2024-03-25 

Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag till detaljplan som är  utsänt för granskning. FVU vill med anledning därav framföra följande. 

FVU avgav ett yttrande, daterat 2022-04-12, i samband med det tidigare samrådet enligt 5 kap.  12 § PBL Vi kan i den samrådsredogörelse som följer granskningsförslaget inte se att detta  yttrande har noterats och därmed inte vare sig kommenterats eller beaktats. Enligt 5 kap. 17 § PBL ska kommunen redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de  kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Så har alltså  inte skett. Noterbart är också att den i innehållsförteckningen på sidan 44 utlovade översikten över inkomna samrådsyttrande saknas. 

Det granskningsförslag som nu har upprättats överensstämmer i allt väsentligt med det tidigare  samrådsförslaget. Vi hänvisar därför även i detta skede till de av oss vid samrådet framförda  synpunkterna (yttrandet bifogas). Vi vill dock återigen understryka att det redovisade  radhusområdet skulle vinna på att delas upp i mindre delområden integrerade med  villabebyggelsen. Förutom att skapa ett mer balanserat socialt sammanhang skulle en sådan  utformning innebära en bättra anpassning till skalan på bebyggelsen i Vattholma. Vidare  skulle det med hänsyn till brandsäkerheten sannolikt vara bättre med inte bara kortare längor  utan även att dessa inte är koncentrerade inom en större, sammanhängande yta. 

Avslutningsvis vill vi tillägga att vi ställer oss bakom de av de lokala föreningarna Vattholma i Samverkan och Wattholma kultur- och hembygdsförening framförda synpunkterna att en  utbyggnad hade varit mer fördelaktig i ett stationsnära läge. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson  vice ordförande

Uppsala 2024-03-18 

Till Mark- och miljödomstolen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Överklagat beslut och yrkande 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2024-02-15 att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med yrkande att mark- och  miljödomstolen upphäver beslutet. 

Talerätt 

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har cirka 170 medlemmar, får med stöd av 13  kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan  ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande  bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10. 

Skäl för upphävande 

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas. 

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta tingsrätten i sig. 

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Bilaga

2022-12-19 

Till Mark- och miljödomstolen 

Överklagande avseende detaljplan för del av kvarteret Trudhem i Uppsala  (diarienummer PBN2021-000370) 

Överklagat beslut och yrkande 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2022-11-24 (PBN 2017 000074) att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med  yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet. 

Talerätt 

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap.  12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell  förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats,  bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10. 

Skäl för upphävande 

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas. 

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta  tingsrätten i sig. 

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Riksintresset och de kulturhistoriska värdena har inte beaktats 

I rapporten Uppsala stad C 40 A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat  kunskapsunderlag, (Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1) framhålls att det är angeläget att  byggnaderna inom riksintresseområdet kan fortsätta att brukas med beaktande av deras särart  och kulturhistoriska värde. Vidare sägs att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer  bidrar till upplevelsen och förståelsen av stadens utveckling. 

Inom planområdet finns ett före detta tingsrättshus som tidigare har bedömts ha ett så högt  kulturhistoriskt värde att det motsvarar kravet för byggnadsminnesförklaring. Att en sådan  förklaring inte skett beror enbart på att fastighetsägaren inte har lämnat sitt medgivande.  Länsstyrelsen framhåller i det nu aktuella planärendet att det före detta tingsrättshuset väl  motsvarar uttrycken för riksintresse C40A Uppsala stad och att ett genomförande av  detaljplanen skulle skada byggnadens höga kulturhistoriska värde. Samtidigt säger man att ett  genomförande av detaljplanen inte riskerar att väsentligt skada riksintresset för  kulturmiljövård. FVU finner det anmärkningsvärt och gör en annan bedömning. Även om den  aktuella planen är begränsad till sin omfattning bidrar den tillsammans med effekterna av  andra planer (exv. den nu aktuella detaljplanen för del av kvarteret Bredablick, diarienummer  PLA 2012-020195) att sammantaget påtagligt skada riksintresset, varför beslutet att anta den  nu aktuella detaljplanen bör upphävas. 

FVU har i yttranden i samband med samråd och granskning framfört konstruktiva synpunkter  på hur planförslaget enligt föreningens mening kan bearbetas för att tillgodose riksintresset  och de kulturhistoriska värdena. 

Planen är av principiell betydelse varför den bör prövas av kommunfullmäktige 

Frågan om hur riksintresset C40A Uppsala stad ska tillämpas vid detaljplaneringen inom  riksintresseområdet är en fråga av principiell art. Det framgår bland annat av de synpunkter  som kommit fram vid samråd och granskning (se granskningsutlåtandet) och av vad vi  framhållit i föregående avsnitt. FVU konstaterar vidare att plan- och byggnadsnämnden är  oenig med kulturnämnden eller i varje fall inte har beaktat de synpunkter och argument som  denna nämnd har framfört. Enligt granskningsutlåtandet har även miljö- och  hälsoskyddsnämnden framfört synpunkter som inte har beaktats av plan- och  byggnadsnämnden. FVU drar därmed slutsatsen att plan- och byggnadsnämnden har frångått  bestämmelserna i 5 kap. 27 § plan- och bygglagen, varför beslutet att anta detaljplanen bör  upphävas. 

Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund,ordförande PO Sporrong, vice ordförande Bo Aronsson,  styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, styrelseledamot

PBN, sbf.planadministrator@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade samråd anföra följande.

Planområdet vid Svandammen och nedanför Slottet utgör ett av Uppsalas absolut värdefullaste områden ur arkitektonisk och kulturhistorisk synpunkt. Inom området finns tre byggnader av stor kulturhistorisk betydelse, Flustret, Gymnastikhuset (Svettis) och Tennishallen (Bollhuset). Tillsammans utgör de enligt gällande detaljplan ett kulturreservat, skyddat med bestämmelsen O1. Området ligger enligt Innerstadsstrategin, en del av ÖP, i den del av innerstaden där värdefull kulturmiljö skall värnas. Platsen karaktär som offentligt rum med allmän tillgänglighet är viktig att bibehålla.

Planen innebär att Tennishallen rivs och ersätts med en hotellbyggnad i 4-8 våningar och att de lägre delarna av Flustret från 1950-talet rivs och ersätts med en omfattande tillbyggnad mot Stadsträdgården i 2-3 våningar. I planen ingår också att göra ytan mellan Flustret och Svettis mer tillgänglig genom att anlägga ett torg i form av en stadsliknande entré till Stadsträdgården, vilket skulle göra platsen tryggare jämfört med dagsläget.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter:

FVU vill med kraft avstyrka planförslaget av följande skäl:

• Den planerade hotellbyggnaden minskar i hög grad den allmänna tillgängligheten i området.
• Byggnader av högt kulturhistoriskt värde rivs eller förvanskas.
• Planen är en ren byggherreplan och tillgodoser markägarens intressen på kulturreservatets och Stadsträdgårdens bekostnad.
• Exploateringen av området är alldeles för hög och kulturbyggnaderna skyms eller domineras totalt av de föreslagna nybyggnaderna från alla håll utom möjligen från Svandammen.
• Detaljplanen ändrar områdets karaktär från park till stadsmiljö.
• FVU anser att den framlagda planen innebär ett oacceptabelt stort ingrepp i den befintliga miljön. Tanken att rusta upp den till stora delar nedgångna och slutna baksidan mot Stadsträdgården är bra, men måste sökas med ett helt annat angreppssätt och göras med förändringar, som utgår från de kulturhistoriska byggnadernas och platsens skala.

Tennishallen/Nya hotellet

Tennishallen måste bevaras och rustas upp av arkitektoniska och historiska skäl; här var platsen för Bollhusmötet 1939. Tillbyggnader som stödjer och återger hallen en rimlig funktion skall underordna sig dess stora form. Planens åttavåningshus skulle komma att kasta en slagskugga över denna del av parken hela sommarhalvåret efter kl. 18. Det skulle också skymma sikten mot slottet från Stadsträdgården, som framgår av planen.

Flustret

Tillbyggnadens storlek och arkitektur förändrar Flustrets karaktär helt och hållet. Dess höjd skymmer den karaktäristiska silhuetten från parken och gör uteserveringen mot parken till en skuggig plats kvällstid, då intresset från gästerna är som störst. Flustrets livfulla form med tinnar och torn gör det särskilt viktigt med en småskalig om- och tillbyggnad mot Stadsträdgården. Delar av 50-talets tillbyggnader samspelar väl med de äldre delarna av Flustret och bör bevaras. 

Torget mellan Svettis och Flustret

Vi ifrågasätter i högsta grad planens inriktning med mer stadsliknande karaktär än nuvarande mer parklika. Torgets funktion som angöringsplats och infart till garage talar emot platsen som ett offentligt rum. Planförslagets höga byggnader kommer att ge en mindre ljus plats än idag vilket motsäger trygghetsperspektivet, Vi ser inte behov av någon ny huvudentré till Stadsträdgården här utan anser att den självklara huvudentrén är via å-rummet intill pumphuset. Den andra givna entrén är från Sjukhusvägen via kollektivtrafikens hållplatsläge. Platsen mellan Svettis och Flustret ligger i bakvatten och försöket att leda dit folk via en ny bro från Trädgårdsgatan känns långsökt, inte minst då bron inte ligger i gatans förlängning. Det som starkast talar emot den tänkta gångbron, är att den förstör Svandammens stora, enkla form som spegel för slottet. Åtgärder med positiv effekt på platsen är flytten av transformatorstationen och skapandet av en serveringsyta på Flustrets sydvästsida. Platsen borde också ges en mer ordnad parkkaraktär. 

Stadsträdgården

Det nya hotellet i 4 och 8 våningar men också det mäktiga ”nya Flustret”, kommer att ha stor inverkan på parkbesökarens upplevelse av denna del, vilken rymmer parkens mest nyanserade anläggning, dammen med ”Lycksalighetens ö”, namnad av studenthumorn. En miljö som kräver lugn och avskildhet, men som nu hamnar mitt i det nya stadslivet som planen eftersträvar. Stadsträdgården har odlingsanor sedan 1500-talet. Förslag till en tidsenlig stadsträdgård gjordes redan 1840 och på 1860-talet bildades Uppsala trädgårdssällskap för att utveckla parken.1842 lät landshövdingen von Kramer plantera trädallén längs Fyris, Strömparterren, i dag säger vi Flusterpromenaden, som då gjordes tillgänglig för allmänheten. Detta gör Stadsträdgården till en historisk park enligt Artikel 1 i Florensdeklarationen – en internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap, antagen av ICOMOS Sweden. Detta ställer särskilda krav på skötsel och i detta fall borttagande av träd. Men också enligt Artikel 14, på att anläggningen skall bevaras i sin naturliga omgivning, och här skulle en radikal sådan förändring ske, om planens nya byggnader blir verklighet. 

Rivningarna

Rivningarna, som nämns i planbeskrivningen, strider mot Innerstadsstrategin och därmed mot Översiktsplanen. Rivningen av Bollhuset med beteckningen Q1 strider mot PBL 9 kap. 34§. I planförslaget anges skadan av de föreslagna åtgärderna som ”begränsad”, vilket FVU tolkar som klart mer än obetydlig, d.v.s. planen orsakar påtaglig skada på riksintresset Uppsala stad (C40) och därmed miljöbalken 3 kap. 6§. Detta gör att FVU tveklöst avstyrker planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund         Carl Erik Bergold        Per-Ove Sporrong        Jonas Tengborn

Ordförande                  Styrelseledamot           Styrelseledamot            Styrelseledamot

240229

Till Plan- och byggnadsnämnden plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående samråd angående rubricerade. detaljplan anföra följande:

FVU anser Kvarteret Språkmästaren är ett lämpligt område för förtätning med omvandling från småskalig kontorsverksamhet till bostadskvarter med inslag av service och mötesplatser. Särskilt lämpligt är området i direkt anslutning till planerad Kapacitetsstark kollektivtrafik. Vi anser emellertid att förslaget innebär en alltför hård exploatering av området.

Det är framför allt två skäl till att vi anser bebyggelsen ska minskas. Dels skuggar de höga husen gårdar och lägenheter och dels blir husen för dominerande i förhållande till den Q-märkta Rosendals gård som gränsar till planområdet.

Detaljplanen består av två byggnadskroppar som ger väsentligt stora skillnader på tilltalande gårdsmiljö och tillgång till dagsljus. Den norra byggnadskroppen har en öppen gård åt sydväst med tilltalande miljö mot skogen. Den kan liknas vid hur byggnaden placerats vid Torgny Segerstedts allé 38. Ljus, inbjudande och välkomnande. Den södra och större byggnadskroppen i kvarteret Språkmästaren är mer sluten med en mindre öppning åt norr. Gården och lägenheterna skuggas av höga delar av huset mot sydväst. Den kan jämföras med hur det ser ut på Torgny Segerstedts allé 24-28. Där har man täppt till gårdens öppning mot skogen och solen. I Uppsala finns tradition från Gunnar Leche att skapa gårdar med ljus och luft i Tuna Backe och Sala backe. Den traditionen bör vi värna om och vidmakthålla. Den södra u-formade byggnadskroppen kommer att skugga stora delar av den i övrigt tilltalande kvartersgården. Gården bör öppnas åt sydväst så att fler lägenheter och gården får mer dagsljus.

Skiss till utformning av gårdsmiljöerna för att ge mer ljus till stora gården och lägenheter

Den norra delen av byggnadskroppen bör sänkas. Om inte volymen på föreslagna bebyggelsen minskas kommer den helt dominera över Rosendals gård som kommer att upplevas som en ovälkommen gäst från landet i stället för ett trevligt minne i staden.

I planbestämmelserna anges att taklutningen ska vara 3-6 grader. Om tillåtna takvinkeln ökas till 15-20 grader ökar effekten på solcellerna med ca 10 %. Vi anser att denna takvinkel ska tillåtas.

En tilltalande del av detaljplanen är att skogen i Kåbo 1:18 sparas. De gångstråk som idag finns i skogen väster om kvarteret Språkmästaren bör permanentas och få en förbindelse genom planområdet i Kåbo 1:18 så att Stadsskogens naturreservat naturligt knyts samman med grönområden öster om Vårdsätravägen

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Mats Börjesson,  Styrelseledamot

2024-02-20

Till Uppsala kommun
plan- och byggnadsnamnden@uppsala.se

Uppsala kommun har upprättat ett samrådsförslag av rubricerad detaljplan. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat förslaget och vill med anledning därav framföra följande:

Detaljplaneförslaget omfattar två delområden inom Blåsenhusområdet, ett område som i sin  helhet är detaljplanelagt sedan tidigare. Det aktuella samrådsförslaget innebär ändringar av de nu gällande detaljplanerna inom kvarteret Blåsenhus (obebyggt delområde idag) och kvarteret Trädgårdsmästaren (Skandionkliniken).

FVU har inget att erinra avseende den ändring som föreslås för det som i planbeskrivningen  benämns delområde 2 (Skandionkliniken). Den befintliga byggnaden har uppförts med stöd av  bygglov som har överklagats och upphävts. FVU instämmer i att det är både av enskilt och  allmänt intresse att Skandionkliniken har ett beviljat och laga kraftvunnet bygglov och slutbesked varför gällande detaljplan bör ändras i enlighet med vad som faktiskt uppförts inom  kvarteret.

FVU ställer sig däremot tveksam till att detaljplanen i nuläget ändras för delområde 1 (det  nordvästra delområdet). Av detaljplaneförslaget framgår att ingen ny bebyggelse för  närvarande är aktuell. För att ge framtida handlingsfrihet för vad som kan uppföras redovisar  samrådsförslaget en byggrätt med flexibel användning och utformning. Enligt 4 kap. 32 § PBL  får en detaljplan inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens  syfte och genomförandetid. Eftersom den föreslagna genomförandetiden endast är fem år och  det i dagsläget är oklart för vilket ändamål som området ska användas bör en  detaljplaneändring avvakta tills kommande inriktning har definierats.

Av planbeskrivningen framgår att Blåsenhusområdet är en del av en värdefull kulturmiljö som ingår i det omfattande riksintresseområdet för kulturmiljövården för Uppsala stad (C 40). Området är beskrivet i Översiktsplan 2016, innerstadsstrategin (del av översiktsplanen) och i  ett planprogram som utarbetats i samverkan mellan Uppsala kommun och Akademiska hus.  Budskapet i översiktsplanen och innerstadsstrategin är enligt vad som framgår av planbeskrivningen tvetydigt. Å ena sidan sägs att området utgör en del av innerstaden och ska utvecklas med en mycket hög koncentration av bebyggelse och offentliga miljöer. Det anges också att kvarters- och gatustrukturen ska bygga vidare på innerstadens befintliga struktur samt bidra till att stärka innerstadens roll som en inkluderande plats med ett rikt stadsliv. Å andra sidan preciseras i innerstadsstrategin att Blåsenhusområdet hör till park- och  institutionsstaden, där en öppnare, grönare och mer campuslik stadsmiljö eftersträvas som  kontrast till innerstadens stenstad.

I programmet för Blåsenhusområdet lyftes områdets campuskaraktär fram som en kvalitet.  Enligt planbeskrivningen angav inte programmet en bestämd struktur för områdets gator och  bebyggelse utan visade på ett antal möjliga idéer och förslag. Programmet betonade  möjligheten att komplettera med stråk och bebyggelse samt förtydliga de gröna parkrummen,  och att dessa åtgärder kan utveckla området och förbättra mötet med omgivningen.

FVU sympatiserar med tanken att utveckla områdets campuskaraktär. Idag uppvisar området  fortsatt en splittrad bild trots ett försök att förbättra miljön med stråk, grönytor och trädplanteringar. Det nu aktuella samrådsförslaget väcker en rad frågor. Hur ska mötet med  Botaniska trädgården utformas? Kan nord-sydliga och öst-västliga parkstråk säkras och utgöra  centrala, sammanhållande rum? Ska parkerings- och andra asfaltsytor fortsatt tillåtas dominera  stora områden? Hur ska tillkommande bebyggelse utformas för att stärka de rumsliga  sammanhangen?

Det är FVU:s uppfattning att innan ytterligare detaljplaneändringar görs, bör programmet från 2005 uppdateras och ge tydliga riktlinjer för vilka grundläggande värden som ska säkerställas och tillskapas för att Blåsenhusområdet ska uppvisa en sådan attraktiv miljö som kan förväntas  av en välrenommerad och attraktiv universitetsstad.

Avslutningsvis vill vi framföra att vi saknar en tydlig redovisning av vem som låtit ta fram underlagsmaterialet till planen. I 4 kap. 33 § 6 PBL ställs krav på att en sådan redovisning ska  finnas i planbeskrivningen i det fall underlag tagits fram av en enskild.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson styrelseledamot

2024-01-11

Till Kommunstyrelsen, kommunstyrelsen@uppsala.se, Plan- och byggnadsnämnden,
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se, samt Kulturnämnden, kulturnamnden@uppsala.se

Förslag till Detaljplan för Kvarteret Ubbo

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående samråd angående rubricerade detaljplan anföra följande:

Utgångspunkter

Kvarteret Ubbo ligger vid Odinslund som tillsammans med intilliggande Slottet, Domkyrkan, Carolina Rediviva, Helga Trefaldighets kyrka, Ärkebiskopsgården, Dekanhuset, Gustavianum, Universitetshuset och Universitetsparken utgör centrala delar av Uppsala stad C 40 A, riksintresseområde för kulturmiljövården, vilket ska tillförsäkras det starka skydd mot påtagligt skadliga åtgärder som stadgas i 3 kap. 6 § miljöbalken. Planområdet gränsar till det historiska processionsstråket, Kröningsstråket, mellan Slottet och Domkyrkan. 

Den aktuella detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av tre nya byggnader för hotell, utställningslokaler och tillfällig vistelse på fastigheten Fjärdingen 20:3. De nya byggnaderna får enligt planförslaget uppföras till en höjd motsvarande två, tre och fyra våningar, dessutom med källare. Byggnaden utmed gränsen mot Odinslund är avsedd att innehålla någon form av publik verksamhet i bottenvåningen. 

Föreningen har senast 2021 yttrat sig över detaljplanen för kvarteret Ubbo och framhållit betydelsen av såväl en bredare folklig förankring av planförslaget som en tydlig politisk förankring i närmast berörda nämnder samt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Synpunkter

Planförslaget innehåller vissa förbättringar jämfört med tidigare planomgångar, den senaste från 2021, men svarar inte alls upp till platsens speciella krav. Det handlar om att säkerställa helhetsmiljön i och kring Odinslund såväl vad gäller gatu- och parkrummen som de historiskt värdefulla byggnaderna. Här har planförslaget stora brister och det måste därför avvisas.

Det gamla brygghuset har ett uppmärksammat bevarandevärde redovisat i bl.a. Upplandsmuséets tidigare remissvar. Byggnaden är troligen från 1700-talet och av ett slag som nu är sällsynt i Uppsala. Brygghuset beviljades rivningslov 2015-03-06 under förutsättning att en ny detaljplan vinner laga kraft. FVU motsätter sig rivning.

Offentliga byggnader och miljöer som hör samman med Uppsalas funktion som residens-, förvaltnings- och regementsstad ger karaktär åt stadsbilden genom siktlinjer och vyer längs gator, från torg- och parkrum och från Fyrisån. Det är främst i området kring Domkyrkan och Slottet som den äldre bebyggelsen finns kvar i stor utsträckning. Ett genomförande av planförslaget skulle medföra ett oacceptabelt intrång i denna riksintressanta historiska kulturmiljö.

Långsiktigt är det inte rimligt att Stiftelsen Ubbo ensam ska svara för den framtida utformningen av kvarteret. Det är helt klart ett långsiktigt kommunalt och statligt planansvar.

Kommunen bör tillsammans med regionen, berörda statliga organ samt ansvariga fastighetsägare, snarast möjligt och med en varsamhet som saknas i planförslaget, ta sig an kvarteret Ubbo. Detta för att säkra de kulturhistoriska värdena i Odinslund och kvarteret Ubbo som en betydelsefull offentlig historisk plats i Uppsala. Här brister det framlagda planförslaget. Det saknas ett nytt, brett och ekonomiskt förankrat planprogram, där kvarteret Ubbo ses i ett större sammanhang, och som också innefattar nödvändiga satsningar på den omgivande offentliga bebyggelsen, kultur- och parkmiljön. Planförslaget saknar en historisk kontinuitet och de föreslagna byggnaderna saknar den karaktär och profil som krävs i en riksintressanta historiska kulturmiljö som den aktuella. För upplevelsen av de kulturhistoriska värdena är samspelet mellan den äldre bebyggelsen och dess omgivning av stor betydelse.

Ambitionen bör vara att skapa en historisk offentlig miljö, gärna med tydliga beskrivningar av objekten och deras historiska roll och deras nationellt viktiga läge. Det kan bli en värdefull tillgång för grundskole- och vuxenundervisningen, för stadens universitet och inte minst för stadens näringsliv inklusive besöksnäringen. Det vore konsekvent att kvarteret Ubbo och Odinslund fick ett innehåll av nationellt och internationellt kultur- och besöksintresse. Att för framtiden säkra bevarandet av detta riksintressanta offentliga rum skulle vara en förtroendeskapande handling i samklang med Uppsala kommuns ambition att bli Europeisk kulturhuvudstad år 2029.

Genomförande av planförslaget med sina ovan redovisade brister skulle medföra påtaglig skada på riksintresset. Det strider därmed mot miljöbalken samt, genom sitt påtagliga intrång i den historiska stadsbilden, också mot plan-och bygglagen. Dessutom uppfyller planförslaget varken kraven i det nationella miljökvalitetsmålet eller kraven i kommunens Arkitekturpolicy. Föreningen Vårda Uppsala avstyrker därför planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Tomas Klang Styrelseledamot
Mats Franzén Styrelseledamot
PO Sporrong Vice ordförande