2020-04-30

Ulla Björkman

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Framlagt planförslag syftar dels till att bebygga delar av Seminarieparken samt dels till att övriga delar av parken ska fungera som stadsdelspark. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har deltagit i diskussionen om området i flera år och vill härmed avge följande synpunkter på det aktuella förslaget:

Det saknas en stadsdelspark i området varför en sådan är välkommen.  Men risken är nog ganska stor, om förslaget genomförs, att den del av Seminarieområdet som inte skulle bli bebyggd ändå skulle komma att uppfattas som huvudsakligen en gårdsyta för de nya bostadshusen och för dem som bor där.

Som bostadsområde betraktat skulle säkert den nya bebyggelsen bli mycket attraktiv. Det finns dock ett starkt skäl att inte bygga alls utan att istället bevara och sköta Seminarieområdet och det handlar om dess särskilda kulturhistoriska värden, som det bör ligga i kommunens intresse att hjälpa till att bibehålla.

FVU har under många år verkat för att Seminarieområdet ska bevaras som en helhet och som det exempel området utgör på en i princip oförändrad anläggning representerande en helhetsmiljö med seminariebyggnaden, tjänstebostäder, park, trädgård och idrottsplan.

Anläggningen är unik i sitt slag i landet med ett högt kulturhistoriskt värde. Den är därför särskilt värdefull enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i yttrande till Länsstyrelsen, som efter överklagande av bl.a. FVU och närboende, prövade ett tidigare beslut av kommunen att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Området utgör enligt SLU ett representativt exempel på de påkostade och ambitiösa seminarieträdgårdar som uppfördes i enlighet med 1914 års seminariestadga. SLU anser att seminarieträdgården är en central länk i kedjan att via folkskollärarna och eleverna vid landets folkskolor sprida kunskap om odlingens nytta och nöje till hela befolkningen.

Det är dessa värden som föranledde Mark- och miljödomstolen att med anledning av nyss nämnda överklagande (i dom 2013-09-09, mål P 1483-13) bedöma Seminarieparken som ett eget s.k. riksintresseområde inom det större riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A. Den rättsliga prövningen ledde slutligen till att Mark- och miljööverdomstolen avgjorde målet (dom 2014-03-24 i målet P8800-13) genom att fastställa Mark- och miljödomstolens nyss nämnda avgörande vari domstolen upphävde beslutet av Uppsala kommun 19 september 2012 att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Definitionen av riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A har reviderats men såvitt känt har något avgörande utifrån den nya texten inte prövats.

Föreningen Vårda Uppsala vädjar härmed till kommunen att, istället för att förstöra anläggningens värden genom ytterligare bebyggelse, initiera ett markbyte med nuvarande markägaren och att som ägare se till att Seminarieområdet bevaras och sköts i enlighet med dess värden, vilket på intet sätt hindrar att det kan fungera just som en, behövlig, och därtill helt unik, stadsdelspark.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

 2020-03-19

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.
Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunnsgatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.
Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.
Följaktligen har vi inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.
Däremot har vi efter vårt samrådsyttrande noterat att såväl medlemmar i föreningen såväl som andra haft invändningar mot den tilltänkta inglasningen av arkaderna längs Vaksalagatan och Dragarbrunnsgatan. Det har bland annat framförts att arkaderna bidrar till den arkitektoniska artikulationen i gaturummet samt att ingreppet skulle kunna ställa till problem för synskadade. Vi anser att dessa synpunkter är beaktansvärda och att de bör övervägas noggrant i det fortsatta arbetet med detaljplanen.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 20-02-18

Med anledning av remiss av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala, (FVU) anföra följande:
Planförslaget syftar till att möjliggöra en utbyggnad av reningsverket i Kungsängen. FVU är härvid positiv till att nya reningssteg byggs in för att minska eventuella störningar i form av lukt och ljud. Det nya reningssteget på verket kommer troligen även att omges av en industribyggnad. 

Höga krav bör ställas på utformningen av hela planområdets gräns mot Fyrisån

Anläggningen ligger emellertid i direkt anknytning till södra å-stråket varför speciell hänsyn måste tas vid utformning av såväl byggnaden som till den omgivande miljön. Särskilt höga krav på byggnadens arkitektoniska utformning bör ställas eftersom denna kommer att vara reningsverkets visuella vägg mot Fyrisån. Reningsverket omges idag av staket med taggtråd vilket kan vara funktionellt, men är upplevelsemässigt och visuellt olämpligt ut mot det vackra å-stråket. Särskilda krav bör därför ställas även på utformningen av staket eller annan avgränsning samt på de grönområden inom reningsverkets område som kan ses från gångstråket.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund, ordförande      PO Sporrong, ledamot   
Mats Börjesson, ledamot