inte minst för olika bevarandevärden, som i plan efter plan kommer i kläm.
FVU vill i fallet särskilt återknyta till föreningens tidigare yttranden vari Ulleråkersområdets viktiga skyddsvärden framhållits. Särskilt den gamla tallparken med dess mer än 300-åriga vackra träd, f.ö. vårt lands äldsta naturreservat (fredat av Gustav III 1773 som ”skogsparck”) och den äldre institutionsbebyggelsen, som har högt kulturhistoriskt värde.
FVU ställer sig emellertid inte avvisande till varje ytterligare utbyggnad för bostadsändamål utan har tvärtom tidigare lämnat förslag på hur en sådan skulle kunna utformas i samklang med de viktiga värdena som området innehåller och därmed erbjuda både ett fortsatt skydd för dessa och ett attraktivt boende för många (bif.). De förslag som kommunen nu presenterat innebär dock en alltför hög exploatering som förstör de viktiga bevarandevärdena och även innebär onödiga miljörisker under utbyggnadsfasen. Härtill kommer andra säkerhetsrisker som har med framkomligheten att göra. Området synes på grund av trafikplaneringen bli en sorts kategoriboende för unga, friska cyklister vilket inte återspeglar befolkningen i stort, särskilt inte den äldre delen. Kommunen bör i sin bebyggelsepolitik av många skäl eftersträva att nya bostadsområden blir tillgängliga och attraktiva för alla boendegrupper.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan Rackarberget, Uppsala kommun. Dnr PBN 2015-001530. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna förtätningen av Rackarberget. Förslaget visar att det går att förtäta utan att förstöra en värdefull kulturmiljö. I planhandlingarna står det att:

”…de nya byggnaderna ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet, i harmoni med de kulturhistoriska värden som finns i området. Vid ändringar av den befintliga bebyggelsen ska ursprunglig utformning vara vägledande.”

Detta knyter an till Uppsala kommuns arkitekturpolicy, men för en gång skull är det inte bara tomma ord utan de har här omsatts i praktiken. FVU uppmanar kommunen att se till att samma förståelse för platsens värde genomsyrar alla detaljplaneprojekt.

FVU är vidare mycket positiv till att Bruno Mathssons barnstuga får skyddsbestämmelser och att dessa även innefattar de ursprungliga tekniska systemen.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand
Ordförande

2017-12-12

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Gamla Uppsala 21:20, del av. Dnr PBN 2013–000489. Granskning

Detaljplaneförslaget avser åtta punkthus av varierande höjd som enligt planen ska byggas i ett befintligt grönområde.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Det kan konstateras att de synpunkter som framfördes av FVU vid samrådet inte på något sätt har blivit beaktade. De gröna kilarna är av stort värde i stadsbygden varför kommunen borde vara mer aktsam om dem.

FVU vill dessutom lyfta två ytterligare aspekter. Kvarteret är enligt planhandlingarna ”… planerat med en inriktning om att skapa en mer urban karaktär och ett tydligare avgränsat gaturum”. Om det är syftet, varför planeras det för punkthus? Punkthus är en av de mest anti-urbana hustyper som finns och de avgränsar inte gaturummet. Genom att bygga höga punkthus på denna plats missar man chansen att skapa en stadsgata samtidigt som man skapar en okänslig övergång mellan den låga villabebyggelsen och den urbana staden. Punkthuset har som hustyp dessutom inte möjlighet att ge de boende i husen en avgränsad och trivsam gård som man tryggt kan låta sina barn leka på.

Vidare kan konstateras att antalet parkeringsplatser som hör till husen har minskat från 66 till 28. Beräknat antal lägenheter är ca 180 och till dessa anser man alltså att endast 28 personer kommer att ha en bil. Det må vara en god vision att så få kommer att äga en bil, men den är knappast realistisk. Ska övriga bilar trängas på de smala gatorna i intilliggande villaområde?

FVU avslår förslaget.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.

2017-11-20

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Nytt kraftvärmeverk i Boländerna (PBN 2013-000404)
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-12-15 och vill härmed avge följande synpunkter.
Planområdet är beläget i Boländerna i den sydöstra delen av staden. Det är ett område som en tid och i andra delar varit föremål för en planerad omvandling medan den nu direkt berörda delen sannolikt fortsätter att domineras av industriändamål. Efter många omfattande utredningar syftar detaljplaneförslaget i själva verket till att möjliggöra byggandet av ett nytt kraftvärmeverk. Det nuvarande behöver av flera olika skäl bytas ut. På platsen kommer ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk att uppföras för fortsatt produktion av fjärrvärme och el.

Det nya kraftvärmeverket kommer med sin basala uppgift och sina mått på pannhus och skorsten, 60 respektive 100 meter höga, att bli ett både viktigt och tydligt inslag i Uppsalas stadsbild. Enligt ÖP 2016 kommer dessutom Boländerna i den här delen att fortsatt innehålla industriverksamhet med bl.a. långa skyddsavstånd. Tidigare alternativa lokaliseringsstudier under 2012 visar att det föreslagna läget ur flera aspekter är det mest lämpliga.
Hänsynen till omgivning och siluett har länge stått i fokus. Vid etableringen av det första kraftvärmeverket lades med hänsyn till den värdefulla siluetten stora delar av bygganden under marknivå och en särskilt stor arkitektonisk omsorg ägnades även åt skorstens utformning.

I den nya planerade anläggningen har man valt att i en arkitekttävling utveckla en tydlig arkitektonisk gestalt samt färgsättning för att i det föreslagna läget kunna göra byggande synlig på långt håll utan allvarliga störningar från omgivningen.
En stor del av transporterna till verket kommer att ske med lastbil varför såväl Stålgatan som infarten till området på ett högst rimligt sätt anpassats härför. Det handlar här om maximalt 360 fordonsrörelser per dygn vintertid, vilket innebär en ökning med 16-17%. Mot bakgrund av de ökningar av trafikföringen som beräknas ske och som direkt och indirekt påverkar redan hårt trafikbelastade leder som t.ex. Kungsängsleden, Tycho Hedéns, Fyrislundsgatan m.fl. kan förutses ökade trängselproblem i omgivande delar av staden. Något som inte minst den pågående och planerade framtida förtätningen av sydvästra, södra och sydöstra staden ytterligare bidrar till och som snarast bör analyseras ytterligare. Inte minst ur tillgänglighets, miljö- och trivselsynpunkt.

Det kommande nya och för Uppsala livsviktiga kraftvärmeverket kommer efter vad vi kan bedöma efter alla analyser och detaljstudier sannolikt inte att påverka siluett och riksintresse på ett avgörande negativt sätt. De ansträngningar som gjorts när det gäller placeringen i planområdet kommer med stor sannolikhet att vara värdefulla även för närmiljön.
Med hänvisning till ovanstående tillstyrker Föreningen Vårda Uppsala framlagt planförslag för ett nytt kraftvärmeverk i Boländerna.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.                                  Sten Åke Bylund, Förste vice ordförande

2017-11-10

Till Högsta förvaltningsdomstolen
hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se

Ang mål nr 593-17, tillstånd enligt kulturmiljölagen, Riksantikvarieämbetet m fl ./. Uppsalahem AB.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) tackar för tillfället att delta i syneförrättningen avseende Mikaelskyrkans omgivningar som ägde rum den 8 november 2017 i Uppsala för att belysa frågan om kyrkotomten.
FVU vidhåller i sin helhet sin tidigare framförda ståndpunkt i sakfrågan men vill gärna avge några ytterligare synpunkter.

FVU vill understryka, att de senaste ändringarna (genom SFS 2017:562) avseende kyrkliga kulturminnen i kulturmiljölagens 4 kap. 3§ betonar betydelsen av vegetationen på kyrkotomten genom tillståndskrav vad gäller ändringar.
Som framgick på plats fyller parkområdet runt kyrkan ännu väl sin ursprungligen avsedda funktion som parkområde för närboende, inte minst för socialt missgynnade personer. En bostadsbebyggelse på platsen av den omfattning och utformning som Uppsalahem planerar innebär i praktiken en privatisering också av den del av parken som blir kvar även om tillträde inte hindras.

Sydsidan av Svartbäcksgatan vid Mikaelsplan har bostadsbebyggelse. Skulle den planerade bebyggelsen i Mikaelsparken tillkomma sluts gaturummet och luftcirkulationen minskar. På 1970-talet förvandlades den närliggande och rikt trädplanterade Luthagsesplanaden till trafikled, trädbeståndet i området decimerades påtagligt och några årtionden senare tillkom den nuvarande trafikrondellen i omedelbar närhet av Mikaelsparken.

Det finns således numera skäl att även betona trädens viktiga funktion som luftrenare, något som trafikflödet runt parken tydligt illustrerade behovet av. Också den aspekten rimmar enligt FVU:s uppfattning väl med den ursprungliga avsikten att måna om befolkningen i Svartbäcken, även om grundarna knappast kunde förutse dagens miljöproblem.

Uppsala dag som ovan,
Anna Micro Vikstrand, ordförande Ulla Björkman, styrelseledamot

2017-10-30

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sigbjörn, Torbjörns torg. Diarienummer 2017-002462.
Syftet med detaljplanen att möjliggöra 140 mindre lägenheter, nya funktionella butikslokaler och ersättningslokaler för kampsportsverksamheten. Byggnader ska ges en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Den nya byggnaden tillåts vara något större och betydligt högre än befintlig byggnad för att inrymma bostäder. Planen ska bidra till att skapa större vistelseytor och en mer attraktiv miljö för gående och cyklister. Projektet innebär därmed även att torget rustas upp.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill anföra följande synpunkter:
FVU ser positivt på intentionerna att skapa större ytor för gående och cyklister och göra en upprustning av det lokala stadsdelscentrat för Svartbäcken. Butikslokaler och lokaler för sport och motion kan behöva förnyas för att motsvara moderna krav på ett fungerande stadsdelscentrum.

FVU anser vidare att kvarteret Sigbjörn kan anses som ett lämpligt område för att förtäta staden eftersom Torbjörns torg är en stadsdelsnod vid ett kollektivtrafikstråk.

FVU anser dock att man inte helt lyckats med intentionerna att skapa större vistelseytor och en mer attraktiv miljö gående och cyklister eftersom förslaget inte förändrar nuvarande uppdelning av vistelseytorna i flera separata torg som åtskiljs av bilvägar. Vi ser positivt på minskningen av antalet parkeringsplatser på torget och att dessa ersätts med parkering i garage. Ytterligare åtgärder kan emellertid behövas för att skapa ett attraktivt torg. FVU föreslår att Torbjörnsgatan och Tunagatan inom planområdet samt parkeringsytorna på torgen blir gåfartsgata. Genom denna åtgärd blir hela området en enhet med större möjlighet att upplevas som ett väl tilltagen vistelseyta. Även den lilla parken i hörnet av kvarteret Torbjörn med tillhörande butiker kommer genom att gatan görs till gåfartsgata att integreras med Torbjörns Torg.

Den gård som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. Det beror på att byggnadskropparna är för höga i förhållande till gårdens yta. Framför allt är det huskroppen i kvarteret Sigbjörns sydvästra hörn som skuggar på eftermiddagen. Ingenstans i hela Tuna backar finns kvarter eller gårdsgrupper där byggnaderna placerats så att de skuggar kvarterets grönområde på motsvarande sätt. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta. FVU anser därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.

Planförslaget skapar en tydligare koppling mellan Sigbjörnsparken och Torbjörns torg. FVU tycker detta är mycket positivt och hoppas att man vid detaljutformningen av kvarteret även kan skapa en naturlig och attraktiv koppling mot grönområdet kring Galgbacken.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordförande                                  Mats Börjesson, ledamot