Föreningen Vårda Uppsala

Till
Mark- och miljödomstolen

Överklagande av beslut 2018-12-19 av Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun att anta detaljplan för Södra Kalkstenen del NORBY 31:74, 2012-020122.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar rubricerade beslut och hemställer att beslutet upphävs på grunder som utvecklas i det följande.
Med bifogande av föreningens stadgar åberopar FVU talerätt enligt 13 kap. 12§ plan- och bygglagen (2010:900, PBL) i egenskap av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13§ miljöbalken (1998:808, MB) och hävdar, att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet avses tas i anspråk för verksamheter som avses i 4 kap. 34§ PBL.
Till stöd för talerätten anförs att FVU tidigare tillerkänts talerätt i flera miljörelaterade ärenden, senast i Högsta förvaltningsdomstolen den 29 januari 2018 i mål nr 593 – 17 avseende tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950), fråga om kyrkotomt – Mikaelskyrkan i Uppsala (föreningen tillerkändes då talerätt i målet med direkt hänvisning till Århuskonventionen, eftersom kulturmiljölagen inte är kopplad till MB på samma sätt som PBL). Föreningen har också tillerkänts talerätt enligt PBL i Mark- och miljööverdomstolen i dom 2014-03-24 avseende detaljplan för kv. Seminariet i Uppsala kommun. Fler exempel kan anföras.
I sak vill FVU anföra följande angående det aktuella detaljplanebeslutet.
Planen innebär exploatering av ett område som kännetecknas av höga naturvärden och närhet till viktiga kulturhistoriska värden. Dock saknas närmare utredning om dessa värden och FVU hävdar, att en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ MB skulle ha genomförts innan planbeslutet och anser, att den bristen i sig motiverar att beslutet upphävs.
Av särskilt stort värde i det aktuella detaljplaneområdet bör nämnas beståndet av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda naturupplevelse som dessa mäktiga träd skänker. En MKB bör också omfatta de vilda djurens vandringsstigar mellan Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten. Många uppgifter från boende bekräftar att de vilda djuren föredrar att korsa Norbyvägen vid det tilltänkta utbyggnadsområdet. Avsaknaden av en fullständig miljöbedömning framstår här som en allvarlig brist. Vidare borde beaktats närheten till andra skyddsvärden, t.ex. kulturmiljön. Här bör nämnas dels effekterna för ett område med runristningar samt äldre bebyggelse, som ett gammalt soldattorp samt dels att Eriksbergsområdet för framtiden är ett värdefullt exempel på 1960-talets första höghus- och miljonprogramområden i Uppsala.
Därutöver anser föreningen att också en fördjupad översiktsplan för stadsdelen Eriksberg borde ha tagits fram innan eventuellt detaljplanebeslut, inte minst som det berörda området är beläget intill två naturreservat – Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten, viktiga både för naturvård och friluftsliv. Det berörda området är, som framgått vid informationsmöten och liknande, dessutom inte det enda markområde i stadsdelen som inom kort kan komma att tas i anspråk för ytterligare bebyggelse. En fördjupad översiktsplan skulle därför ha varit motiverad för att klarlägga förhållandena och väga motstående intressen. Eftersom planförslaget är det första i en förväntad rad av bebyggelseplaner för Eriksberg borde vidare, enligt föreningens mening, beslutet ha lyfts till kommunfullmäktige, trots den delegation till Plan- och byggnadsnämnden som finns.
FVU: s inställning i sak är att det berörda området borde tillföras något av de intilliggande naturreservaten. Dessutom bör dagens bebyggelsekaraktär med dess tidstypiska kvalitéter värnas som en för framtiden värdefull kulturhistoriskt tillgång för hela staden. Därigenom tillskapas ett långsiktigt mervärde inte bara för Eriksberg utan för kommunen och staden som helhet.
FVU hemställer härmed att planbeslutet upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala 2019-01-07

Sten Åke Bylund, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2019-01-07

Plan och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Yttrande över detaljplan för kv. Ubbo , samråd PBN 2015- 003138

Med anledning av föreliggande samråd kring detaljplan för kv. Ubbo får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

FVU instämmer till stora delar i kommunens byggnadsvision för kv. Ubbo bl.a. följande:
”att förstärka och utveckla stråket mellan slottet och domkyrkan med ytterligare en målpunkt.”
”byggnaderna ska vara av hög arkitektonisk kvalitet och ge ett intressant tillskott till den
kulturhistoriska värdefulla miljön ”. ”Odinslund ska vara en plats där fler människor rör sig och vistas under en större del av året och dygnet”.

Att med denna stadsbyggnadsvision som bakgrund planlägga Uppsala mest kända historiska kulturstråk för forskarbostäder väcker förvåning inte minst ur medborgar- och näringslivsperspektiv men framförallt ur den allt viktigare besöksnäringens. Planförslagets form av nybyggnad dess storskaliga moderna yttre samt dess innehåll skulle såväl funktionellt som gestaltningsmässigt passa bättre in i kv. Blåsenhus eller i några av kommunens övriga centrala kvarter för kunskapsnäring, universitet, forskare och studenter. Ett strategiskt markbyte mellan berörda parter borde vara av överordnat lokalt och nationellt intresse så att kommunen kan förfoga över fastigheten och långsiktigt börja planera för en verksamhet som bidrar till att stärka Uppsala som kultur- och kunskapsstad samt som nationellt besöksmål.

Kv. Ubbo, i synnerhet den del som vetter mot Odinslund, har ett ytterst viktigt och mycket känsligt läge i ett stråk som sträcker sig från domkyrkan och upp till slottet. Därför måste mycket höga krav ställas på ny bebyggelse. Vid vår granskning av föreliggande detaljplaneförslag kan konstateras att de föreslagna nya byggnadskropparna med sin onyanserade volym är alldeles för storskaliga. Dessutom att den föreslagna exploateringen är alldeles för hög för den i övrigt småskaliga bebyggelsen i kvarteret.
Nya byggnader som samlar upp och ordnar miljön mot Odinslund är dock önskvärda, eftersom dagens vy mot Odinslund utgör en baksida av bebyggelsen mot Övre Slottsgatan och Åsgränd.
Dock måste den föreslagna byggnadskroppen intill den fd. Lindska skolan med gavel mot Odinslund nyanseras till två volymer genom exempelvis en förskjutning i sida och höjd, så att den upplevs i den skala kvarterets nuvarande bebyggelse har. D.v.s. en övre del i 4 våningar och en nedre i 3 våningar. Det skulle ge en småskalighet som känns naturlig på platsen och som inte konkurrerar med monumentalbyggnaderna i kulturstråket i övrigt.
Den föreslagna byggnaden längs Odinslund är både för lång och för hög. Då man åberopar den tidigare bebyggelsen längs Odinslund som utgångspunkt för den föreslagna nya, borde denna inte heller sträcka sig längre söderut än det Axehielmska huset gjorde, d.v.s. väsentligt kortas av. Kanske är det till och med helt fel att bygga så nära gränsen till Odinslund. En ny fasadlinje borde läggas längre in i kvarteret, nedanför åsbranten och i nivå med eken, som det redovisas i gällande plan. Dock med bevarande av bostadshuset från sekelskiftet 1800. Det skulle både ge en avslutning på och en öppen grön yta mot Odinslund.

Det internationella kultur- kunskapssamhällets samt besöksnäringens aktuella krav gör dock att den största invändningen mot planförslaget, som tidigare anförts, är dess huvudinnehåll: forskarbostäder. Det innebär en förlust av en strategisk tomtresurs och en icke önskvärd privatisering av ett av Uppsala mest värdefulla offentliga rum.

Sten Åke Bylund Carl Erik Bergold PO Sporrong
Ordförande ledamot vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Sten Åke Bylund Sävja Vråkväg 8, 75756 Uppsala • Telefon: 070-6486785
E-post: sten.ake.bylund@gmail.com • Internetadress: www.vardauppsala.se

Yttrande avseende detaljplaneförslag för kv. Södra Kalkstenen, del av Norby 31:74, PLA 2012- 020122, granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har vid minst tre tidigare tillfällen (2012, 2016 och 2018) avgivit yttranden över Uppsala kommuns planförslag beträffande det här aktuella området. FVU vidhåller tidigare ställningstagande vad gäller tilltänkt bebyggelse och avstyrker således det nu aktuella planförslaget. FVU hänvisar i sak till tidigare yttranden och vill här särskilt anföra följande beträffande det senaste detaljplaneförslaget, som är ute på granskning till 27 november 2018.

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas nya bostäder i staden. Det måste dock alltid ske utifrån en långsiktig helhetssyn och föregås av en noggrann miljöbedömning. Detta saknas för det aktuella området.

I en tid då stadsbebyggelsen växer mer än någonsin tidigare är det nu desto viktigare att bevara de gröna områden som ännu finns intill befintliga bostadsområden, både för invånarnas hälsa och trivsel samt för stadsdelens natur- och kulturmiljövärden som sådana. Det nu aktuella planförslaget har modifierats något i förhållande till tidigare förslag genom att ett av de tidigare föreslagna fyra punkthusen har bortfallit. Förändringen innebär ingen skillnad för FVU: s ställningstagande. Om planarbetet drivs vidare anser FVU alltjämt att förslaget först måste göras föremål för en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ miljöbalken om planarbetet. Eriksberg utgör en värdefull årsring i Uppsalas stadsmiljö. FVU anser därför att en fördjupad översiktsplan för hela Eriksberg bör framtas innan exploateringsbeslut alls fattas beträffande olika delar av stadsdelen. För framtiden bör enligt FVU: s mening det nu aktuella området införlivas i naturreservatet Hågadalen-Nåsten.

Av stort värde i det aktuella området är bestånden av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda upplevelse som dessa mäktiga träd skänker. Vidare bör beaktas närheten till viktiga kulturhistoriska värden, som kan riskera att ta skada om bebyggelsen kommer för nära. I detta fall området med runristningar och även det gamla soldattorpet.

Här är således tillfälle att behålla och för framtiden skydda ett värdefullt naturområde nära storstadsbebyggelsen snarare än att utnyttja varje byggbar yta för ytterligare förtätning. Sambandet med Stadsskogen och Hågadalen kan understrykas bättre genom lämpligare passager för djur och människor än de som idag finns över Norbyvägen. Kommunen skulle då kunna bidra till bevarandet av de arter som annars trängs undan av människans exploatering av naturen.

Därmed skulle kommunen också för framtiden kunna försäkra alla kommuninvånare något mycket värdefullt. Genom att skydda och tillgängliggöra detta värdefulla område för naturstudier och friluftsliv nära inpå den egentliga stadsbebyggelsen skapas ett mervärde för alla medan bebyggelse privatiserar området till förmån för dem som kommer att bo i det nya bostadsområdet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                    Ulla Björkman

Ordförande                                              Sekreterare

2018-06-10

Till
Mark- och miljödomstolen
Nacka tingsrätt

Överklagande av detaljplanebeslut av Kommunfullmäktige i Uppsala kommun 2018-05-28, §§ 104 och 105, Dnr KSN-2016-1556 och KSN- 2016-1256
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har anfört synpunkter på de rubricerade planförslagen under planförfarandet hos Uppsala kommun och överklagar nu besluten av kommunfullmäktige 2018-05-28 att anta detaljplaner för kv. Sagan m.fl. (f.d. Vattentornsparken) respektive kv. Vinghästen m.fl. (f.d. Centrala Ulleråker).

FVU yrkar på upphävande, eventuellt återförvisande och åberopar talerätt med stöd av 13 kap. 2a§ plan- och bygglagen (2010:900) och art. 9.3 i Århuskonventionen, talerätten senast bedömd av Högsta förvaltningsdomstolen, dom 29 januari 2018 i mål 593-17.

FVU har följt och deltagit i den offentliga debatten om planeringen av området, som tidigare utgjort Ulleråkers sjukhus, alltsedan marken förvärvades av Uppsala kommun och har yttrat sig över de förslag som framlagts och även presenterat ett alternativt förslag för kommunen.

I korthet vänder sig föreningen mot den höga exploateringen av området vilken innebär skada för områdets karaktär i flera avseenden, främst avseende natur- och kulturmiljön, samt att den ökar risken för skador på grundvattentillgångarna.

Båda planområdena ligger inom områden som bedöms vara av stor sårbarhet vad gäller grundvattnet, kv. Sagan bedöms som mest sårbart från grundvattensynpunkt (stor sårbarhet och i vissa delar extrem sårbarhet enligt miljökonsekvensbeskrivning för kv.Sagan, s.26).

Föreningens överklagande tar fasta på grundvattenskyddet och FVU ifrågasätter om och hur kommunen beaktat förbudet i art. 4 i EU:s ramvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 okt. 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område). Art. 4 innehåller regler mot att försämra statusen i grundvattnet, kvalitativt eller kvantitativt. Medlemsstaterna ska enligt dessa regler ”genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster”. EU-domstolen har i den s.k. Weserdomen (C-461/13, Bund fur Umwelt und Naturschutz Deutschland) förklarat att art. 4 har effekt i enskilda fall och alltså inte innebär enbart en målsättning. En medlemsstat är således enligt domstolen skyldig att inte lämna tillstånd till en verksamhet i ett enskilt fall om den kan innebära en statusförsämring av grundvattnet.

Det ska sägas, att Uppsala kommun inför de beslut som nu fattats av fullmäktige till slut har presenterat en ganska omfattande utredning om grundvattenskyddet. Fokus förefaller dock ha varit på grundvatteneffekterna av den planerade bebyggelsen när denna väl är färdigställd. Det exempel som anförs i miljöbedömningarna som värsta scenario är en trafikolycka där en bil får skador på bensintanken så att bensinen rinner ut och når grundvattnet (miljökonsekvensbeskrivning för kv. Sagan, s. 28). Själva byggfasen berörs enbart kortfattat och motsvarande exempel anförs för det skedet (samma hänvisning). Ändå är det nog inte orimligt att tänka sig, att skadorna, om stora truckar och andra arbetsfordon råkar ut för motsvarande bensinhaveri, kan bli större och värre och även att risken för sådana händelser kan vara större under en stressig byggnadsfas med många entreprenörer i farten samtidigt jämfört med vardagstrafiken inom ett tämligen lugnt bostadsområde. Därtill kommer att privatbilstrafiken inom området avses begränsas. Exploateringstiden blir också lång med det stora utbyggnad som planeras vilket inte minskar skaderisken till följd av byggnadsarbetena.

Enligt FVU:s mening behöver miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningen utvecklas innan slutligt planbeslut fattas. FVU ifrågasätter således om EU- rättens krav i det tidigare nämnda ramvattendirektivet fullt ut beaktats i planarbetet och hemställer om upphävande/ återförvisning av berörda planbeslut.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, Ordf. för Föreningen Vårda Uppsala

Bilagor:
Stadgar för Föreningen Vårda Uppsala, lista över styrelsens medlemmar, styrelsens beslut att undersöka förutsättningarna för överklagande i detta fall.
Kontaktperson i detta ärende: föreningens sekreterare Ulla Björkman: ubjorkman@telia.com
Kopia f.k. till Länsstyrelsen i Uppsala län.

2018-06-04

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående Gottsundaområdet planprogram. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planprogrammet avseende Gottsundaområdet vill anföra följande synpunkter.

Programmet presenterar långsiktiga strategiska vägval för markanvändning och stadsstruktur och ytterligare 5000-7000 lägenheter inom Gottsundaområdet som en del av stadsnoden Gottsunda-Ultuna. En bärande idé i förslaget är att skapa en socialt stärkande stadsmiljö som motverkar segregation och främjar mötet mellan människor. Det görs genom att målpunkter i området knyts ihop av stråk som blir strukturerande för tillkommande bebyggelse. FVU uppskattar särskilt att programmet i stor omfattning föreslår att tillkommande bebyggelsekvarter kan ske på parkeringsytor och grönytor som inte kan betraktas som särskilt värdefulla (annat än dekor till trafikytor). Ett exempel som vi tror kan bli en positiv förnyelse av Gottsundaområdet är Östra entrén. Där är ytorna för nya kvarter i ett område som idag är tämligen trist och svårorienterat som boendemiljö.

Vi är också positiva till viss bebyggelse på parkeringar kring Gottsunda centrum om ytorna inte behövs för Gottsundas regionala serviceroll? Däremot är vi med hänsyn till Gottsunda kyrkas kulturhistoriska värde mycket tveksamma skalan på bebyggelsen. Vi är därför helt emot att Gottsunda kyrka ska kantas på tre sidor av kvarter med 5-7 våningar.
FVU ser (också) vidare positivt på en varsam kompletteringsbebyggelse på parkeringsytor längs Musikvägen och Orkestervägen. Områdets täta planstruktur med jämnhöga låga volymer ger en småskalig prägel som vittnar om tidens reaktion mot rekordårens storskalighet och är exempel på bebyggelse som är värd att bevara. Där kan bebyggelse på parkeringsytor bli ett tillskott för området. Den mest omfattande nya bebyggelsen föreslås utefter stadsstråket. Det är logiskt men måste ske så att kvalitén inte försämras. För att minska risken av alltför hård exploatering föreslår vi att kommunen bestämmer att alla tillkommande lägenheter ska ha minst två timmar sol vid vårdagjämning.

Ett stort värde är även den grönska som finns idag i Gottsunda. För att minska risken att värdefull växtlighet och natur försvinner föreslår vi att kommunen i samråd med boende i området väljer ut och med Alnarpsmodellen prissätter de träd som man önskar ha kvar i bebyggelsekvarter på grönområden. Naturmiljön med flera mycket fina bergsknallar mellan kvarteren Bikupan och Bandstolen vid Bernadottevägen är också värda att bevara.

Vi kan förstå de presenterade fördelarna med att skapa sammanhängande stråk och platser genom att ta vissa grönområden i anspråk. FVU anser dock att man behöver belysa de målkonflikter som finns med förtätning i befintlig bebyggelse och att matargator öppnas för genomgående trafik.

Strukturen med ett koncentrerat stadsstråk längs Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé och sammankoppling av Slädvägen och Elfrida Andrées väg kan skapa en tydlig och lätt orienterbar stadsmiljö. Musikvägen nämns i strukturen men man får lätt intryck av att Orkestervägen hamnar utanför huvudsakliga rörelsestråken i Gottsunda, särskilt som kollektivtrafiken går i fel riktning idag.

Noden Gottsunda- Ultuna måste för att vara en attraktiv boende- arbets- och besöksplats ha en god regional tillgänglighet med alla trafikslag till arbetsmarknaden i hela Uppsala- Stockholmsområdet och Mälardalen. Den föreslagna utbyggnaden av spårväg till Gottsundaområdet kan innebära snabbare resa till innerstaden och till byten vid regionala målpunkter. Vi är emellertid mycket oroliga att den stora investeringen på 7-9 Mdr kr som spårväg kommer att leda till problem. För att finansiera utbyggnaden kommer antagligen marken runt omkring säljas till ett mycket högre pris vilket i sin tur kommer leda till dyrare bostäder som de flesta inte kommer att ha råd att flytta till. Det finns även risk att spårvägen kommer sluka en alltför stor del av de medel som finns avsatta för kollektivtrafik och att de innebär att det inte finns pengar över till andra nödvändiga trafikinvesteringar.

Den föreslagna spårvägen medför även att avstånden mellan hållplatserna ökar jämfört med dagens busshållplatser. Den ensidiga satsningen på spårväg innebär att många av de föreslagna ny- bebyggelsekvarteren får långt till kollektivtrafik. Uppskattningsvis över hälften av de nya kvarteren kommer att ha längre än 500 m till spårvägshållplats. Ett jämförande alternativ med ledbuss alt. dubbelledbuss borde snarast tas fram som kostnads- och bekvämlighetsjämförelse under samrådstiden. För att Gottsundaområdet ska kunna få ett ökat kollektiv resande måste även busstrafiken nära samplaneras med ny bebyggelse och presenteras. All kollektivtrafik med buss måste finnas med i den långsiktiga planen för utveckling av området inte bara eventuell spårväg.

En första prioritet när det gäller Gottsundas fortsatt utveckling är att tillståndet som särskilt utsatt område åtgärdas före alla andra åtgärder. Det gäller särskilt för de som redan bor i området men också för hela Uppsala. Om Gottsunda ska tillföras värden som stärker identiteten, motverkar segregation, stärker den sociala samhörigheten samt främjar mötet mellan människor anser FVU att kulturen kan ges en avgörande stor roll vid förnyelsen av Gottsunda. För detta krävs en samordnad satsning och finansiering på Uppsala kommun och Region Uppsala. Det behövs en markant kulturinvestering i Gottsunda t.ex. i form av ett karaktärsfullt kulturhus med en regional betydelse t.ex. teater, dans och andra aktiviteter.

Naturmiljö
Gottsunda är omgivet av stora grönområden. Vi anser det inte minst för barns och äldres hälsa och välbefinnande är oerhört viktigt att det finns ett finmaskigt nät av grönstråk mellan bostadskvarter och ut till de större grönområdena. Strävan ska vara att alla prioriterade gröna rörelsestråk hänger ihop och har anslutning till omgivande större grönområden. Mellan Malma Gård och Monica Zetterlunds park bör finnas ett tydligt grönt stråk. För att markera stråkens vikt bör alla ges namn och skyltas väl.

Långsiktigt hållbar utveckling
Stadsutvecklingen i Gottsunda bör söka lösningar som är långsiktigt hållbara. Exempel på ett långsiktigt hållbart samhälle är att hänsyn vid planeringen tagits till kommunikationerna till området. Minst lika stor inverkan har energianvändningen i området. Genom att planera för byggnader med värme från lågtempererade värmekällor får man en mer effektiv energiomvandling och lägre förluster vid värmelagring och distribution. Tillsammans med fjärrvärmeleverantör bör man utreda potentialen att försörja nya kvarter med Fjärde generationens fjärrvärmesystem
Även vilka krav en plan ska kunna tillgodose om kommunen och fastighetsägare ska skapa en resurseffektiv förvaltning av ett område. Det kan till exempel avse lösningar för rationell snöröjning och för att slippa bortforsling av snö eller ytor som är enkla att rengöra och underhålla såsom naturmark med berghällar.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf, Mats Börjesson, PO Sporrong, Carl Erik Bergold , Sten-Åke Bylund

2018-05-21

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Plantan, Uppsala kommun. Dnr. PBN 2015-002019. Granskning.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende och vill anföra följande.
FVU ser till stora delar positivt på detaljplanen och den illustrerade arkitektoniska lösningen för fastigheten. De nedbrutna volymerna och variationen i fasadmaterial kan leda till en positiv förbättring av stadsmiljön. FVU uppskattar också att behovet av cykelparkering blivit bättre tillgodosett i det nuvarande planförslaget.

Däremot beklagar FVU att fasaderna mot student- och forskarhotellet i vinkelbyggnaden inte har förbättrats. För att tillgodose närliggande fastighetsägares och hyresgästers krav är det väldigt viktigt att de stora ytorna utan fönster mot forskar- och studenthotellet ges en tilltalande detaljering och finish. Att liva upp den stora fönsterlösa ytan blir extra viktigt då den kommer mycket nära grannhuset och den nya byggnaden kommer att skugga både gård och grannfastighet. FVU hoppas att denna brist kommer att åtgärdas under bygglovsprocessen.

Genom förslaget bedömer FVU att den vegetationstäckta ytan som går att nås av boende och besökare minskas inom kvarteret. Det räcker inte med gröna tak för att kompensera minskade gårdar. FVU anser att den kvalitativa vegetationen i innerstaden är av så stor vikt att den inte får minskas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Mats Börjesson, styrelseledamot